Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordström, Vilhelm - Nordström-Bonnier, Tora - Nordströms linbanor, ab. - Nordsvenska köpmanna-ab. - Nordsvensk häst - Nordterritoriet - Nord-Tröndelag fylke (Nordre Trondhjems amt) - Nordtyska förbundet - Nordval - Nordvik - Nordvästindianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Nordström-Bonnier—Nordvästindianer
76
han utg. bl. a. ”Ångteknik” (1945), en skrift till
100-årsminnet av G. de Lavals födelse.
Nordström-Bonnier, Tora Elisabeth,
författarinna (f. 1895 V11), journalist. Som förf, har
N. med psykologiskt intresse och elegant stil
behandlat erotiska motiv i romanerna ”Juninatten”
(i933) och ”Vanlig anständighet” (1935). N. har
givit kvinnoskildringar i skälmromanen ”Fru
Emma Smiths diamant” (1938), som har
sydamerikansk miljö, och ”Uppländsk kvinnospegel”
(1941), där hon anknöt till livet på den
uppländska herrgården Bisslinge, som hon innehar. Hon
har vidare utg. ”Året runt på Bisslinge” (1944),
”Just for fun” (1946), resebrev från Amerika,
”Resa kring en resa” (1950), intryck från en resa
i Fredrika Bremers spår i Nya världen, och
”Min japanska solfjäder” (1952). — G. 2) 1928
—51 m. bokförläggaren Tor Bonnier.
Nordströms linbanor, ab., Stockholm, äger
verkstäder i Enköping. Bolaget projekterar och
tillverkar för massgods avsedda
transportanläggningar, ss. linbanor, kabelkranar, band- och
kät-tingtransportörer, elevatorer samt rörpost- och
kontorstransportörer. Bland av N. utförda större
anläggningar märkas Bolidenlinbanan (världens
längsta), malmutlastningsanordningar i Narvik
samt ett stort antal linbanor och kabelkranar i
utlandet. — Boläget bildades 1911 för att
fortsätta den verksamhet, som av ingenjör Ernst
Nordström i egen regi bedrivits sedan 1891.
Nordsvenska köpmanna-ab., Östersund, 1939
grundat partihandelsföretag, arbetande som
in-köpscentral för detaljhandelsföretag inom
speceri-och livsmedelsbranschen i större delen av
Norrland med avd.-kontor på 12 platser. N. är
delägare i Inköpscentralernas ab. ICA.
Nordsvensk häst, sammanfattande benämning
för häststammar, som förut kallats
Värmlands-, Dala-, Jämtlands-,
Hälsinge-och Norrlandshäst etc. Den nordsvenska
hästen (se Hästen, bild 10) är till typen en lättare
arbetshäst av medelstorlek (150—160 cm),
huvudet är välformat med rak el. något insänkt
profil, bred panna och täml. vitt ställda öron,
halsen oftast täml. kort och muskulös, bålen
vals-formig med avrundat kors, extremiteterna
synnerligen starka med breda, väl markerade
ledgångar, starka senor och goda hovar. Särskilt
utmärkande äro stor härdighet och lättföddhet,
ett livligt men fromt lynne, betydande styrka, stor
uthållighet och förmåga att taga sig fram även
i den mest oländiga terräng. Den lämpar sig
därför synnerligen väl för skogskörslor, är en
utmärkt jordbrukshäst för lättare jordmån samt
synnerligen användbar som träng- och
artillerihäst.
Nordterritoriet, off. Northern Territory of
Australia, del av Australiska statsförbundet, S.
gränsen är 26° s. br. 1,356,174 km2, 12,232
infödda inv. (inkl, blandras) och 10,868
främmande element, varav 9,116 européer (1947).
Administrativt centrum är Darwin. Större delen av
N. ingår i den stora centralaustraliska platån,
som småningom stiger från kusten till 600—800
m ö. h. I n., i Arnhem Land, sjunker månadsme-
deltemp. icke under 200; under de flesta
månaderna går den över 26°. Nederbörden avtager
från kusten inåt landet; Darwin har 1,584 mm
och Alice Springs 274 mm per år. Kusterna äro
kantade av mangroveskog, och innanför denna
utbreder sig träd- {Eucalyptus-)savann, s. om 160
s. br. ersatt av öppen savann. Omkr. 200 s. br.
ersättes den av scrub, längre söderut av
spinifex-{Triodia-)stäpg. N. äger de flesta av Australiens
infödingsreservat; det största omfattar n. ö. delen
av Arnhem Land. Busk- och sandmarkerna i
centrala delen av N. äro dock så gott som obebodda.
Åkerbruk bedrives i obetydlig utsträckning. Den
enda produkt, som saluföres för export, är
jordnötter. Inom större delen av N. finnas goda
betesmarker, och på savannerna i n.
förekommer extensiv boskapsskötsel. N. är rikt på
mineraltillgångar (guld, volfram m. m.) men de
äro föga exploaterade. Från Adelaide i s. har
järnväg byggts till Alice Springs och från
Darwin i n. till Birdum, 450 km s. s. ö. om Darwin.
— 1927—31 var N. uppdelat i 2 administrativa
områden, Nordaustralien {North Australia) och
Centralaustralien {Central Australia).
Nord-Tröndelag fylke [nör-J (förut N o r
d-re Trondhjems am t), norskt fylke kring
inre Trondheimsf jorden, Namdalen och
Nams-fjorden; 22,423 km2; 100,071 inv. (1950). Vid
Trondheimsfjorden i Verdalen, Stjördalen och
nedre Namdalen välodlade bygder, i övre
Namdalen stora skogar; vid kusten fiske.
Fylkes-marrnen bor i Steinkjer.
Nordtyska förbundet, det efter
tysk-österrikiska kriget 1866 grundade statsförbund
under Preussens ledning, som 1871 omdanades till
Tyska riket.
Nordval, äldre benämning på grönlandsval.
Nordvik, lantmannaskola i Nora sn i
Ångermanland.
Nordvästindianer, en rad indianfolk längs
Nordamerikas Stillahavskust, från Mount Elias
i s. Alaska och ung. ned till Columbiafloden. De
tillhöra olika språkfamiljer och förete även
antropologiska skiljaktigheter men bilda kulturellt
en enhet. N:s huvudfolk äro tlinkiterna i s.
Alaska (grannar till eskimåerna), tsimshian, haida på
Drottning Charlotteöarna, wakash med kwakiutl
på Vancouver och motliggande fastland, nutka på
n. Vancouver samt salish. N:s område är en
bergig fjordkust med talrika öar och sund, som
göra samfärdseln i kanot mycket lätt, medan
branta och höga bergskedjor bilda en barriär
mellan n. och inlandsfolket, athapaskstammar.
Det isolerade läget har säkerligen jämte miljön
bidragit att utveckla en särskild kultur hos n.
Sommaren tillbringa de i sina båtar, ägnande sig
åt fiske och jakt på säl, sjölejon och val.
Vintertid äro de bofasta i sina vid kusten el. längs
floderna liggande byar. Jordbruk förekommer ej.
N. äro delade i exogamiska klaner med olika
totemdjur; klanväsendet är starkast utvecklat
bland folken i norr. N. äro de enda folk i
Nordamerika, som hållit slavar i egentlig mening.
Adeln var i allmänhet förmögen. Varje man
strävade efter att bli rik, främst för att kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
