Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Nilen
884
Nilens utflöde ur Victoriasjön. Se även bilder å pl. vid Egypten.
och bildar en serie klippforsar. Den når Sudans
slättland vid Rejaf och blir här återigen
segelbar. Under den 600 km långa sträckan över
Su-danslättens sumpmarker upptar N. vid Nosjön
sin v. biflod Bahr el-ghasal och något längre ned
bifloden Sobat från s. ö. Vid Kartum förenar
sig N. med Bahr e 1-a s r a k el. Blå Nilen,
som kommer från Tanasjön (1,840 m ö. h.) i
Etiopien och har fått sitt namn på gr. av de
stora mängderna av mörkt slam i dess vatten.
Sedan mottager N. blott en enda biflod, A
t-bara, från det etiopiska höglandet, vilken är
av samma typ som Blå Nilen men med mycket
mindre vattenmängd. N. är nu en ökenflod och
har skurit ned sin S-formiga, 2—5 km breda dal
i den nubiska sandstenen. Där N. passerar
hårdare urbergsryggar i dalbottnen, ha k a t a r a
k-t e r (forsar) uppstått, av vilka man räknar 6,
numrerade nedifrån, den första vid Assuan (se
d. o.), den andra vid Wadi Halfa och den sista
strax nedanför Kartum. Nedanför Wadi Halfa
flyter N. in i Egypten. Mellan Assuan och Kairo
är den 1,000 km långa dalen nedskuren i tertiära
avlagringar. Vid Kairo börjar N:s
triangelfor-miga, 24,000 km2 vida delta (se d. o.). Detta
växer med en hastighet av 3—4 m per år ut i
Medelhavet.
N:s flodområde tillhör 4 olika klimattyper.
Längst i s. har Vita Nilens källområde den
östafrikanska platåns ekvatoriala klimat med riklig
nederbörd ganska jämnt fördelad över året.
Inom Sudan-stäppens klimatområde med dess
sparsamma sommarregn är vattenförlusten genom
avdunstning mycket stor, delvis på gr. av den ringa
strömstyrkan och den täta papyrusvegetationens
transpiration. Trots tillskottet av såväl Bahr
el-ghasals som Sobats vattenmassor har därför Vita
Nilens vattenmängd vid ankomsten till Kartum
minskats till V10 av vad den är vid Gondokoro,
d. v. s. till 4,2 km3 årl. Vid högvatten (okt.)
uppgår den ovanför Kartum till 1,500 m3/sek, vid
lågvatten (april) till 570 m3/sek. Med denna ringa
vattenmängd vid inträdet i öknens klimatområde,
den aldrig kunna passera detsamma utan
försvin-som sträcker sig ända till Medelhavet, skulle flo-
na i öknen, om den ej
er-hölle förstärkning genom
Blå Nilens vattenmassa,
beräknad till 62,2 km3 årl.
Denna kommer från det etiopiska
berglandet med dess tropiska
höglandsklimat och starka
sommarregn. Blå Nilens
högvatten inträder vid Kartum i
sept., då dess vattenmängd här
är i medeltal 7,580 m3/sek.
Egyptens hela
bevattnings-kultur vilar på
regelbundenheten i N:s
vattenmängdsva-riation och översvämningar.
Därför har man sedan
urminnes tider noga studerat
och inregistrerat dessa. Om
N. ett år steg 1 m mindre
än normalt, betydde det
hungersnöd i övre Egypten; steg den mera
än vanligt, kunde dammarna sprängas och
fälten skövlas. Därför avlästes, särsk. under tiden
för högvattnets inträdande, vattenståndet dag för
dag på s. k. n i 1 m ä t a r e, och avläsningarna
kungjordes för hela landet. Ännu bevaras 2
nil-mätare, den ena på ön Elefantine vid Assuan,
den andra på ön Roda vid Kairo. Vid Wadi
Halfa är den årliga vattenmängden 90,23 km3, vid
Assuan 72,3 km3, vid mynningen betydligt mindre.
Vid Kartum börjar N. stiga redan i slutet av
maj, vid Assuan i juni och i nedre Egypten i
juli. Högvattnet inträder i Assuan i sept. och i
nedre Egypten i okt. För att göra kulturmarken
produktiv hela året har man genom
spärrdammar åstadkommit bevattningsmöjligheter året om.
Den första byggdes i olika etapper 1835—90
omedelbart ovanför deltat, vilket sedan dess har
ständig bevattning. Sedan första byggnadsetappen i
Assuandammen var färdig 1902, har denna damm
ytterligare påbyggts, över Blå Nilen har ovanför
Sennar byggts en spärrdamm med en kapacitet
av 636 mill. m3 för bevattning av bomullsområdet
i al-Gezira i Sudan, över Vita Nilen har
uppförts en 5,000 m lång spärrdamm, 50 km s. om
Kartum. Dess uppgift är att magasinera Vita
Nilens vatten under Blå Nilens högvattenperiod.
Det är näml. Vita Nilens vatten, som möjliggör
jordbruksproduktionen i Egypten under N:s
låg-vattenssäsong. 1950 ingicks ett avtal mellan
Egypten, Etiopien och Storbritannien om att bygga en
regleringsdamm vid Tanasjöns utlopp. Därigenom
skola stora områden i n. ö. Afrika bli odlingsbara.
Avrinningen från Tanasjön varierar näml, inom
så vida gränser som 5—500 m3/sek. Vid
Owen-fallen (vid Jinja i Uganda) blev 1953 första
hälften färdig av en spärrdamm över N. för en
stor kraftanläggning. — Redan under antiken
visste man, att Blå Nilen rinner upp i Tanasjön,
vilken dock upptäcktes först 1770 av J. Bruce,
liksom också att Vita Nilen kommer från stora
sjöar vid ekvatorn. Dessa upptäcktes dock först
1858—63 av J. H. Speke, J. A. Grant och S. W.
Baker. —■ Litt.: H. E. Hurst och P. Phillips,
”The Nile basin” (5 bd jämte suppl., 1931—40).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
