Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mörarp - Mörby (gods i Uppland) - Mörby (Stocksund) - Mörby lasarett - Mörbylånga - Mörcke, Emil - Mördeg - Möre - Möre og Romsdal - Mörike, Eduard - Mörk, Jacob Henric - Mörkläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Mörby—Mörkläggning
568
utgör tills, m. Kropp, Välluv, Frillestad och
Hässlunda storkommunen Mörarp; 88,48 km2,
3,870 inv. (1953), i Luggude domsaga.
Mörby, förr gods i Fasterna sn i Uppland, vid
sjön Skedvikens västligaste del. M. omtalas 1412
som sätesgård för ätten Slavika och tillhörde
1476—1674 ätten Oxenstierna som dess
huvudsäte. Redan före 1700 stod emellertid M.
övergivet och hade på 1740-talet hunnit bli
fullständigt obeboeligt. På 1790-talet revos stora delar
av längorna, andra sammanstörtade efter hand.
Ruinen utgrävdes och konserverades 1933—40.
Mörby, del av Stocksunds köping.
Mörby lasarett, i dagligt tal benämning på
Stockholms läns centrallasarett.
Mörbylånga, storkommun i Kalmar län,
Ölands domsaga (Algutsrums hd), på s. Ölands
västkust, omfattande den förutv. M. kommun
(34,17 km2, 912 inv. 1951), f. d. Mörbylånga
köping (upplöst Vi 1952; 0,82 km2, 675 inv.)
samt Vickleby, Resmo, Stenåsa, Hulterstad och
Kastlösa; 256,40 km2, 4,277 inv. (1953).
Kustremsan nedanför landborgen är bördig, f. ö.
dominerar alvar. Storkommunens åkerareal är 6,966
har. Egendomar: Mörbylånga gård och
Hedvigs-borg. Tätorten Mörbylånga (675 inv. 1951),
omfattande f. d. M. köpings område, ligger vid
järnvägslinjen Färjestaden—Ottenby och är s.
Ölands huvudort. Köping 1820, blev den egen
kommun 1881. Där finnas enhetsskola, apotek,
tullexp., provinsialläkare och distr.-veterinär;
ångbåtsförbindelser med Kalmar Ett
råsockerbruk, gr. 1909, tillhör Sv. sockerfabriks-ab.
I Mörbylånga by (427 inv.) finnes
konservfabrik m. m. Kyrkan har medeltida
försvars-torn men är f. ö. uppf. 1811; bygdeborg på
landborgen. M. förs. (1,565 inv. 1953) utgör tills,
m. Resmo och Vickleby ett pastorat i Växjö
stift, Ölands s. kontr.
Mörcke, Bror Birger Emil, militär (1861
—1951), underlöjtnant vid Västgöta reg:te 1879,
major vid Generalstaben 1903, överste och chef
för Hallands reg:te 1909, generalmajor 1916, chef
för 1 :a arméfördeln. 1917, generallöjtnant 1924,
avgick ur aktiv tjänst 1926. M. blev i Hj.
Hammarskjölds ministär konsultativt statsråd febr.
1914, var chef för Lantförsvarsdep. aug. 1914
—mars 1917 och verkade nitiskt för att höja
Sveriges försvarsberedskap under 1 :a
världskriget.
Mördeg, blandning av vetemjöl, smör, socker
samt vanl. ägg. Ofta tillsättas smakämnen, ss.
mandel el. kanel.
Möre, fordom mindre land el. landskap i s. ö.
Småland, omfattande s. delen av Kalmar län, hade
urspr. eget tingsställe vid Dörby, anslöts under
medeltiden till Östergötlands lagsaga och delades
i S. och N. Möre härad.
Möre og Romsdal [. .å..], fylke vid Norges
v. kust från Stad till Smöla; 15,046,70 km2, 182,859
inv. (1946). M. indelas i tre huvuddelar:
Sunn-möre, Romsdal och Nordmöre. De inre fjordarna
med sin storslagna alpnatur ha stor turisttrafik.
Vid kusten c:a 8,000 större och smärre öar och
holmar. Stort kust- och havsfiske samt
betydande industri även i landskommunerna: möbel-,
beklädnads- och textilindustri i Sunnmöre,
beklädnadsindustri i Romsdal. I M. ligga städerna
Ålesund, Molde och Kristiansund. Fylkesmannen
bor i Molde. Genom järnvägslinjen till
Åndals-nes (färdig 1924) vid Romsdalsfjordens inre del
har M. förbindelse med Ö. Norges järnvägsnät.
Mörike, E d u a r d, tysk författare (1804—
75), präst. M:s lyrik (”Gedichte”, 1838) sluter
sig till folkvisorna, Goethe, Eichendorff och
Uhland, den är omedelbar, enkel, melodisk, idel
stämnings- och känslodikt. Hans roman ”Maler
Nolten” (1832; omarb., tr. 1878), en älskvärd,
schwabiskt romantisk skildring, samt berättelser
som ”Lucie Gelmeroth” (1837) och ”Mozart auf
der Reise nach Prag” (1856; sv. övers. 1919)
äro lyriska uttryck för hans milda, godhjärtade
sinnelag och skönhetssvärmeri. M. skrev
hexameterberättelsen ”1 dylle vom Bodensee” (1846)
samt översatte Anakreon och Theokritos. Hans
verk äro utg. bl. a. av H. Maync (3 bd, 1914),
som också förf, en biogr. över M. (5:e uppl.
1944). Ett urval av M:s dikter, i övers, av E.
Hellquist, C. V. A. Strandberg, A. Österling
m. fl., ingår i ”Världslitteraturen”, 43 (1928). —
Litt.: H. Meyer, ”E. M.” (1950); B. v. Wiese,
”E. M.” (s. å.).
Mörk, Jacob Henri c, romanförfattare
(1714—63), 1734 student i Uppsala, prästvigdes
1743 och kallades 1744 till kyrkoherde i Bro och
Lossa. Med sin kamrat från gymnasiet i
Västerås Anders Törngren skrev M. den
fornnordiska romanen ”Adalrik och Giöthildas
äfventyr” (I 1742, II 1744), Sveriges första mera
utförda prosaroman, påverkad av Fénelons
”Té-lémaque”, 1600-talets ”heroiska romaner” och de
isländska sagor Björner översatt 1737. 1749—58
utkom ”Thecla eller den bepröfvade trones dygd”
(3 dir), som behandlar en fornkristen legend om
trosmartyren Tekla och kejsar Nero; den är i
plan, psykologi och stil överlägsen ”Adalrik och
Giöthilda”. — Litt.: F. Böök, ”Romanens och
prosaberättelsens historia i Sverige intill 1809”
(1907).
Mörkläggning, åtgärd, avsedd att i krig
betaga fientligt flyg möjligheten att under mörker
utnyttja ljussken vid uppsökning av anfallsmål.
Bestämmelser om m. återfinnas i
civilförsvarslagen 1944 och den i anslutning till denna
utfärdade civilförsvarskungörelsen. För m.-ändamål
lämplig materiel är träfiberplattor, skivor av
plywood, wellpapp och liknande, gardiner och
papper av ljustätt materiel samt särskilda
m.-lampor och särsk. avskärmad armatur. Närmare
anvisningar för förberedande och genomförande
av m. av anläggning el. byggnad lämnas av
Ci-vilförsvarsstyrelsen. — I civilförsvarskungörelsen
finnas närmare bestämmelser om inner- och
yt-terbelysning, fordonsbelysning, arbetsbelysning
utomhus, markeringslj us, fartygsbelysning,
mar-keringsmålning på gator och fordon m. m. I
samband med att civil försvarsberedskap
anbefal-les avgör K. m:t, huruvida och i vilken
omfattning m. skall genomföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
