Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Människan - Människans anatomi - Människans fysiologi - Litt. - Människoapor, människolika apor, anthropoider - Människocentrifug - Människoraser - Människoslunga - Människosonen - Människotorpeder - Människoätare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Människoapor—Människoätare
535
del av urnjuren, med vilken testikelns gångar
trätt i förbindelse, sädesledaren är urnjurens ur
kroppshåleväggen uppkomna utförsgång. De
definitiva n j u r a r n a bildas senare, delvis från
ur-njuregången och delvis från cellvävnad i
urnjuren. Till viss del från autonoma nervsystemet
och till viss del från kroppshålans epitel i
närheten av könskörtelepitelet härstamma de
vävnader, ur vilka binjurarna utvecklas. Äggledaren
är en parallellbildning ur kroppshåleväggen.
Livmoder och slida ha bildats genom
sammansmältning av de bortre delarna av äggledarna
(müller-ska gångarna). De yttre könsdelarna ha bildats ur
den hud-slemhinnemembran, som täckte kloaken.
Människans fysiologi, se Foster,
Fosterutveckling, Barn, Tillväxt, Ålderdom, Död etc.
Litt.: E. v. Eickstedt, ”Rassenkunde und
Ras-sengeschichte der Menschheit” (1934, ny uppl.
1942); G. Backman, ”Människoraserna och
moderna rasproblem” (1935); A. Heintz,
”Menne-skets avstamning” (1941; sv. övers. 1946); B.
Lundman, ”Jordens människoraser och
folkstammar” (1943), ”Nutidens människoraser” (1946);
I. Sefve, ”M. och hennes föregångare” ”(1944).
—■ T. Petrén, ”Människokroppens byggnad. I.
Makroanatomien” (1944); A. Rauber och Fr.
Kopsch, ”Lehrbuch und Atlas der Anatomie des
Menschen” (i7:e uppl. 1947 ff.); H. Gray,
”Ana-tomy of the human body” (25 :e uppl. 1048); H.
K. Corning, ”Lehrbuch der topographischen
Anatomie” (24 :e uppl. 1949).
Människoapor, människolika apor,
anthropoider, Anthropomo’rphae, fam. av
de smalnäsiga aporna (jfr Apor), omfattande de
tre släktena gorilla, schimpans och
orangutang (se dessa ord). Stundom
räknas hit också gibbonerna (se d. o.). M. äro de
mest storvuxna av alla apor, vilken
omständighet jämte frånvaro av yttre svans och den halvt
upprätta gången, då djuren förflytta sig på
marken, givit gruppen dess namn. Ryggraden har
en antydan till ländkrök, och bröstkorgen är
liksom hos människan bred. Kraniet har hos
ungarna en jämförelsevis stor hjärnskålsdel och litet
käkparti och blir därigenom påfallande
männi-skolikt. Hos äldre djur utbildas käkpartiet
kraftigare, varjämte hos hannarna, särskilt av gorilla,
starka benkammar, tjänande som muskelfästen,
uppkomma på h järnskålen. Ansikte, hand flätor,
fotsulor och fingrar äro nakna, naglarna platta.
Tummen är alltid liten. Hjärnan är relativt stor
och når stundom en volym av 500 cm3.
Människocentrifug, anordning för att
undersöka inverkan av masskrafter på
människokroppen. Vid flygmanövrer, spec. avancerad flygning,
utsättes en flygbesättning för krafter, som äro
många gånger större än tyngdkraften. De
viktigaste fysiologiska följderna av sådana
påkän-ningar äro tillfällig synförlust ("black out”) och
vid stora masskrafter medvetslöshet. Den
flygmedicinska forskningen har bl. a. till uppgift att
undersöka mekanismen för det fysiologiska
förloppet vid inverkan av dylika krafter (bl. a.
centrifugalaccelerationen). M. består i princip
av en lång arm med en kabin svängbart
upp
536
hängd i ena ändan. Armen roterar kring en
vertikal axel, och centrifugalaccelerationens
inverkan iakttages på en i kabinen placerad
försöksperson. I kabinen finnas instrument för mätning
av bl. a. masskrafter, blodtryck, andning samt
syremättnad i blodet. Vanl. överföras mätresultaten
på elektrisk väg till en i manöverrummet,
utanför centrifugen, befintlig registreringsapparat.
Genom fysiologiska undersökningar med m. har
man utprövat olika åtgärder för att minska
följderna på organismen av accelerationskrafterna.
M. användes även för att individuellt undersöka
personal i flygtjänst samt för att träna den för
flygning med snabba flygplan.
Människoraser, se Människan, sp. 527 ff.
Människoslunga, dets. som Människocentrifug.
Människosonen (aram. bar enaschä), den
benämning, som Jesus enl. den evangeliska
traditionen använde om sig själv; uttrycket är
ordagrant efterbildat i grek, ho hyio’s tu anthröpu.
— I G. T. är ”människoson” (ben adam)
omskrivande uttryck för ”människa” (en dödlig;
motsatt Gud). I en del senjudiska skrifter
(Daniel, Henochs bok, 4:e Esra) syftar dock det
bestämda ”Människosonen” (Människan) på en
frälsargestalt, som vid denna tidsålders ända
skall komma från himlen till världsdom och
världsförnyelse. Bakom denna föreställning
ligger en iransk myt om urmänniskan, som i
judendomen kombinerats med skapelsemyten i 1 Mos.
1—3 (jfr 1 Kor. 15) och i vissa kretsar
undanträngt judarnas politiska Messiashopp. Jesus
tillhörde denna miljö och identifierade sig med M.,
världens frälsare och domare. Genom döden för
folkets synd skulle han ingå till härligheten och
återvända på skyar. I kyrkan blev denna Jesu
självbeteckning utträngd av andra namn
(”Herren”, ”Messias” o. s. v.). — Litt.: A.
Fridrich-sen, ”Vem ville Jesus vara?” (1931).
Människotorpeder, specialkonstruerade
torpeder, som användes under 2:a världskriget. Den
brittiska m. utgjordes av en torpedliknande
farkost, på vilken två man i speciella
dykardräkter och syrgasbehållare redo gränsle,
skyddade av huvar. Vid anfall intogs
undervattens-läge. Torpedens förkon kunde frigöras och
avsågs att fastsättas vid det anfallna fartygets
botten för att sprängas efter visst tidsförlopp.
Brittiska m. lyckades bl. a. sänka en italiensk
och en japansk kryssare (förankrade). — Den
tyska m. bestod av en dubbel torped. I den
övre hade föraren sin plats, täckt av en
glaskupol. Den undre utgjordes av en vanlig torped,
som på kort avstånd avsågs att avfyras mot
målet. De kommo huvudsaki. till användning under
tyskarnas försök att möta Normandieoperationen
i juni 1944, då c:a 200 m. deltogo. De ledo stora
förluster, och endast 10—15% återvände från
anfallen. — Den japanska m. utgjordes av
en torped av stor kaliber, i vilken en man, vars
liv förutsågs gå till spillo (”självmordstorped”),
kunde ta plats. Den var försedd med ett torn
med periskop och kunde utskjutas från de
japanska ubåtarna.
Människoätare, se Kannibalism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
