- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
321-322

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motsols - Motströmsapparat - Motstånd - Motståndsétalon el. motståndslikare - Motståndslikare - Motståndsmetaller - Motståndsområde - Motståndsrörelse - Motståndssvetsning - Motståndsugn - Motstånd vid offentlig förrättning - Motsägelse, kontradiktion - Mott - Mott, John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

321

M otströmsappar at—M ott

322

vinden säger man ofta i sistnämnda fall, att den
är högervridande.

Motströmsapparat, tekn., varje anordning, vid
vilken två media strömma el. successivt
förflyttas i motsatta riktningar under utväxling av
temp. el. koncentration. En typisk m. är m o
t-strömsvärmeväxlaren för vätskor, som
kan bestå av två koncentriska rör, varvid den
ena rörkanalen passeras av t. ex. förorenat, varmt
vatten, den andra i motsatt riktning av rent
vatten, som härvid uppvärmes.

Motstånd kan fattas i flera olika betydelser.
Inom mekaniken studerar man de krafter, som
på grund av friktion, viskositet,
hastighetsföränd-ringar m. m. inverka på en fast kropps rörelse
i en gas el. en vätska el. på ett flytande el.
gasformigt ämnes strömning i ett rör o. s. v. Man
har funnit, att luftens m. mot en kropps rörelse
är proportionellt mot hastigheten relativt luften
för små hastigheter, men m. växer vid större
hastigheter till att bli ung. proportionellt mot
hastighetens kvadrat. Vid hastigheter omkr. och
över ljudhastigheten följer m. en mera
komplicerad funktion. — (Jm elektriskt
motstånd se d. o.

Motståndsétalon [-etalå’] el.
motstånds-1 i k a r e, en metallisk ledare, vars
ledningsmot-stånd står i ett enkelt talförhållande till
mot-ståndsenheten. För att bekvämt kunna mäta olika
motstånd använder man m., förenade till satser
på lämpligt sätt, vilka kallas reostater.

Motståndslikare, se Motståndsétalon.

Motståndsmetaller, material för tillverkning
av motstånd, avsedda att inkopplas i elektriska
strömkretsar, böra besitta stort spec. elektriskt
ledmngsmotstånd, låg temp.-koefficient och låg
termokraft gentemot koppar, varjämte materialens
motstånd ej bör förändras med tiden. Motstånd,
avsedda att användas för uppvärmning, böra
dessutom äga temp.-beständighet. Bland de material,
som visat sig lämpligast, märkas manganin,
isa-bellin, konstantan och kromnickel. För
uppvärm-ningsändamål har kanthal goda egenskaper.

Motståndsområde, krigsv., område, som
försvaras av förband i motståndsnästen (små
”för-svarsöar”), varifrån mellanliggande områden
kunna beskjutas. M. iordningställas vanl. för
kompani och större förband. M. säges vara
friliggande, när det skall kunna försvaras åt alla
håll samtidigt. Friliggande m. benämndes
tidigare stödjepunkt.

Motståndsrörelse, sammanfattande beteckning
för det motstånd, som under 2:a världskriget
organiserades i det fördolda mot tyskarna och
deras bundsförvanter i de av dessa ockuperade
länderna. M., som fick anslutning av folk i alla
samhällsklasser, arbetade med illegal press för
att motverka ockupationsmaktens likriktning av
de tillåtna tidn. och av radion, med sabotage mot
trafik- och produktionsanläggningar av betydelse
för ockupationsmakten, med uppbyggandet av en
underjordisk här, med oskadliggörandet av
förrädiska element, som voro farliga för m. Vapen,
ammunition och sprängämnen levererades i stor
utsträckning luftvägen från England. M. bekäm-

NF XV — ii

pades av nazisterna och deras hjälpare med all
slags terror, bl. a. avrättningar, mord på gisslan,
tortyr, deportationer till koncentrationsläger i det
egna landet el. i Tyskland och massaker av
civilbefolkningen. Genom ett omfattande
spionagesystem, genom förrädare, genom insatser av
Gestapo och smärre band av förbrytare från
vederbörande land självt o. s. v. kunde nazisterna
i en del fall knäcka en el. annan grupp inom
m. men icke i något land slå ned m. i dess
helhet.

Motståndssvetsning, se Elektrisk svetsning.

Motståndsugn, se Elektriska ugnar.

Motstånd vid offentlig förrättning, jur.,
utgör i allm. en förbjuden handling. Straffbar är
den i främsta rummet, om m. är våldsamt, i
det man ”sätter kraft mot kraft”. Detta brott,
som är mycket vanligt förekommande, särsk. då
berusade personer skola anhållas, är enl.
Strafflagen io kap. 4 § belagt med straff av fängelse
el. böter; om ämbets- el. tjänsteman våldföres
samt vid uppror, förhöjes straffet. Även m.,
som icke är våldsamt, straffas i vissa fall, t. ex.
då man vägrar inträde åt den, som i offentlig
förrättning äger att det fordra. För
övervinnande av m. äger förrättningsman i vissa fall bruka
våld enl. reglerna för nödvärn (Strafflagen 5 kap.
8 §). M. blir i allm. ej lovligt, därför att
för-rättningsmannens åtgärd är ogrundad el. oriktig,
t. ex. häktning på otillräckliga skäl till misstanke;
dock anses någon påföljd för m. ej skola
inträda, om förrättningsmannen uppenbarligen
överskrider sin behörighet el. eljest åsidosätter laga
former samt över huvud vid uppenbarligen
ogrundade ingrepp i enskild rättighet av synnerlig vikt.

Motsägelse, kontradiktion (lat.
contra-di’ctio), log., föreningen av varandra uteslutande
el. upphävande begrepp. Motsägelselagen
(lat. princi’pium contradictiönis) är en
omvändning av identitetslagen, se Tankelag.

Mott, zool., se Mottfjärilar.

Mott [-å-], John Raleigh, amerikansk
mis-sionsman (f. 1865). Efter univ.-studier i U.S.A.
och England blev M. 1888 sekr. i K.F.U.M:s
studentavd. i U.S.A.
Ur detta arbete
framgick tanken på
Kristliga studentvärldsförbundet, där M. var
generalsekr. 1895—

1920 och ordf. 1920
—28. Inom
Amerikas K.F.U.M.
innehade han flera
poster och var 1926—47
ordf, för K.F.U.M :s
världskommitté. Han
blev 1921 ordf, och
1942 hedersordf. i
Internationella missions

rådet. Som sådan har han bl. a. tagit initiativ till
Jerusalemskonferensen. M. tilldelades 1946 tills,
m. Emily G. Balch Nobels fredspris. M. har
företagit resor världen runt för att
evange-lisera och organisera kristliga fören. Av hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free