- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
153-154

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modul - Modulation - Modulator - Modulering, modulation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

153

M odulation—Mo dulering

154

Två representativa system för anodmodulering. T. v. Heisings klassiska schema. Lågfrekvensdrosseln LFC
lämnar konstant ström, som förbrukas av högfrekvensröret i samma mån som den ej uppsuges av lågfrekvensröret.
— T. h. en beprövad koppling, som medger högre modulationsgrad än den förra. De två pushpullkopplade
modu-latorsroren alstra via modulationstransformatorn M en pulsation i anodspänningen till högfrekvensröret, varvid
full modulation kan uppnås. — HF högfrekvens; LF lågfrekvens; RF radiofrekvens; RFC radiofrekvensdrossel;

NC neutraliseringskondensator; ANT antenn.

modul, som är kuggdelningen, dividerad med
talet n.

Modulation (av lat. modulätio, avmätning),
i) (Mus.) övergång från en tonart till en
besläktad. En m. kan vara diatonisk, kromatisk el.
enharmonisk. M. fick genomgripande betydelse
först på 1700-talet, då dur och moll definitivt
undanträngde de gamla kyrkotonarterna. Tillfällig
övergång till annan tonart kallas utvikning.

2) (Språkv.) Under det vi tala, rör sig den av
stämbanden alstrade rösttonen än i normalläget,
den s. k. normaltonen, som är olika för olika
individer, än över och än under denna. Äro dessa
röstens tonrörelser stora, säges talet vara m
o-d u 1 e r a t, äro de små monotont.

Modulätor, en vanl. elektronisk anordning för
modulering (se d. o.) av en högfrekvent
svängning med tillhjälp av en lågfrekvent sådan, t. ex.
en ljudsvängning. Inom ljud filmstekniken kan
fotocellens uppgift sägas vara att från
filmremsans ljudspår mottaga och i strömvariationer
omvandla amplitudmodulerat ljus. Den jämsides
härmed viktigaste användningen av m. är inom
radiotekniken och avser de anordningar, med
vilka den utgående signalen påverkas till sin
amplitud (amplitudmodulering) el. frekvens
(frekvensmodulering). Den alltjämt viktigaste
principen är härvid amplitudmoduleringen.
Enklast, ehuru föga effektiv och f. ö. användbar
endast vid små antenneffekter, är härvid en m.,
som består av en direkt i antennkretsen el. någon
gallerkrets inkopplad kolkornsmikrofon utan,
resp, med mikrofontransformator. I princip
representera dessa två anordningar vad som kallas
anodmodulering och gallermodulering.
Amplitud

modulering kan även ske genom att
lågfrekvens-spänningen får påverka skärmgallerspänningen el.
supressorgallerspänningen till en pentod i ett
drivsteg el. i slutsteget på högfrekvenssidan. I
praktiken, och särsk. vid större radioanläggningar,
föredrages i allm. anodmodulering på gr. av den
större stabilitet, som härvid erhålles.

Modulering, modulation, fys., radiotekn.
En högfrekvent svängning är modulerad, när
dess amplitud bringas att variera i takt med en
svängning av förhållandevis låg frekvens. Om den
högfrekventa svängningen tecknas E = Eo. sin
a>t och den lågfrekventa bringas under formen
M = 1 + k . sin coit, där k är
modulationsgra-den, representeras den modulerade svängningen
av produkten av dessa ekvationer. Efter
hyfs-Eok
ning erhålles härvid EM = Eo. sin a>t–––––-■
2

. cos(æ + on)t + —. cos(a>—a>i)t. Den första
av termerna i högra ledet motsvarar inom
radiotekniken den s. k. bärvågen, som sålunda ej
förändras genom m., vare sig till amplitud, fas el.
frekvens. De två övriga termerna representera
de s. k. sidobanden, av vilka det ena har en
frekvens = summan av, det andra en frekvens =
= skillnaden mellan hög- och lågfrekvens. Vid
100-procentig m. ökas den utgående och
överförda effekten med 50% utöver bärvågens,
vilket inses, om man kvadrerar och integrerar varje
term för sig. — Inom radioteknik och
högfre-kvenstelefoni förekommer understundom, att man
i syfte att ekonomisera med bandbredd och effekt
filtrerar bort ena sidobandet och t. o. m.
bärvågen, vilken då får tillsättas vid mottagningen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free