Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modersugga - Modersyra - Modertacka - Modertrumpeten - Modest - Modi - Modica - Modifiera - Modig, Einar - Modigliani, Amadeo - Modin, Erik - Modist - Modius - Modlin (Novo Georgievsk) - Modoc - Modul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Modersugga—Modul
152
Modersugga, till avel använd sugga.
Modersyra, kultur av mjölksyrebakterier,
använd som utgångsmaterial för gräddes syrning
vid smörberedning.
Modertacka, till avel använd tacka.
Modertrumpeten anat., dets. som äggledare,
se Könsorgan, sp. 206.
Mode’st, blygsam, försynt; ärbar, sedesam.
— Subst.: Mod est i; förr även: avslutning
upptill av urringad klänning.
Mo’di, plur. av m o d u s (se d. o.).
Modica [må’dika], stad på s. Sicilien, 15 km
från kusten; c:a 30,000 inv. österut i Cava
dTspica-dalen finnas förhistoriska
begravningsplatser och medeltida grottboningar.
Modifiera, inskränka, mildra, jämka. —
Subst.: Modifikation.
Modig, Einar, ämbetsman (f. 1883 28/n),
fil. lic. vid Uppsala univ. 1905, jur. kand. 1907,
var efter tjänstgöring i Utrikesdep.,
Kommerskollegium och Finansdep. 1907—15 verksam inom
näringslivet, bl. a. som verkst. dir. i Nordiska
kompaniet 1916—22, återinträdde i statstjänst och
var statssekr. i Handelsdep. 1926—30 samt
sändebud i Lima m. fl. sydamerikanska huvudstäder
1931—34, Buenos Aires 1934—39, i Ankara och
Aten 1939—46 och i Bryssel 1946—48. M. var
ordf, i Handel skommissionen 1939—41 och 1948
—50. och chef för Flyktkapitalbyrån 1948—49.
Han har deltagit som svensk delegat i flera
underhandlingar, särsk. rörande handelsfrågor.
Modigliani [mådilja’ni], Am ad e o, italiensk
målare och
skulptör (1884
—1920), från
1906 bosatt i
Paris. Ända till
1915 var M.
verksam som
skulptör, starkt
influerad av
negerskulptur och
av den
kubistis-ke skulptören
Brancusi. Sin
berömmelse har
M. dock
framför allt grundat
på sitt måleri.
Han arbetade så
gott som
uteslutande med
porträtt och
figurframställningar, oftast
med kvinnlig
modell. I
måleriet kan man
fortfarande ana negerskulpturens deformerande
stilisering, långa, uttänjda kroppar och lemmar,
men hos M. brukat i ”förandligande” syfte.
Modin, Erik, präst, hembygdsforskare (1862
—1953). Han prästvigdes 1889, tjänstgjorde i
Härjedalen, blev 1904 komminister i Multrå och
1911 därjämte regementspastor vid Norrlands
Amadeo Modigliani: Ung flicka
med svart förkläde.
trängkår. M. blev 1907 fil. hedersdr i Uppsala.
Han har varit flitigt verksam som
hembygds-författare och bl. a. utgivit arbeten om
Härjedalens fauna (1900; i Vet.-akad:s Handl.) samt om
landskapets ortnamn och bygdesägner (1902; 3:e
uppl. 1949).
Modi’st, modehandlerska,
(dam)hattsömmers-ka o. dyl.
Mo’dius, romerskt rymdmått för torra varoi
= 8,73 1.
Modlin [må’-] (1831—1918 Novo
Georgi-e v s k), fästning i Polen, vid Bugs förening med
Weichsel, n. v. om Warszawa. — Platsen befästes
övergående redan av Karl XII, men den egentliga
fästningen började 1807 byggas av Napoleon.
Den förstärktes sedan betydligt av ryssarna.
Under 1 :a världskriget belägrades M. från 25 juli
1915 av tyska trupper under general v. Beseler.
Cerneringen fullbordades 8 aug., och efter
storm-ningsanfall mot n. ö. fronten 16—18 aug.
överlämnades fästningen till Beseler, varvid den
kvarvarande besättningsstyrkan, 90,000 man, gjordes
till krigsfångar. Under polska fälttåget 1939
kapitulerade M. 28 sept. till tyskarna efter närmare
tre veckors väl genomfört försvar. M. togs i
jan. 1945 av ryssarna.
Modoc [må’dåk], indianstam i s. v. Oregon och
n. Kalifornien, vid floden Klamath. M. bildar tills,
m. en närstående stam, klamath,
lutuami-gruppen. Den utkämpade blodiga strider med de
vita kolonisterna, avträdde 1864 sitt område till
U.S.A. och förenade sig med klamath. En del
sökte emellertid åter taga sitt land i besittning,
vilket resulterade i modockriget 1872—73.
De besegrades efter hårda strider, varpå stammen
delades och sändes till två olika reservationer.
Modül (även mod yl; av lat. mo’dulus, litet
mått). 1) Mat., se Modyl. — 2) Tekn. A) Inom
hållfasthetsläran ekvivalent med ”tal” el.
”koefficient” i sammansättningar som
hållfast-hets-m. och tvärsnitts-m. Här har dock ordet
m. alltmer övergivits och kvarstår numera
endast i sammansättningen elasticitetsmodul. — B)
Inom byggnadskonsten är m.
normgivande måttsenhet vid proportionering av
byggnadsverk. Inom renässansarkitekturen begagnades
stundom, efter mönster från den romerske
arkitekten Vitruvius, en m., som var lika med halva
diam, av kolonnernas nederdel. M. själv indelades
i ett visst antal (12, 18 el. 30) partes el.
minuter. Inom den doriska byggnadskonsten
utgjorde m. V20 av byggnadsverkets höjd; härav
kommo 16 m. på kolonnernas totalhöj d, varav basen
svarade för 1 m., skaftet för 14 m. och kapitälet
för 1 m. Andra m.-beräkningar tillämpades vid
medeltida kyrkobyggnader. — Inom nutida
byggnadskonst har man frångått fordran på
användning av hela multipler av en m. som villkor för
proportioneringen. Ett m.-system är likväl under
införande i ett rent praktiskt syfte, näml, för
möjliggörande av en enhetlig standard för
in-redningsdetaljer, fönster, dörrar o. s. v. I
Sverige användes härvid m. = 10 cm; i U.S.A. m.
= 4” = 10,2 cm. — C) Inom
maskintekniken användes m. i sammansättningen k u g g-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
