Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moçambique - Moçambiquekanalen - Moch, Jules - Mocka, Mocha - Mockant - Mockasin - Mockasinorm - Mockaskinn - Mockfjärd - Mod - Modala hjälpverb - Modalitet - Modane - Modder River - Moddlare - Mode - Modée, Reinhold Gustaf - Modéen, Thor - Modéer, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143 Mogambiquekanalen—Modéer 144
Klimatet är osunt. Staden har ståtliga gamla
byggnader, ss. ett 1508—11 byggt kastell,
guver-nörspalats m. fl. Handelscentrum. Lumbo på
fastlandet är utgångspunkt för en järnväg (494
km lång, 1950) inåt det fruktbara upplandet. —
ön upptäcktes 1498 av Vasco da Gama. 1508
anlades där en portugisisk stad invid en äldre
arabisk.
Moqambiquekanalen [port. utt. [-mosämbi’-ka-],-] {+mosämbi’-
ka-],+} sund mellan Moqambique på Afrikas ö. kust
och ön Madagaskar; minsta bredd 370 km.
Största djup i n. och s. (över 3,000 m). I M:s n. del
ligga Komorerna. Genom M. flyter en gren av s.
ekvatorialströmmen, den varma M 0 q a m b
i-queströmmen.
Moch [må’k], J u 1 e s, fransk jurist och
politiker (f. 1893), socialist, deputerad sedan 1928,
arbetsminister 1938, tjänstgjorde i flottan 1939—
40, röstade mot marskalk Pétain i Bordeaux sistn.
år och deltog aktivt i den franska
motståndsrörelsen. M. flydde senare och anslöt sig till
general de Gaulle i London, blev efter Frankrikes
befrielse led. av nationalförsamlingen och var
arbets- och transportminister 1945—47. I nov.
sistn. år blev M. inrikesminister, på vilken post
han kvarstod i flera regeringar och energiskt
ingrep mot kommunisterna. Han försökte
förgäves upprätta en ministär i okt. 1949. Då i
stället Bidault bildade regering, blev M. v.
konseljpresident och inrikesminister. Tills, m. de övriga
socialistiska ministrarna lämnade han ministären
i febr. 1950. M. blev i juli s. å. försvarsminister
i Plevens regering och fick samma post i
Queuil-les regering i mars 1951. Vid val i maj s. å.
blev han utslagen ur socialistiska partiets
exekutiv.
Mocka, Moch a, kuststad i Jemen, s. v.
Arabien, vid Röda havet; omkr. 5,000 inv. Har givit
namn åt mockakaffe, som förr exporterades
från M. I restaurangspråket betecknar m. särsk.
starkt kaffe, serverat i små koppar.
Mocka’nt [el. -a’ijt], hånfull, spefull.
Mockasin, algonkinord, först använt om
Virginiaindianernas fotbeklädnad. Karakteristiskt
för m. är, att ett stycke skinn bekläder fotsulan
och uppböjes omkring fotens sidor samt att detta
stycke är hopsytt baktill. M. finnas hos
Nordamerikas indianer och över hela Nordasien hos
lapparna.
Mockasinorm, Anci’strodon pisci’vorus, till
fam. huggormar hörande, 1,5 m lång giftorm från
s. delarna av Nordamerika, där den lever i el.
intill vatten. Färgen är växlande. Födan utgöres
huvudsaki. av fisk och grodor. Bettet är mycket
farligt även för människan.
Mockaskinn, se Handskmaker i och Läder.
Mockfjärd, församling i Gagnefs kommun i
Dalarne.
Mod (fr. mode, av lat. mo’dus, mått, sätt; se
Modus), i sammansättning ofta mode-, (för
tillfället) härskande klädedräkt el. snitt, klädvana,
dräktsed (se f. ö. Dräkt); härskande smak,
smakriktning, tidssmak, bruk, tycke för dagen.
Modala hjälpverb, se Modus.
Modalitét (av lat. mo’dus, sätt). Olika
sinnens förnimmelser, ss. färg och ton, kallas i
psykologien m., medan förnimmelser av samma
sinne, ss. blå och röd, benämnas kvaliteter. —
I den traditionella logiken pläga omdömena med
hänsyn till m. indelas i problematiska (S kan
vara P), assertoriska (S är P) och apodiktiska
(S måste vara P).
Modane [måda’n], liten stad i dep. Savoie i
Frankrike, vid floden Arc 7 km från italienska
gränsen. M. ligger vid n. mynningen av Mont
Cenis-tunneln och har befästningar till dess
skydd.
Modder River [må’da ri’va], flod i Sydafrika.
Om drabbningen här se Boerkriget, sp. 344.
Moddlare, bred och platt målarpensel.
Mode [må’d], fr., se Mod. — A la mode, på
modet, enl. modets fordringar.
Modée
dé’l, Reinhold Gustaf, [-för-fattningsutgivare, komediförfattare (1698—1752).
M. blev 1740 sekr. i Kanslikollegium, 1746
assses-sor i Åbo hovrätt och fick 1750 avsked med
kansliråds titel. M. påbörjade och utgav de 4
första banden av den stora
författningssamlingen ”Utdrag utur alle ifrån den 7 Dec. 1718
utkomne publique Handlingar ...”, vilken förelåg
avslutad i 15 bd 1829. M. var även en
framstående lustspelsförfattare. 1738 uppfördes hans
komedier ”Fru Rangsiuk” (tr. 1741) och ”Håkan
Smulgråt” (tr. 1739).
Modéen [-dè’n], Thor Odert Folke,
skådespelare (1898—1950). M. började vid teatern som
dansör och var 1918—19 elev vid
Lorensbergstea-tern i Göteborg. Därefter kom han till Stockholm,
där han så gott som oavbrutet till sin död, med
undantag för kortare gästspel i Göteborg och
Malmö samt turnéer, var verksam vid olika
revyteatrar. Under 1930-talet spelade M. även operett på
Oscars- och Vasateatrarna och var en tid även hos
Karl Gerhard på Folkteatern. 1943 gästspelade
han på Kungl. teatern i Sylvains operett ”Zorina”.
M. började som charmör men övergick snart till
komikerfacket, där han blev verkligt populär i
revysketcherna genom sin frodiga gestalt och sin
breda, gemytliga humor. Riksbekant blev M.
genom turnéer men framför allt genom filmen, där
han debuterade 1925.
Modéer [-dé’r], Ivar, språkforskare (f. 1904
4/n), fil. dr och doc. i svensk
ortnamnsforsk-ning i Uppsala 1933, prof, i nordiska språk där
1953. M. har med utgångspunkt från sin
hembygd, Stranda härad i Kalmar län, företagit
talrika undersökningar av svenska ortnamn,
framför allt sådana, som äro knutna till kuster och
vattenvägar, bl. a. i ”Småländska skärgårdsnamn”
(1933), ”Färdvägar och sjömärken vid Nordens
kuster” (1936) och ”Namn- och ordgeografiska
studier” (1937). Vidare märkas ”Den nordiska
ryssjans ursprung och ålder” (1939),
”Fornväst-nordiska verbstudier” (2 bd, 1941—43) och
”Studier över slutartikeln i starka femininer” (1946).
M. har tagit initiativ till och leder förberedelserna
för en svensk personnamnsordbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
