Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mobile River - Mobilgarde - Mobilier - Mobilisera - Mobilisering - Mobiliseringsdepå - Mobilitet - Mobilmilis - Moçambique
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Mobilgarde—Mozambique
142
Alabama- och Tombigbeefloderna, utfaller i den
50 km långa och omkr. 15 km breda M o b i 1 e
B a y av Mexikanska bukten; 80 km lång.
Segelbar. Bildar hamn för staden Mobile.
Mobilgarde, se Nationalgarde.
Mobilier, lösegendom, bohag, husgeråd.
Mobilisera (fr. mobiliser, ytterst av lat.
mö-bilis, rörlig, jfr Mobil), överföra ett lands
stridskrafter från freds- till krigsfot (se
Mobilisering) ; uppbåda, sätta i rörelse.
Mobilisering, krigsv., sammanfattande
benämning på de åtgärder, varigenom en stats
försvars-krafter och civilförsvar övergå från freds- till
krigsorganisation. När detta gäller samtliga
anstalter, kallas det allmän m.; vid partiell
m. mobiliseras endast delar av försvarskrafterna.
M. betecknar även ett enskilt förbands övergång
till krigsorganisation. I vidsträcktare bemärkelse
förstås med m. hela landets — statsledning,
-förvaltning, industri, kommunikationer, psykologiskt
försvar m. m. — omställande för krig. Vid
militär m. skola förband, krigsbesättningar, depåer,
operationsbaser m. m. uppbringas till krigsstyrka
genom inkallande av reservpersonal och
krigs-tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga,
krigsorganisationen fullständigas genom anskaffande av
motorfordon, hästar och förnödenheter samt
fortifika-toriska rustningar påbörjas. Vidare måste
luftbevakningstjänsten omedelbart träda i funktion
och en allmän skydds- och bevakningstjänst ordnas
för att hindra skadegörelse. Marinens m. innebär
därjämte iordningställande och utrustande av i
beredskap el. reserv liggande fartyg samt
uttag-ning och utrustning av hjälpfartyg.
Mobiliseringsdepå, krigsv., se Depå.
Mobilitet (av lat. möbilis, rörlig), rörlighet
el. flyttbarhet, särsk. i fråga om kroppens
lemmar. Jfr Motilitet.
Mobilmilis, se Lantvärn.
Mozambique [port. utt. mosämbi’ka]. 1)
Co-1 6 n i a de Mozambique, Portugisiska
Östafrika, portugisisk koloni i s. ö. Afrika
(se karta vid Sydafrikanska unionen); 770,800
km2; 5,732,767 inv. (1950), därav 10,000 indier.
Huvudstad Lourenzo-Marques. Kusten är låg och
sumpig med talrika laguner, och innanför
utbreder sig en kustslätt på krit- och tertiära lager,
i s. 400 km bred. Bakom denna reser sig randen
av det sydafrikanska platålandet, vilket är
uppbyggt av den sydafrikanska karrooformationen.
Själva platåranden benämnes Lebombobergen och
bildar gränsen mellan Transvaal och M. Den
fortsätter n. om Limpopo- och Save-floderna som
en förkastningsbrant. över kustslätten nedanför
reser sig det horstartade Gorongoza-berget (till
1,850 m ö. h.). Längre mot n., mellan Syd- och
Nordrhodesia samt Nyasalandet, skjuter M. en
stor flik in i det brittiska området. Här skär
Zambezis djupa dal långt in i höglandsplatån.
Floden är under en stor del av året segelbar till
Tete, d. v. s. över hela kustslätten. Klimatet är
tropiskt. Medeltemp. för juli (den kallaste mån.)
äro i kuststäderna: Quelimane 20°4, Beira 20°o,
Inhambane 20°3 och Lourenqo Marques i8°o. Den
varmaste mån. är i Quelimane och Beira jan.
(27°s, resp. 27°4), i Inhambane och Lourenqo
Marques febr. (26°», resp. 25^4). Under maj
—okt. är sydöstpassaden den förhärskande
vinden, under resten av året n. ö. monsunvindar. De
senare medföra den huvudsakliga
nederbörds-mängden. Den årliga regnmängden är i
Quelimane 1,413 mm, varav 1,199 mm faller i dec.
—maj, och i Beira 1,567 mm, där 1,149 mm
faller i dec.—april. Kustslätten i s. har ett
ne-derbördsfattigare klimat; den årliga regnmängden
i Lourenqo Marques uppgår till 779 mm, varav
509 mm faller i dec.—mars. Höglandet s. ö. om
Nyasasjön har däremot 2,500 mm årlig
nederbörd. De stora deltaområdena, ss. Zambezis, äro
mycket osunda. I n. v. längs Nyasasjön är
klimatet däremot drägligt även för européer. —
Kusterna äro särsk. i n. kantade av
mangrove-skogar. På det inre av kustslätten omväxla
savanner med lövfällande skog och här och där
ständigt grön buskvegetation med gummiväxter,
Terminalia- och Combretum-arter. I det inemot
3,000 m höga höglandet på gränsen mot
Nyasa-land härska skogar, bl. a. med barrträdet
Wid-ringtonia Whytei, vars ved icke angripes av
termiterna. Andra värdefulla trädslag äro
mahogny, rosenträ och teak.
Den portugisiska kolonialförvaltningen hade
intill 2:a världskriget uträttat föga för landets
uppodling. Det väsentliga har utförts av privata
(engelsk-portugisiska) bolag. Det mest bekanta
var Companhia de Mozambique, som fick
monopol på exploatering och administration av
Manica-och Sofalaområdena (134,200 km2; c:a 314,000
inv.) med Beira som huvudstad. Bolaget
avvecklades 1942. — Plantagerna ge i allm. goda
resultat. Deras viktigaste produkter äro sockerrör,
majs, bomull, kopra, sisalhampa och bananer.
Kreatursbeståndet i M. utgjordes 1949 av 699,823
nötkreatur, 348,125 getter, 66,951 får och 81,800
svin. De viktigaste mineraltillgångarna äro guld-,
silver-, uran- och asbestförekomster. 1950
uppgick totalvärdet av exporten till 1,220 mill.
escu-dos, importen till 1,753 mill. escudos. De
förnämsta hamnarna äro Lourenqo Marques, Beira,
Mozambique, Quelimane och Inhambane. 1950 hade
M. 2,672 km järnvägar. Lourenzo Marques har
förbindelse med Transvaals järnvägsnät och Beira
med Rhodesia och brittiska Nyasaland. Lourenqo
Marques har reguljära flygförbindelser med
Mo-cimba da Praia i n. M. och Tete. 1950 hade M.
9,934 personbilar och 3,664 lastbilar och bussar.
— Då Vasco da Gama på väg till Indien
passerade Östafrikas kust, härskade araberna i M.
1507 ockuperade portugiserna staden Moqambique.
Sedermera gjorde de anspråk på allt innanför
kusten beläget bakland men måste 1891 ingå ett
fördrag med engelsmännen, varigenom de nuv.
gränserna mellan M. och brittiska områden i
Sydafrika fastställdes. — Litt.: A. Freire de
Ändrade, ”Relatorio sobre M.” (5 bd, 1907—10); E.
G. Jacob, ”Das Portugiesische Kolonialreich”
(1940).
2) Stad i M.i), på en korallö i en vik 5 km
från kusten; c:a 10,000 inv., därav 1,000 vita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
