Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjöberg, 1. Josua - Mjöberg, 2. Eric - Mjöbäck - Mjöd - Mjöhult - Mjöl - Mjölbagge - Mjölby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Mjöbäck—Mjölby
116
(!939)- M. var en av initiativtagarna till
Moders-målslärarnas förening, var sekr. i dennas
arbetsutskott 1928—34 och 1941—46 och redigerade dess
skriftserie 1915—50. M. har utg. ”Svensk
litteratur från Bellman till våra dagar i urval för den
högre undervisningen” (2 bd, 1917—19, ny uppl.,
3 bd, 1930—31) och ”Svensk litteraturhistoria för
den högre undervisningen” (1927, 9:e uppl. 1949).
M. redigerade bd 3 (1923) och 28 (1929) av C.
J. L. Almqvists ”Samlade skrifter”. En festskrift
tillägnades honom på 50-årsdagen 1926.
2) Eric Georg M., den föreg:s kusin,
entomolog och upptäcktsresande (1882—1938), fil. dr i
Lund 1910, 1914—16 assistent vid Riksmuseum,
1919—21 chef för de zoologiska undersökningarna
vid stationen Deli på Sumatra, 1922—24 dir. för
Sarawakmuseet på Borneo. Förutom
entomologiska skrifter utgav M. populärvetenskapliga arbeten
och reseskildringar, ss. ”Bland
stenåldersmänniskor i Queenslands vildmarker” (1918), ”Borneo,
huvudjägarnas land” (1927) och ”De tusen
templens ö” (1929), från sina resor bl. a. i Australien
1900—11 och 1912—13 samt på Borneo 1922. Från
sina forskningar i Australien medförde M. stora
samlingar till Riksmuseum.
Mjöbäck, sn i Älvsborgs län, Kinds hd, nära
hallandsgränsen, kring övre Högvadsån; 71,02
km2, 875 inv. (1953). Huvudsaki. kuperad, sjörik
skogsbygd kring ådalen. 418 har åker. Trä- och
textilindustri. Tätorter: Mjöbäck (c:a 200
inv.) och över lida (203 inv. 1951). Kyrkan
av trä byggdes 1851. Ingår i M:s, Älvsereds och
Holsljunga pastorat av Göteborgs stift, Kinds
kontrakt; tillhör storkommunen Högvad.
Mjöd, en för jäst, huvudsaki. på honung och
vatten bryggd dryck av med vin jämförlig
alkoholstyrka. M. var känt och omtyckt redan i
forntiden ; i Skandinavien bryggdes det då med tillsats
av humle och malt.
Mjöhult, samhälle i Farhults sn i Skåne.
Mjöl (etymol. besläktat med mala) framställes
genom målning av sädeskärnor och vissa andra
stärkelserika frukter el. frön. Målningen avser
att krossa el. pulverisera kärnorna. I samband
därmed avskiljas ofta genom siktning de yttre
delarna av desamma, det s. k.
skalet. Hos en vetekärna
ut-göres detta, som framgår
av fig., av några lager
luft-fyllda celler, och det är
dessa jämte det under dem
belägna äggviterika
aleuron-skiktet, som man vid
framställning av finare vetemjöl
genom siktningen avskilj er
från den därunder liggande
mjölkärnan. Även grodden,
vars celler äro rika på
äggviteämnen och fett,
bortskaffas vid siktningen.
Emedan aleuronskiktet och
grodden icke ingå i de
finare mjölsorterna, komma
dessa att vara fattigare på
äggviteämnen, fett och
vitaminer än de sämre kvalite-
Längdgenomskärning
av vetekorn.
a borst, b skalskikt,
c aleuronskikt, d
mjölkärna, e grodd.
terna. Numera saluföres vitaminiserat m., som
efter siktningen tillförts vitamin Bi.
Bland olika mjölsorter är vetemjölet det
ojämförligt viktigaste. Ett gott vetemjöl skall ha
vit el. svagt gulaktig färg. Vid beröring skall
det kännas mjukt men på samma gång något
grynigt samt får icke klimpa sig, om det hopkramas
i handen. Ju renare det är, desto lägre brukar
dess askhalt vara, och denna användes också i
praktiken som ett mått på renhetsgraden. Enl.
Svenska kvarnindustri föreningens bestämmelser
skall askhalten hos de olika vetemjölstyper, som
av dess medl. föras i marknaden, vara följ.: hos
extra-kärnmjöl o,38°/o, kärnmjöl (”patentmjöl”)
0,43%, bagerimjöl 0,53% och hos bagerimjöl
(sämre) O,øo °/o. De båda förstn. typerna äro
huvudsaki. avsedda för hushållsändamål och vissa
finare bakverk. Bagerimjölet har som regel en
gråare färg och användes huvudsaki. av
yrkes-bagarna. Detta mjöl brukar också huvudsaki.
framställas av ett kraftigare vete och har därför
bättre bakningsförmåga än kärnmjölen. Vid
bak-ning av vissa brödtyper, t. ex. grahamsbröd,
användes m. av sammalet, d. v. s. osiktat vete.
— Även av rågmjöl förekomma flera olika
typer. Till finare rågbröd användes siktat mjöl,
s. k. rågsikt. I regel är det uppblandat med
billigt vetemjöl (s. k. flormjöl el. eftermjöl). I
Sverige användes dessutom mycket sammalet
rågmjöl, i synnerhet för bakning av hårt bröd
(spisbröd, knäckebröd). — Korn- och
havremjöl erhållas som biprodukter vid
fabrikationen av korngryn och havregryn. Även
majs-, ärt- och b ö n m j öl förekomma. Vid
deras framställning brukar malgodset vanl. först
uppmjukas med vatten el. ånga. Av potatis
framställd stärkelse går ofta under benämningen p
o-t a t i s m j ö 1. — För att förbättra
bakningsför-mågan brukar man ofta till vetemjöl och ibland
även till rågsikt sätta vissa kemikalier (bromat,
persulfat m. fl.). — Tidigare importerades ganska
stora kvantiteter vetemjöl till Sverige, särsk. från
Amerika. Sedan det s. k. inmalningstvånget för vete
och råg infördes 1930, har denna import
emellertid så gott som helt upprört. — Jfr även
Bakningsförmåga, Farinotom och Spannmålsreglering.
Mjölbagge, Tene’brio mölitor, en till fam.
Tenebrionidae hörande skalbagge, som
förekommer täml. allmänt i
kvarnar, bagerier
o. dyl. M. är 28—
30 mm lång, brun,
något glänsande.
Dess omkr. 30 mm
långa, gulvita larv,
den s. k.
mjölmasken, lever av
mjöl och kli, är
mycket lätt att
uppföda och odlas till
föda åt burfåglar.
Mjölby,
Östergötlands yngsta
stad, kring
Svartån, på övergången
Mjölbagge; larv och hona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
