Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mixoploidi - Mixteker - Mixtum compositum - Mixtur - Mxiture - Mizar - Mizzonit - Mjaskovskij, Nikolaj Jakovlevitj - Mjollner, Mjölner - Mjukbaggar - Mjukfeniga fiskar - Mjukfoder (blötfoder) - Mjukjärnsinstrument - Mjuklod, tennlod - Mjukmagnetiskt järn (stål) - Mjukost - Mjuktåtel - Mjuk valuta - Mjuna - Mjäla - Mjäldrunga - Mjäll - Mjällby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111 Mixoploidi—Mjällby 112
Mixoploidi, ärftl., förekomst av vävnader
med olika kromosomtal hos samma individ.
Mixtèker, indianfolk i staten Oaxaca, Mexico,
uppgående till 170,000 (1930), varav 110,000 tala
det ursprungliga språket. De mottogo impulser
från såväl kulturfolken i Centralmexicos högland
som från sina grannar zapotekerna. På 1400-talet
underkuvade m. delvis zapotekerna och togo i
besittning dessas två förnämsta kultplatser, Mitla
och Monte Alban. I gravar i den senare
ruinstaden gjordes 1931—32 storartade fynd från
mixtekisk tid.
Mixtum compo’situm, lat. blandning,
plockgods.
Mixtür (lat. mixtüra, blandning). 1) (Farm.,
med.) Lösning i vatten av medicinskt verksamma
ämnen, t. ex. salter, med någon sirap el. dyl.
2 ) (Mus.) En korstämma i orgeln; tre-,
fyr-el. femkorig, allteftersom tre, fyra el. fem pipor
(överoktav, dennas kvint, dubbeloktavens ters
o. s. v.) förekomma för varje ton. M. nyttjas
endast i förening med andra stämmor (mestadels
fullt verk).
Mixture [mi’kst/a] (eng., eg. blandning),
röktobak, som är täml. grovskuren (c:a 2 mm
breda strimlor).
Mizar, stjärnan C i Stora Björnen, är en
tele-skopisk dubbelstjärna, där avståndet mellan
komponenterna är 14”. Dessa ha i sin ordning visat
sig vara spektroskopiska dubbelstjärnor; systemet
består således av 4 stjärnor.
Mizzonit, miner., se Skapolit.
Mjaskovskij [-kå’fskaj], Nikolaj
Jakov-1 e v i t j, rysk tonsättare (1881—1950), lärare i
komposition vid konservatoriet i Moskva 1921.
Även om M:s stil är starkt personlig, har han
i sin oerhört rika produktion berört
högromantikens och nyklassicismens alla stilarter. Ofta
hämtade M. sin inspiration från rysk dikt och
historia men också — under inflytande av den
politiska regimen i Sovjetunionen — ur
revolutionära stämningar. Hans ”Symfoni nr 21”
(Sym-phonie-Fantaisie i en sats, 1940) belönades med
Stalinpriset (100,000 rubel). M. komponerade
bortåt ett trettiotal symfonier, symfoniska dikter,
kammarmusik (däribland 9 stråkkvartetter),
pianosonater och smärre verk för piano, sånger m. m.
Mjollner, M j ö 1 n e r, nord, myt., Tors
hammare, smidd av dvärgar, hans vapen i strid med
jättarna, träffade alltid sitt mål och återvände
alltid i ägarens hand. M. hade också helgande
kraft. Tor viger med den skinnen av sina
slaktade bockar och de stå levande upp igen. Likaså
viger han Balders bål med M. Jätten Trym, som
stulit M., låter lägga den i brudens sköte, för
att de skulle bli vigda vid varandra. För att
bevara sig mot olyckor bar man i forntiden
ham-marliknande skyddsting; många sådana äro funna
i jorden. Hammartecknet över en fylld bägare
ansågs skydda mot förgiftning. M. har av
gammalt ansetts betyda krossare.
Mjukbaggar, Mely’ridae, en familj skalbaggar,
som ha mjuk kutikula och mjuka täckvingar. Dit
höra flugbaggarna (se d. o.) och 1
ys-masken.
Mjukfeniga fiskar, zool., se Anacanthini.
Mjukfoder (b 1 ö t f o d e r) användes vid
utfodring av fjäderfä och erhålles genom att blanda
torrt foder, t. ex. gröpe, kli, hösmolk,
sönder-mosade rotfrukter, med vatten el. mjölk till en
grötlik massa.
Mjukjärnsinstrument, se Elektriska
mätinstrument, sp. 493.
Mjuklod, t e n n 1 o d, tekn., se Lödning.
Mjukmagnetiskt järn (stål), järnmaterial med
låg koercitivkraft och medgivande hög magnetisk
induktion (oegentligt även kallat remanensfritt
järn); vanl. ett rent kolstål med en kolhalt av
högst 0,05% el. ett kisellegerat stål med 2 å 4,5
% kisel och högst 0,1 % kol. Materialet
användes i likströmsreläer, i vissa vridspoleinstrument
för likström samt för mjukjärnsinstrument.
Mjukost, en av de 4 huvudgrupper, hårdost,
m., surmj ölkost och smältost, i vilka världens till
flera hundratal uppgående ostsorter indelas. De
mjuka ostsorterna, även benämnda
dessertostar, utgöras dels av sådana, vilkas mognad
sker genom på dess yta växande mögelsvampar
och mikroorganismer, t. ex. Port Salut,
Camem-bert och Brie, dels sådana, vilka mogna från
vissa partier av ostens inre, t. ex. roquefort- och
gorgonzolaost. — Det förekommer, att
benämningen m. användes för vissa typer av smältost,
vilket emellertid är felaktigt, om man utgår från
ovan angivna, internationellt vedertagna
gruppindelning.
Mjuktåtel, se Holcus.
Mjuk valuta, se Hård valuta.
Mjuna, allmogebenämning på finmjäla.
Mjäla, geol., jordart med korndiam. 0,02—0,002
mm (korndiam. o,ooo—0,002 mm: finmjäla), i
regel ljust grå, bildar klumpar, som vid tryck
lätt falla sönder till ett fint, mjölliknande pulver.
Den är ej plastisk utan kort i brottet samt har
frys- och flytj ordsegenskaper och hög
vattenkapacitet. På gr. härav, genom sin närings
fattigdom och torkskorpebildning är m. en av våra
sämsta åkerjordar. Den benämnes ibland
skogs-1 e r a, björklera el. skabblera.
Mjäldrunga, sn i Älvsborgs län, Gäsene hd,
vid länsgränsen s. v. om Falköping; 18,30 km2,
263 inv. (1953). Småbrutna skogs- och
mossmarker; lövängar. 459 har åker. Kyrkan har
medeltida ursprung. Ingår i Eriksbergs, M. och
Brodd-arps pastorat av Skara stift, Ås kontrakt.
Tillhör storkommunen Gäsene.
Mjäll, se Fjällning.
Mjällby, kommun i Blekinge, Listers och
Sölvesborgs domsaga, ö. om Sölvesborg; 77,39
km2, 5,615 inv. (1953). Omfattar s. och
större delen av den bördiga Listerhalvön
samt Hanö. 3,684 har åker. Fisklägen: Hörvik
(563 inv. 1951), Nogersund (402 inv.), Hällevik
(610 inv.), Torsö och Hanö (248 inv.).
Stationssamhället Lister Mjällby har 425 inv. och
handelsplatsen Lörby 375 inv. I M. finnas flera
stärkelsefabriker. Den nuv. kyrkan är uppf. 1788
—92. Pastorat i Lunds stift, Listers och Bräkne
kontrakt. Utgör kommunen M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
