Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minsk - Minspärr - Minspö - Minsta kvadratmetoden - Minsta medlets lag - Minstrel - Minstrid - Minsvep - Minsvepare - Minsvepning - Minsökare - Minto, 1. Gilbert Elliot - Minto, 2. Gilbert Elliot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Minspärr—Minto
78
dig industri, univ., museer och flera teatrar. M.
grundades under 1000-talet, tillhörde sedan från
1326 Litauen och Polen, förenades med Ryssland
1793, förstördes av Napoleon 1812 och hölls
besatt av tyskarna 1941—juli 1944.
Minspärr, se Mina, sp. 51.
Minspö, se Minröjning.
Minsta kvadratmetoden, räknemetod, som
kommer till användning i de fall, då det gäller
att ur ett större antal observationer el. mätningar
beräkna det verkliga värdet på den observerade
storheten. Man utgår härvid från antagandet, att
det aritmetiska mediet av de genom mätning
erhållna värdena el.
_ xi + X2 + ... +^rn
n
är det sannolikaste värdet på den uppmätta
storheten. Då följer, att summan av kvadraterna på
de olika felen el. avvikelserna
(x—xi)2 + (x—X2)2 + ... + (x—xn.)2
blir ett minimum. Väljer man alltså ett annat
värde än ovanstående uttryck på x, så får denna
kvadratsumma alltid ett större värde. Denna
egenskap karakteriserar det aritmetiska mediet.
Noggrannheten hos de enstaka observationerna mätes
genom en kvantitet, benämnd medelfel och
definierad sålunda, att dess kvadrat är lika med
medelvärdet av de olika felens kvadrater, alltså
lika med - av ovanstående kvadratsumma.
n
Ur principen om det aritmetiska mediet som
det sannolikaste värdet på den observerade
storhetens verkliga värde följa vissa bestämda lagar
om felens fördelning alltefter deras storlek.
Förutsätter man andra värden som de sannolikaste,
t. ex. det geometriska mediet, erhåller man andra
sådana fellagar. — M. är först angiven av
Le-gendre och har vidare utvecklats särsk. av Gauss.
Minsta medlets lag, nationalekonomisk
grundsats, att uppnå ett visst resultat med minsta
uppoffring.
Minstrel [mi’nstrol], eng., Ménestrels.
Minstrid, se Minkrig.
Minsvep, se Minsvepning.
Minsvepare, sjökrigsv., utgöras av
övervattens-f ar tyg, avsedda för minsvepning. De ha
väsentligt olika egenskaper, beroende på om de avsetts
för svepning i samband med offensiva
sjökrigsoperationer el. utanför egna kuster, i skärgårdar
el. hamnar. För förstn. företag användas ofta
ombyggda jagare, för sistn. specialbyggda fartyg
om 1,000 till 50 ton deplacement el. hjälpfartyg.
De större fartygen äro vanl. ångmaskindrivna, de
mindre motordrivna. Farten brukar hålla sig
mellan 24 och 12 knop.
Minsvepning, sjökrigsv., upptäckande och
undanröjande av minor (jfr Minröjning), utföres
med olika typer av minsvep. Söksvep
ut-göres av särsk. konstruerade wirelängor,
bogserade av ett el. flera fartyg, minsvepare, som
framgå i bredd, el. av ett s. k. paravansvep, som
bogseras av ett fartyg. Söksvepet, som kan
framföras med hög fart, användes framför stora
fartyg under deras förflyttning i trängre farvatten,
utfartsleder m. m., främst som en säkerhets- el.
kontrollåtgärd. R ö j s v e p utgöres av en grov
stålwire, som bogseras antingen mellan två el.
flera minsvepare (fig. 1, se nästa sida) el. av ett
dylikt fartyg (fig. 2). Det användes för
systematiskt undanröjande av ett påträffat minfält el. för
röjande av en kontrollerad väg genom ett dylikt
el. en minspärr. Skyddssvep är en anordning,
avsedd att direkt skydda ett enskilt fartyg mot
minor. Det har karaktären av en plog, där
underkanten av fartygets stäv utgör fäste för en
grov wire, som under fartygets framfart genom
vattnet spännes ut c:a 300 på vardera sidan av
fartyget medelst en i vattnet snedställd
flyt-kropp. Det vanligast förekommande
skydds-svepet är paravansvep (fig. 3 och 4). —
För svepning av akustiska minor
användes en buller boj, som bogseras efter
svepfartyget, el. också kan detta ha en akustisk
kammare inmonterad i förstäven. — För svepning av
magnetiska minor bogsera svepfartygen
ett s 1 i n g s v e p, en slinga, som matas med
elektrisk ström från en strömkälla, placerad på
minsveparen el. bogserad av denna (fig. 5). Man
kan även använda stavsvep, som utgöres av
en ubåtsliknande kropp av järnplåt, 12—24 m
lång, försedd med en magnetlindning på
mitten (fig. 6). För att erhålla snabbt resultat kan
man svepa med flygplan, som förses med en
magnetslinga (fig. 7); metoden är dock ej
användbar mot de akustisk-magnetiska minorna.
Genom att ofta omkasta strömriktningen i
sling-el. stavsvepet påskyndas svepningen av
magnetiska minor med steg-relä, som annars måste
passeras många gånger, innan de bringas till
de-tonation.
Minsökare, lantkrigsv., se Minröjning.
Minto [mi’ntåu]. 1) Gilbert E 11 i o t, 1 :e
Earl of M., brittisk statsman (1751—1814). Han
blev 1776 medlem av underhuset (whig), där han
utmärkte sig som ivrig anhängare av Burke och
från 1787 tog framträdande del i anfallen på
Warren Hastings och dennes vän överdomaren Sir
Elijah Impey. Han var 1794—96 vicekonung över
Korsika och 1807—J3 generalguvernör över
Indien. På denna senare post måste han med energi
uppträda mot Napoleons stämplingar mot det
angloindiska väldet; ett led häri var bl. a.
erövringen av Java 1810—II. Hans ”Life and letters”
utgavs 1874 av Countess of Minto.
2) Gilbert John Murray Kynynmound E
1-1 i o t, 4:e Earl of M., brittisk statsman (1845
—1914), deltog i rysk-turkiska kriget 1877—78, i
exp. mot Afghanistan 1879 och Egypten 1882 och
hade från 1883 sin verksamhet förlagd till
Ca-nada, där han 1898—1904 var generalguvernör.
1905 blev han efter Lord Curzon vicekonung över
Indien. Som sådan fick M. upptaga den första
allvarliga kampen mot den nationella rörelsen;
då försök att kväva denna genom judiciella
åtgärder ej riktigt ville lyckas, tillskyndade M.
utarbetandet av den s. k. Indian Councils Act,
enl. vilken de lagstiftande provinsråden skulle
utses genom val och de inföddas antal i
provinsråden såväl som i vicekonungens råd ökas. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
