Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Militärpsykologi - Militärregering - Militär rättskipning - Militärsjukhus - Militär själavård - Militärstafett - Militärsällskapet - Militärterritoriell indelning - Militärt straffregister - Militärväg - Milium - Miliära tuberkler - Miljukov, Pavel Nikolajevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 Militärregering—Miljukov 32
personalbehandlings-, ledarskaps- och
anpassningsproblem.
En militär psykologisk försöksverksamhet
igångsattes 1941—42 i Sverige vid armén och
marinen, varvid man koncentrerade sig på
personal-rekryteringsuppgifter. Numera innefattar det
militärpsykologiska arbetet i Sverige huvudsaki.
följande verksamhetsgrenar: Samtliga värnpliktiga
testas i samband med inskrivningarna med det
s. k. I-provet, ett klassifikationsprov rörande
allmänbegåvningen (antalet prövade uppgick 1953
till c:a 500,000 man). Samtliga, som uttas till
officersutbildning, genomgå en
personlighetsun-dersökning, det s. k. O-provet. Motsvarande
prövningar förekomma för blivande piloter.
Vidare finnas särskilda prov för vissa speciella
befattningar, t. ex. signalister. — Det organ, som
sedan 1944 svarar för den psykologiska
verksamheten inom svenska krigsmakten är
Personalpröv-ningsdetaljen vid Centrala värnpliktsbyrån. Denna
avd. svarar dels för det administrativa arbetet,
dels för forskningen. — Litt: T. Husén,
”Konstruktion och standardisering av svenska
krigsmaktens inskrivningsprov” (1948); E.
Bjelfven-stam, T. Husén och S. E. Henricson, ”Lärobok i
m.” (1949); ”Nordisk psykologi”, nr 5/6, 1950.
Militärregering, eng. Military Government
(förk. Mil. Gov.), beteckning för de allierades
militära och administrativa myndigheter i
Tyskland under ockupationen efter 2:a världskriget.
M. leddes i resp, besättningszoner av
militärguvernörerna. I v. Tyskland upphörde m.
vid bildandet av den tyska förbundsrepubliken,
varvid dock de allierade fortsatte ockupationen
och t. v. förbehöllo sig avsevärd politisk och
ekonomisk kontroll genom civila ö v e r k o
m-m i s s a r i e r.
Militär rättskipning, särskild ordning för
handläggning av mål ang. vissa brott el.
försummelser av krigsman el. vid krigsmakten
anställd. I allmänhet skola numera — sedan 1949
— militära mål handläggas vid allmän domstol.
De s. k. disciplinmålen ävensom ersättningsmål
till ett värde av högst 200 kr upptagas
emellertid av bestraffningsberättigade militära chefer
efter samråd med vederbörande auditör. I krig
och under beredskapstillstånd skola de militära
brotten handläggas av särskilda krigsrätter. Se
vidare 1949 års militära rättegångslag.
Militärsjukhus. I Sverige finns vid varje
militärt förband av regementes storlek ett
sjukhus, avsett för en del av sjukvården i fredstid.
Dessutom finnas större m., de s. k.
garnisonssjukhusen, där specialistvård kan beredas de
sjuka. Sedan ett 30-tal år förekommer vid vissa m.
ett samarbete mellan militär och civil sjukvård.
Militär själavård. Genom 1925 års härordning
slopades regements- och garnisonspastorsinst.
(garnisonspastor har likväl fortfarande
funnits vid Karlsborgs och Bodens fästningar),
och i anslutning härtill upplöstes 1927 de
tidigare existerande 18
garnisonsförsamlingarna, d. v. s. de personella
församlingarna av vid militära förband (t. ex. garnison el.
reg.) anställda med familjer (beteckningen
garni
sonsförsamling användes ännu om Skeppsholms
förs, i Stockholm; Karlskrona amiralitetsförs.
bildar fortfarande självständig personell förs.).
Sin nuv. organisation har m. erhållit genom de
1943 utfärdade bestämmelserna för m. under
förstärkt beredskap och krig och föreskrifterna för
militärpastorer samt den 1949 utfärdade
instruktionen för Försvarets upplysnings- och
personal-vårdsnämnd. Enl. nu gällande bestämmelser står
m. under ledning av en fältprost, liksom de
3 försvarsgrenarnas chefspastorer
ingående i Försvarsstaben. Inom försvarsgrenarna
finnas militärpastorer: fältpastorer
och fältpredikanter vid armén,
marinpastorer och marinpredikanter vid
marinen, flygpastorer vid flygvapnet; i
Försvarsstaben ingå därjämte
fältkantorer. Militärpastorn skall förrätta gudstjänster
och korum (de tidigare brukliga f ä 11 g u d
s-tjänsterna ha numera i allm. ersatts med
deltagande i församlingsgudstjänsten; jfr
Kyrk-parad), biträda vid militära högtider samt bedriva
enskild själavård vid eget och efter särskilt
bemyndigande och anmälan, vid närliggande
förband, där själavårdspersonal icke finnes.
Ordningen för gudstjänster, i vilka deltagande enl.
vederbörande chefs bestämmande är frivilligt el.
obligatoriskt, samt för nattvardsgång och
jordfästning är fastställd i en särskild
fältkyrkohandbok.
Militärstafett, gren av militär idrott,
där lagpatruller avlösa varandra vid förandet av
stafetten från start till mål. De förflytta sig
till fots, simmande o. s. v. Ofta inlägges
skjutning el. dyl., varvid patrullen ej får fortsätta,
förrän ett bestämt resultat, t. ex. nedskjutandet
av ett antal fallfigurer, nåtts.
Militärsällskapet i Stockholm bildades 1852,
ombildades 1881; tillhandahåller i Stockholm
tjänstgörande officerare samlings- och
samkväms-lokaler, bibi., måltider m. m. — Litt.: E. Björk,
”Militärsällskapet i Stockholm 1852—1952”.
Militärterritoriell indelning, rikets indelning i
militärområden, försvarsområden, marindistrikt
och flygbasområden.
Militärt straffregister, förteckning över straff,
som ålagts av befattningshavare vid
krigsmakten, ävensom av domstol ådömt straff för brott
av sådan beskaffenhet, att ansvar därför skall
handläggas som militärt mål. M. föres vid
regemente, örlogsstation och flygflottilj samt
ut-skrives på straff kort.
Militärväg, en för militära operationer utförd
väg. M. för tillfällig trafik ordnas på lämpligt
sätt för de fordon (kärror, artilleri, bilar), som
skola framgå, för ihållande trafik i huvudsak enl.
samma grunder som för allmänna vägar.
Speciella m. byggas även i fred. En dylik är den s. k.
Militärvägen, Boden—Lappträsk, från 1934
övertagen av civila myndigheter.
Mi’lium, grässläkte, se Hässlebrodd’.
Miliära tuberkler, med., se Miliartuberkulos.
Miljukov [mjiljokå’f], Pavel Ni kol a
je-vitj, rysk historiker och politiker (1859—1943).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
