Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Miklagård - Miklas, Wilhelm - Miklosich, Franz von (Miklošič, Franc) - Mikojan, Anastasij Ivanovitj - Mikołajczyk, Stanisław - Mikon - Mikro- - Mikroampere - Mikrober - Mikrobiologi - Mikrocefali - Mikrofauna - Mikrofilm - Mikrofon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Miklagård—Mikrofon
6
Mi’klagård (av fsv. mikil, stor), storstaden,
fsv. namn på Konstantinopel.
Mi’klas, Wilhelm, österrikisk statsman (f.
1872), till 1924 rektor för realgymnasiet i Horn,
1907—18 kristligt-social led. av
deputeradekammaren, 1919 av den konstituerande
nationalförsamlingen, 1923—28 president i nationalrådet,
valdes som de kristligt-socialas kandidat och med
bistånd av socialdemokraterna dec. 1928 till
stats-president efter Hainisch, omvaldes okt. 1931 för
perioden 1932—34. M. behöll sin post under
Doll-fuss’ och Schuschniggs diktatoriska styrelse. Han
vägrade i mars 1938 först att acceptera Hitlers
krav, att Schuschnigg skulle avgå som chef och
Seyss-Inquart utnämnas till förbundskansler. Han
tvingades dock att ge vika och nedlade sitt
ämbete 13/s s. å.
Miklosich [mi’klå/itj], Franz von,
slo-venska M i k 1 o s i c, Franc, slovensk-tysk
språkforskare (1813—91), prof, i slavistik vid
Wiens univ. 1849—60. M. använde Bopps och
Grimms metoder på sia vistiken, gjorde stora
materialinsamlingar och utgav en rad banbrytande
verk, bl. a. ”Vergleichende Grammatik der
sla-vischen Sprachen” (4 bd, 1852—74; nytr. 1926),
”Lexicon palaeo-slovenico-graeco-latinum” (1862
—65; nytr. 1922) och ”Etymologisches
Wörter-buch der slavischen Sprachen” (1886; nytr. 1924).
M:s studier över zigenarspråket omfatta 12 bd
(1872—81).
Mikojan [mjikaja’n], Anastasij
Ivano-vitj, rysk politiker av armenisk börd (f. 1895),
urspr. grekisk-ortodox präst, anslöt sig 1915 till
bolsjevikerna och var från 1920 partiets främste
man i Transkaukasien. 1923 blev han led. av
partiets centralkommitté, 1935 led. av politbyrån.
M. anslöt sig tidigt till Stalin och blev dennes
trognaste medhjälpare. 1926—30 var han
handelsfolkkommissarie och 1930—38
folkkommissarie för varudistribution och livsmedelsindustri.
1937 blev M. v. ordf, i folkkommissarie-,
sedermera ministerrådet, 1938 folkkommissarie,
sedermera minister för utrikeshandeln. M. blev 1937
medl. av Sovjetunionens högsta råd och var
under 2:a världskriget led. av försvarsrådet. M.,
som från 1946 bar titeln handelsminister,
entledigades 1949 från detta ämbete.
Mikolajczyk [mjikåla’jt/yk], Stanislaw,
polsk politiker (f. 1901), invaldes 1930 i
parlamentet och efterträdde 1937 den landsflyktige
W. Witos som ledare för bondepartiet Polskie
stronnictwö ludowe (PSL). M. deltog som
värnpliktig soldat i kriget 1939 och flydde därefter
till Frankrike, där han utsågs till v. ordf, i polska
nationalrådet. M. blev i sept. 1941 v.
ministerpresident och inrikesminister i Sikorskis
exilregering i London. Efter Sikorskis död bildade M.
i juli 1943 en ny polsk regering i London. Han
inriktade sig på att förbättra sitt lands
förhållande till Sovjetunionen efter avbrytande av de
diplomatiska förbindelserna mellan Moskva och
exilregeringen i april s. å. I aug. 1944 besökte M.
Sovjetunionen för att dryfta konflikten med de
ryska ledarna och representanter för det i Moskva
bildade polska befrielseutskottet. Hans
sondering
ar misslyckades, bl. a. därför att förslagen till en
överenskommelse förkastades av exilregeringen.
M. utträdde ur denna i nov. s. å. Han var
därefter ledare för den fraktion av de landsflyktiga
polackerna, som eftersträvade samförstånd med
Sovjetunionen och Lublinregeringen. Med
västmakternas gillande blev M. 1945 v.
ministerpresident och jordbruksminister i den nya polska
regeringen med säte i Warzawa. Då
vänsterblocket vid valen i jan. 1947 segrade med mycket
stor majoritet, lämnade M. regeringen. Han
utsattes för allt häftigare förföljelser från
kommunisterna och flydde i okt. s. å. via Tyskland
till England. M. utgav 1948 ”The rape of
Poland” (sv. övers. ”Det skändade Polen”, 1949).
Mikon, grekisk målare (omkr. 450 f. Kr.).
M:s konst skall ha stått Polygnotos nära men
utmärkte sig för djärva perspektiviska
förkortningar och miljöskildring, och han nämnes som
en av de förnämsta målarna under 400-talets
förra hälft. Berömda voro de (nu alla förstörda)
monumentala dekorationerna i Theseus-templet
och Stoa Poikile i Aten.
Mi’kro- (framför vokal även mikr-; av grek.
mikro’s, liten) betecknar i sammansättning med
någon måttsenhet en milliondel av denna enhet,
t. ex. 1 mikrofarad = 0,000,001 farad.
Mikroampere, förk. /zA, enhet för
strömstyrka, = 0,000,001 ampere.
Mikrober [-å’b-] (av grek. mikro’s, liten,
och bi’os, liv), biol., äldre benämning på
mikroorganismer.
Mikrobiologi, läran om mikroorganismer.
Mikrocefali, missbildning, bestående av
abnormt litet huvud hos ej dvärgväxta individer,
vanl. beroende på hämmad utbildning av särsk.
stora hjärnan. En särskild typ av m. är s. k.
aztekhuvud, då huvudet har den form, som
de gamla aztekerna m. fl. folk avsiktligt med
konst framkallade. Karakteristiskt för m. är, att
förminskningen av huvudet främst drabbar den
egentliga huvudskålen. Utpräglad m.
(hjärnskåls-rymd < 800 cm8) medför alltid outvecklade
intellektuella funktioner (idioti).
Mikrofauna, sammanfattningen av de
mikroskopiska dj urformer, som förekomma inom ett
visst område.
Mikrofilm, oegentlig benämning för
reproduktion i små bildformat (18 X 24 el. 24 X 36 mm
med småbildskamera) av oersättliga arkivalier,
sällsynta böcker, tidskriftsuppsatser och
skrymmande tidningar; läsningen sker med särskilt
härför konstruerade läsapparater. Den svenska
kommitté, som 1949 tillsattes att utreda frågan,
avgav 1951 sitt betänkande, ”Arkiv och
biblioteks-filmning” (SOU 1951:36). Jfr
Mikrofotografering.
Mikrofon [-å’n] (av grek, mikro’s, liten och
fonè, ljud), apparat, med vilken ljudvibrationer
omvandlas till elektriska vibrationer, spec. för
överföring av tal och musik. Den numera vid
vanlig telefonering så gott som allenarådande
kolkornsmikrofonen angavs till sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
