Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meteorologiska instrument - Meteorologiska stationer - Meteorologiska tecken - Meteorologisk tjänsteexamen - Meter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Meteorologiska stationer—Meter
876
Schematisk
bild av
registrerande vindrikt-ningsvisare.
F vindfana,
A axel,
C cylinder.
mätaren ned till den inomhus
uppställda kronografen. Vid varje
strömslutning påverkas
elektromagnetiskt en visare med en
penna, varvid ett märke uppstår på
det kring den roterande
registre-ringscylindern lagda papperet.
Detta är graderat i minuter, och
cylindern gör ett varv i timmen.
Pennan förflyttas automatiskt
nedåt på cylindern under ett dygn.
Antalet märken på en viss tid ger
medelvärdet av vindhastigheten
under denna tid.
Vindriktningen registreras vanl. på en
pappersomlindad cylinder (C),
direkt påsatt den axel (A), varå
vindfanan (F) är fästad. Genom
dennas vridningar till följd av
vindriktningsändring ritar en
penna på cylindern, utefter vilken
pennan automatiskt sänker sig
under loppet av ett dygn.
Nederbörd och
avdunstning registreras vanl. genom
vägning. Antalet
solskens-timmar registreras medelst
solskensautograf därigenom, att en
sfä-risk glaskula exponeras i solen. Denna bryter
solstrålarna i en punkt, som flyttar sig med
solen men som alltid är på samma avstånd från
kulan. På detta avstånd finnes ett särsk.
preparerat papper. I detta papper brännes en
strimma, vars längd
angiver antalet
sol-skenstimmar. De
apparater, som
registrera temperaturen kallas
termografer.
Lufttrycket
registreras med b
a-r o g r a f,
fuktigheten med h y g r
o-g r a f (se
Hygro-meter). Alla dessa
registreringar
måste ofta kontrolleras
med direkta
avläsningar på standard-
instrument. Barografen kontrolleras genom
avläsning på en kvicksilverbarometer, temp.- och
fuktighetsregistreringar bäst genom en
Ass-manns aspirationspsykrometer.
Särskilda instrument ha konstruerats för att
medfölja ballonger och registrera de
meteorologiska elementen i övre luftlager.
Under senare tid har man tillverkat dylika
instrument, som genom radiovågor till jorden
rapportera temp., fuktighet och lufttryck med
bestämda mellanrum. Temp. börjar man allt oftare
mäta med tillhjälp av elektriska metoder.
M., som samtidigt registrera flera element,
kallas ofta meteorografer och bestå av en
liten barograf, termograf och hygrograf, regist-
rerande resp, lufttryck, temp. och luftfuktighet.
En lättmeteorograf väger c:a 20 g och
är avsedd för små ballons sondes. Den saknar
urverk, men genom barografens variationer
registreras ändringar i temp. och fuktighet. Man
talar också om termohygrografer, som
registrera både temp. och fuktighet, om
termo-hygrobarografer, som registrera temp.,
fuktighet och lufttryck. Den viktigaste
meteoro-graf, som någonsin konstruerats, är Theorells
tryckapparat. Denna trycker de olika
meteorologiska företeelsernas värde på ett löpande
papper. I Uppsala har en dylik apparat sedan
1875 varje kvart tryckt lufttryck, temp. och
fuktighet i luften.
Meteorologiska stationer, platser, där
meteorologiska observationer utföras. Dessa stationer
äro av olika slag alltefter omfattningen av de
iakttagelser, som där utföras. 1 :a klassens
stationer, som även kunna kallas
meteorologiska observatorier, äro försedda med
registrerande meteorologiska instrument för de
vanliga meteorologiska elementen. Redan 1865
upprättades ett dylikt observatorium i Uppsala, och
sedan 1947 finnes ett univ. tillhörigt
special-observatorium vid Marsta. Under Sveriges
meteorologiska och hydrologiska inst. sorterar ett
observatorium vid Riksgränsen, och i Abisko
finnes ett annat observatorium, vilket sorterar under
Vetenskapsakad. M. av 2:a klassen göra
direkta avläsningar minst 3 ggr om dagen av de
vanliga meteorologiska elementen, och m. av 3:e
klassen iakttaga endast något särskilt för
platsen viktigt element, t. ex. nederbörd och temp.
— Hela antalet m. i Sverige är nära 900.
Fullständiga temp.-iakttagelser kl. 7, 13 och 19 samt
dygnets maximi- och minimitemp. göras vid 375
stationer. M. av 2:a klassen finnas till ett antal
av 80. Dessutom göras genom ballonger
(pilotballonger) vindobservationer vid ett 20-tal
stationer och vid flygflottiljerna aerologiska
flyguppstigningar. Observationer med radiosonder
utföras på 3 platser. — Av särskilt intresse äro de
stationer, oftast observatorier, som ligga på höga
fjäll, s. k. höjdobservatorier. Deras
uppgift är att lämna kontinuerliga registreringar
av så många meteorologiska element som möjligt
på större höjder. I Sverige var ett sådant
observatorium, grundat av A. Hamberg, i
verksamhet 1914—18 på Pårtetjåkko i svenska
Lappmarken, och sedan 1950 har Meteorologiska inst. ett
höjdobservatorium på Blåhammaren (1,085 m).
Meteorologiska tecken. För att underlätta
uppteckningar av meteorologiska observationer
och göra dem allmänt förståeliga har man
internationellt enats om tecken för olika företeelser
i atmosfären (se tab.).
Meteorologisk tjänsteexamen avlägges vid en
1947 vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska inst. inrättad undervisningsavd. M. föregås
av en 2-årig praktisk-teoretisk kurs i meteorologi,
matematik och fysik. M. ger kompetens som
me-teorolog vid den civila väderlekstjänsten och
krigsmaktens, spec. flygvapnets, väderlekstjänst.
Meter (fr. mètre, av grek, me’tron, mått). 1)
Solskensautograf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
