Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medicinalstyrelsen - Medicinaltaxa, apotekaretaxa - Medicinalvikt (apoteksvikt) - Medicinalväxter - Medicinboll - Medicine doktor - Medicine kandidatexamen - Medicine licentiatexamen - Medicinera - Medicinlåda el. apotekslåda - Medicinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753 Medicinalstyrelsen—Medicinman 754
Medicinalstyrelsen, medicinalväsendets
centrala ämbetsverk i Sverige. Redan på 1600-talet
bildades som föregångare till M. Collegium
me-dicorum, för vilket privilegier utfärdades 1663.
1813 förändrades kollegiet till ett verkligt
administrativt ämbetsverk under namn av
Sundhetskollegium, vilket i sin ordning 1877 ombildades
till M. Enl. den s. å. för M. utfärdade
instruktionen skulle den bestå av en ordf., generaldir.,
samt som led. 3 medicinalråd och en
överfältläkare. M:s sammansättning har sedan vid flera
tillfällen förändrats och utvidgats. Senaste instr.
är av 3% 1947. M. består av en chef,
generaldirektör, samt 10 led., därav en överdir. med
juridisk utbildning, samt 9 led., vilka i egenskap
av byråchefer förestå resp, medicinal-,
sinnessjukvårds-, hälsovårds-, sjukhusbyrån, byrån för
social- och rättspsykiatri, tandvårds-, apoteks-,
lag- och utrednings- samt kameralbyrån. De 7
förstn. byråcheferna bära titeln medicinalråd, och
av dessa skola de 5 förstn. vara legitimerade
läkare samt chefen för tandvårdsbyrån legitimerad
tandläkare och chefen för apoteksbyrån legitimerad
apotekare. Dessutom finnas på ord. stat en
överinspektör för sinnessjukvården, en inspektör för
sinnesslövården, en inspektris över
sjuksköterske-väsendet m. fl. Vid M:s sida är ställt ett
vetenskapligt råd, bestående av vetenskapliga experter,
samt ett huvudmannaråd för samråd i ärenden
av större vikt, som beröra landsting el. stad
utanför landsting. Vissa ärenden handhavas av
M:s 6 olika nämnder. Vidare har M. till sitt
förfogande ett bakteriologiskt, ett rättskemiskt
och ett farmaceutiskt laboratorium. M. sorterar
sedan 1947 under Inrikesdep.
Medicinaltaxa, apotekaretaxa, k. f., som
bestämmer priserna på de läkemedel, som
försäljas från apotek. Dessa äro maximipriser, som
vid vite icke få överskridas. M. består av:
re-cepturtaxa, i vilken priserna äro angivna
för 1 cg, 1 g, 10 g och 100 g av en vara, vilka
priser äro beräknade med ledning av inköpspriset
efter särskilda av K. m:t fastställda grunder;
extemporetaxa, angivande den ersättning,
som får tagas för det arbete, som erfordras för
tillredning av läkemedel enl. läkares recept; 1
a-borationstaxa, upptagande ersättning för
det arbete, som fordras för beredningen av sådana
läkemedel, som få hållas färdigberedda, vilket
sker i laboratoriet. M. revideras årl. av
Medicinalstyrelsen, biträdd av 2 av Apotekaresocietetens
direktion utsedda taxerevisorer.
Medicinalvikt (a p o t e k s v i k t), den vikt,
som förr brukades på apoteken vid vägning av
medikament enl. läkarrecept. 1688 fastställdes dåv.
internationella m. (skålpund = 12 uns = 96
drach-mer o. s. v.) att gälla i Sverige; den upphörde
1 jan. 1863. Sedan 1880 nyttjas metersystemets
viktsatser.
Medicinalväxter, sådana växter, som ha
användning som läkemedel el. lämna produkter,
vilka användas som läkemedel. Växterna utgöra
naturfolkens enda tillgång till läkemedel, och tack
vare deras instinktmässiga strävan att inom
växt
riket skaffa sig bot för sina krämpor har den
civiliserade världen fått många värdefulla m.,
t. ex. kinaträdet, senegaplantan m. fl. Urspr. voro
alla m. av vild natur, men redan under
medeltiden försökte man sig på att odla vissa mera
värdefulla sådana, varom särsk.
klosterträdgårdarna bära vittne. Dylik m.-odling äger
fortfarande flerstädes rum. Även i Sverige gjordes
försök till m.-odling redan på 1700-talet, dock endast
i mindre skala. 1910 stiftades Svenska
medicinal-växtfören., som alltjämt fortsätter sin verksamhet.
Dess uppgift är att stimulera intresset för
insamling av m. och bär, ss. lingon, blåbär och
nypon, och att tillvarataga dem. Sedan man genom
kemisk analys och biologiska försök lyckats få
klarhet om de verksamma beståndsdelarna hos ett
stort antal m., har man på senare tiden alltmera
övergått till användandet av de rena substanserna,
vilka i de flesta fall kunna framställas på
syntetisk väg, och på gr. härav har användningen
av m. som sådana gått tillbaka.
Medicinboll, stor, stoppad, apelsin- el.
melon-formad, läder- el. smärtingklädd boll, använd vid
gymnastiska övningar och vid förträning i vissa
idrottsgrenar till kast el. till försvårandet av en
rörelses utförande. Vikten är vanl. 2,5—3,5 kg,
men m. av 1 och upp till 7 kg vikt (i U.S.A.)
förekomma även.
Medicine doktor, förk. med. dr el. d:r (även
M. D.), innehavare av högsta lärdomsgraden inom
medicinsk fakultet vid univ. el. vid Karolinska
inst. el. Medicinska högsk. i Göteborg, förvärvad
efter avlagd lic.-examen samt efter godkänt
dispu-tationsprov.
Medicine kandidatexamen, förk. med.
kand.-examen, examen inom medicinsk fakultet vid univ.
samt vid Karolinska inst. och Medicinska högsk.
i Göteborg, avlägges i följ, ämnen: anatomi,
histologi, fysiologi, med. kemi, farmakologi och
patologi med bakteriologi samt efter genomgång av
undervisningskurser och övningar.
Medicine licentiatexamen, förk. med.
lic.-examen, examen inom medicinsk fakultet vid univ.
samt vid Karolinska inst. och Medicinska högsk.
i Göteborg, avlägges i följ, ämnen: medicin,
pediatrik, kirurgi, oftalmiatrik, obstetrik och
gynekologi, patologisk anatomi, rätts- och statsmedicin
samt efter genomgång av vissa
undervisningskurser och fullgörande av vissa tjänstgöringar.
Medicinèra, intaga läkemedel.
Medicinlåda el. a p o t e k s 1 å d a, låda för
regelbunden befordran av medicin från apotek
mellan järnvägsstationer el. med landsvägspost. I
m. få endast befordras medicin, mineralvatten (ej
läskedrycker), tomkärl för medicin, recept och
rekvisitioner.
Medicinman, bland vita gängse populär
benämning på läkare, präster, andeutdrivare,
spåmän etc. bland primitiva folk. Mycket ofta
förenas dessa olika funktioner i en och samma
person. M. botar sjuka, avvärjer epidemier etc.,
varvid hans konst gärna utgör en blandning av
verklig medicinsk kunskap och magi, han står
som medlare mellan människorna och högre mak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
