Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mazarin, Jules (Giulio Mazarini) - Mazariner - Mazar-i-Sherif, Mazar-i-Sharif - Mazatlán - Mazdaism - Mazepa, Ivan Stepanovitj - Mazer, 1. Johan - Mazer, 2. Carl Peter - Mazerska kvartettsällskapet - Mazetti ab. - Mazurka - Mazzini, Giuseppe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Mazariner—Mazzini
720
XIV:s myndighetsförklaring. — Litt: Biogr. av
P. Robiquet (1912), K. Federn (1922) och A.
Bailly (1935).
Mazariner, mörbakelser med mandel, ägg och
socker som fyllning.
Mazär-i-Sherif, M a z a r-i-S h a r i f, stad i
n. ö. Afghanistan, 55 km från gränsen mot
Uz-bekistan; omkr. 20,000 inv. Vallfartsort med en
berömd moské, där Muhammeds adoptivson Ali
tros vara begravd.
Mazatlän [masatla’n], stad i staten Sinaloa
i n. v. Mexico, vid mynningen av Californiaviken;
c:a 35,000 inv. M. är Mexicos främsta
stillahavs-hamn (med frihamn) samt ett blomstrande
handels- och industricentrum. Navigationsskola. M.
har havsbad och är en omtyckt semesterort.
Mazdai’sm, den efter den högste guden
(Ahu-ra) Mazda uppkallade äldre formen av parsism.
Maze’pa, Ivan Stepanovitj,
kosackhet-man (före 1640—1709), föddes i Lillryssland och
fick sin uppfostran vid Johan Kasimirs hov i
Polen. Detta lämnade M. 1663, uppehöll sig
sedermera hos hetmanen Samojlovitj, mot vilken han
i hemlighet stämplade, och valdes efter dennes
avsättning 1687 till hans efterträdare.
Spänningen mellan kosacker och storryssar ökades, när
tsar Peter från stora nordiska krigets utbrott
fordrade, att kosackerna, som tidigare aldrig förts
utom Ukrainas gräns, skulle tjänstgöra i
östersjöprovinserna och Polen. Härunder väcktes hos
M. tanken på en övergång till svenskarna. Han
öppnade hemliga underhandlingar med Karl XII,
sedan denne brutit upp mot Ryssland. Han sökte
förmå denne att infalla i Ukraina och rycka
landet ur moskoviternas våld. I gengäld lovade M.
understöd av 40,000 kosacker, underhåll m. m.
När Karl XII hösten 1708 nalkades Ukraina,
anslöt sig M. öppet till honom. Personligen
inträffade M. 29 okt. 1708 i svenska lägret. Den
egennyttige och falske mannen fick dock ej alla
med sig, och när ryssarna kommo i förväg till
Ukraina och brände kosackhuvudstaden Baturin,
sveko kosackerna helt, med undantag av
zaporo-gerna, och M. blev avsatt. Han ville nu förlika
sig med tsaren, men Karl XII lät honom ej
lämna hären. Jämte zaporogerna var han sedan med
vid Poltava och följde därefter Karl XII till
Bender, där han dog i aug. el. sept. 1709. —
Litt.: N. Kostomarov, ”M. och Karl XII” (i
Hist. Tidskr. 1883), och A. Jensen, ”M.” (1909).
Mazer [masä’r], 1) Johan M. (1790—1847),
se Mazerska kvartettsällskapet.
2) Carl Peter M., den föreg:s halvbror,
målare (1807—84). Han studerade vid Konstakad.
i Stockholm, vistades 1825—35 i Paris — var
där biträde till Gros — och i Italien, begav sig
efter två års verksamhet i Stockholm till
Finland 1837, reste därifrån genom Ryssland till
Manchuriet och Kina. Han återkom till Stockholm
1856, slog sig på fotografering, reste 1876 åter
till Paris, ett par år efteråt till Italien och dog
i Neapel. Som porträttmålare ägde han en skarp
blick för det karakteristiska, berömd är särsk.
hans bild av C. J. L. Almqvist (1835; se bild
vid denne); hans porträtt av Runeberg (1837)
är bland de bästa bilder man äger av skalden.
M. var också landskapsmålare och gjorde även
särsk. i Manchuriet etnografiska studier m. m.
Mazerska kvartettsällskapet [masä’rska] i
Stockholm, ett i huvudstaden grundat sällskap
för odlande av kammarmusik. Stiftaren var
köpmannen Johan Mazer. 1823 började han
samla amatörer och fackmusiker till
kammarmusikövningar i sitt hem. Han förordnade i testamente
1841 (tillägg 1846), att 4,000 rdr bko skulle
överlämnas till Mus. akad., för att ett sällskap av
amatörer och fackmusiker för privata
sammanträden till odlande av kammarmusik skulle bildas.
Första sammanträdet hölls 1849. Sällskapets
ekonomi vilar på donerade fonder och medl.-avgifter;
medl.-antalet utgöres av 125 ord. led. och 200
associéer. Som musikledare ha verkat bl. a. J.
F. Book, J. F. Berwald och S. Kjellström. M.
har förutom sina ord. veckosammankomster samt
soaréer (5 per säsong) hållit minnesfester. —
Litt: Minnesskrifter av C. Kinberg (1899), E.
A. Schlesinger (1924) och E. Hedin (1949).
Maze’tti ab., Malmö, grundat 1888 under
namnet Malmö choklad & konfektfabriks ab., nuv.
namn 1947, tillverkar chokladvaror, kakao,
marmelad, karameller m. m. samt glykos.
Aktiekapital 3,2 mkr; arbetarantal c:a 340.
Mazu’rka, se Masurka.
Mazzini [matsi’ni], Giuseppe, italiensk
revolutionär (1805—72). Han deltog redan som
student i Genua i den revolutionära rörelsen, var
en verksam medlem
av carbonari och satt
ett halvår i fängelse.
M. emigrerade därpå
till Marseille, där han
stiftade sällskapet
Gio-vine Italia (se d. o.).
Han var sedan några
år bosatt i Schweiz
men utvisades därifrån
1836 och slog sig
1837 ned i London,
där han uppmärksamt
följde händelserna i
Italien. Han begav
sig vid utbrottet av
1848 års uppror till Milano men råkade som
republikansk ytterlighetsman snart i konflikt med
de mera moderata. Han stred sedan i en friskara
under Garibaldi men måste snart fly till Schweiz,
utsågs till led. av den kortlivade provisoriska
regeringen i Toscana och var mars—juli 1849 en
av Roms triumvirer. Efter stadens fall begav
han sig till Schweiz och London, där han tills, m.
Kossuth och Ledru-Rollin grundade en allmän
europeisk revolutionskommitté. Han underblåste
ständigt de revolutionära rörelserna i Italien. I
enhetsverket 1859—60 hade han ingen nämnvärd
del, ehuru han lovat Viktor Emanuel
republikanskt stöd. Han kom först 1870 till Italien,
häktades för hemlig agitation och återvände till
Schweiz och London. Kort före sin död vände
M. tillbaka till Italien och firades efter döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
