- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
717-718

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mayflower - Mayo (Irland) - Mayo (Richard Bourke) - Mayo, Katherine - Mayo, William och Charles - Mayo Clinic - Mayon el. Albay - Mayor - Mayotte - Mayr, Simon - Mazagan - Mazanderan, Masanderan - Mazarin, Jules (Giulio Mazarini)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

717

Mayflower—Mazarin

718

Mayflower [méTflaua], fartyg, se
Pilgrims-fäderna.

Mayo [mei’au], ir. Muigheo, grevskap i prov.
Connaught i Irländska republ., på v. kusten;
5,398 km2, 142,000 inv. Huvudstad är Castlebar
(c:a 5,000 inv.).

Mayo [méi’åu], earl av, titel för den brittiske
statsmannen Richard Southwell B o u r k e,
brittisk politiker (1822—72), f. i Dublin och av en
gammal irländsk adelsätt, var statssekreterare för
Irland i Lord Derbys och Disraelis konservativa
ministärer 1852, 1858 och 1866—68, vicekonung
i Indien 1869—72. I sistn. egenskap inledde han
en ny epok, bl. a. genom en omläggning av landets
finansväsen. Vid en inspektion av ett indiskt
tukthus mördades han av en fånge.

Mayo [méi’åu], Katherine, amerikansk
författarinna (1868—1940). M. slog igenom som
skribent med ”Justice to all, the story of
Pennsylvania State police” (1917), som väckte
uppseende i politiska kretsar. Hon arbetade som
frivillig i Frankrike under 1 :a världskriget,
kritiserade den amerikanska regimen på Filippinerna i
”The isles of fear. The truth about the
Philip-pines” (1925) och väckte internationellt
uppseende med boken ”Mother India” (1927; sv. övers.
1929), där hon i bjärta färger skildrade det
indiska folkets brister i religiöst och moraliskt
avseende och försvarade den engelska regimen i
Indien mot självständighetsrörelsen. M. fortsatte
sin kampanj med ”Volume two” (1931) och ”The
face of Mother India” (1935). Hon utgav vidare
bl. a. ”Slaves of the gods” (1928), en saml.
short stories, samt ”Soldiers, what next?” (1934),
där hon behandlade soldatveteranernas
förhållanden, och ”George Washington’s dilemma” (1938).

Mayo [méi’åu], William James (1861—
1939) och Charles Horace (1865—1939),
amerikanska kirurger, söner till den från England
1845 till Amerika utvandrade läkaren William
Worrell M. (1819—1911). De anställdes jämte
fadern 1889 som läkare vid Saint Mary’s
Hospital i Rochester, ur vilket Mayo Qinic sedan
utvecklades. W. M. d. y. utbildade sig redan
tidigt till en framstående bukkirurg. C. M.
förvärvade stor kirurgisk skicklighet inom skilda
områden, inom ögonkirurgien, öron-, näs- och
halskirurgien etc. Hans förnämsta arbeten gälla
dock strumans kirurgiska behandling. 1915
grundade de The Mayo Foundation for Medical
Edu-cation and Research, till vilken de donerade 1,5
mill. $.

Mayo Clinic [mei’au kli’nik], en omfattande
sjukhusorganisation i Rochester, Minnesota. U.S.A.
Dess grundare voro William W. Mayo och hans
båda söner W. och C. Mayo. Till en början var
M. så gott som uteslutande ett kirurgiskt sjukhus;
numera äro samtliga medicinska specialgrenar där
representerade. Läkarnas antal är f. n. c:a 500,
och årl. behandlas över 70,000 patienter. Sedan
1915 är till M. knuten The Mayo Foundation,
som är en forsknings- och undervisningsinst. —
Litt.: A. Regli, ”Mayokliniken” (1944).

Mayon [majå’n] el. Albay, verksam vulkan

med mycket regelbunden kägla på sydöstligaste
Luzon, Filippinerna; 2,423 m hög.

Mayor [mä’a], eng. (av mlat. major,
”föreståndare”), i England och vanl. i U.S.A.
styresmannen för en stadskommun, såsom sådan ordf,
i stadens representation. I England utse
stadsfullmäktige årl. en m.; i U.S.A. väljes han
genom allmän rösträtt på 2—4 år. Vissa städers m.
hedras med titeln Lord Mayor.

Mayotte [majå’t], den sydöstligaste och
ekonomiskt viktigaste ön bland Komorerna; 363 km2;
c:a 18,000 inv.

Mayr [måir], Simon, tysk tonsättare (1763
—1845), kapellmästare i Bergamo. M. vann sin
främsta berömmelse som operakompositör i
Mo-zartstil och förberedde Rossinioperan i Italien.
Senare skrev M. blott kyrkliga verk i äldre
polyfon riktning.

Mazaga’n, stad i Marocko, vid Atlanten s. v.
om floden Oum-er-Rebias mynning; 40,300 inv.,
därav 2,900 européer. Hamn; textilindustri. M.
var 1510—1769 portugisisk besittning.

Mazanderän, Masanderan, provins i n.
Persien, omfattar Elburs’ sluttningar mot
Kaspiska havet; 19,476 km2, 150,000—300,000 inv. Prov,
är välbevattnad, skogrik och en av landets
fruktbaraste; i kustlandet odlas utom spannmål ris,
bomull, mullbärsträd och sydfrukter. Omfattande
boskapsskötsel. Huvudstad är Barfrush.

Mazarin [mazara’], J u 1 e s (it. G i u 1 i o M
a-zarini), fransk statsman, kardinal (1602—61).
M:s fader var en siciliansk affärsman i tjänst
hos familjen Colonna. M. studerade vid
jesuitkollegiet i Rom, blev jur. utr. dr i Alcalå
(Spanien), kapten i
påvli-ga armén och
användes i diplomatiska
uppdrag. Han ingick 1632
på den kyrkliga banan
men blev aldrig
prästvigd. M. var 1634—
36 nuntie i Paris men
övergick i fransk
tjänst. Richelieu
skaffade honom 1641
kardinalshatten och
rekommenderade honom
vid sin död 1642 till
sin efterträdare.
Ludvig XIII tog honom

till minister. Efter Ludvigs död 1643 och sedan
Anna av Österrike övertagit regeringen, blev den
ytterst smidige M. snart allsmäktig.
Utrikespolitiskt fullföljde M. Richelieus politik. Kriget med
kejsaren slöts genom westfaliska freden 1648,
med Spanien genom pyreneiska freden 1659.
Frankrike vann genom båda nya områden och
bättre ställning, medan Habsburgs makt sjönk.
M:s inre styrelse var mindre god. Finanserna
voro usla. M. riktade sig hänsynslöst på statens
bekostnad och drog på allt sätt fram sin familj.
1648 utbröt det uppror, som är känt som
fronden. M., som hånats i otaliga smädeskrifter,
återkom efter upprorets slut till Paris 1653 och
behöll makten till sin död, även efter Ludvig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free