Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maskin - Maskinaggregat - Maskinavdelning - Maskinbokföring - Maskinell - Maskineri - Maskingevär - Maskiningenjör - Maskininspektör - Maskinist - Maskinistofficierare - Maskinkonsulent - Maskinlära, praktisk mekanik - Maskinmjölkning - Maskin- och redskapsprovningsanstalter - Maskinpistol - Maskinsektion - Maskintelegraf - Maskmedel el. maskfördrivande medel - Maskopi - Maskormar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
M askin—M askormar
644
Maskin (lat. mächina, av grek, mechanè,
verktyg), mekanisk anordning för utförande av något
repetitivt arbetstempo som komplement till el.
ersättande den mänskliga handen.
Maskinaggregat, se Aggregat.
Maskinavdelning. i) Yrkesavd. vid marinen,
innefattande yrkesgrupperna skepps-, motor-,
ubåts-och elektromaskinister, skepps-, motor- och
ubåts-eldare samt elektriker. Tjänstegraderna äro
förvaltare, flaggunderofficer och underofficer av 2:a
graden. — 2) Del inom ritkontorsavd. vid ett varv,
varvid arbetsuppgiften väsentligen avser fartygens
maskinella utrustning. — 3) Driftavd. inom SJ:s
olika sektioner; sköter lokbemanningen samt övar
tillsyn över den rullande materiel, som är i gång.
Maskinbokföring, bokföring med
bokförings-maskiner. Systemet verkar arbetsbesparande, i
det att bokföringsposterna i samma
arbetsopera-tion, varmed de grundnoteras i dagbok, även kunna
göras till föremål för s. k. systematisk notering,
d. v. s. införing på reskontra-, resp, huvudboksblad
(-kort). Ex. på bokföringsmaskiner äro Burrough,
Elliot-Fischer, National, Continental, Remington
Rand och det svenska fabrikatet
Ekonomiregister. — Jfr Bokföring och Hålkortsmaskin.
Maskine’ll, maskin-, mekanisk.
Maskineri betecknar dels dets. som maskin,
dels en kombination av flera maskiner till ett
samverkande helt (t. ex. fartygsmaskineri).
Maskingevär (av ty. Maschinengewehr),
helautomatiskt eldvapen med gevärskaliber, se
Kulspruta.
Maskiningenjör, maskintekniskt verksam
ingenjör; järnv., se Maskinsektion.
Maskininspektör, inom Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen anställd ingenjör, som har att utöva
kontroll över de enskilda järnvägarnas rullande
materiel och inom styrelsen handlägga
maskintekniska ärenden.
Maskini’st, den, som handhar den direkta
skötseln och vården av en maskinanläggning. — För
marinens behov utbildas m. vid
underofficers-skolor i Stockholm och Karlskrona. — M. för
den civila sjöfarten utbildas vid samma
sjöbefälsskolor, från vilka övrigt civilt sjöbefäl
examineras, dock ej vid sjöbefälsskolan i
Kalmar. Behörighetsgraderna äro sjöingenjör (före
1951 övermaskinist), m. av 2:a klass och m. av
3:e klass. För erhållande av Kommerskollegiums
sj öingenj örsbrev, resp,
maskinistbrev fordras, utom godkänd examen, att
vederbörande fullgjort vissa ”sjömånader” samt
haft praktik vid sådana verkstäder, där
fartygs-maskiner tillverkas el. repareras. För
tjänstgöring som maskin- el. motorskötare på mindre
fartyg erfordras ej någon speciell examen utan
endast en viss minimipraktik till sjöss jämte
godkännande efter förhör av sakkunniga,
utsedda av Kommerskollegium.
Maskinistofficerare. 1) På staten för
Flottans mekaniska kår upptogos från
mitten av 1840-talet 2, sedermera 4 m.; 1868
överflyttades dessa till Mariningenjörstaten. M.
tjänstgjorde som verkstadsofficerare och
maskininspektörer på de båda örlogsvarvens konstruk-
tionsdep. samt någon gång på fartyg under
sjö-exp. — 2) I vissa utländska mariner förekomma
m. i tjänstgöring ombord, dels i befattning som
fartygsingenj ör, dels i flera högre
maskinistbefattningar på medelstora och större fartyg.
Maskinkonsulent, hos hushållningssällskap
anställd tjänsteman med uppgift att bistå
jordbrukare med råd och upplysningar i maskin- och
redskapsfrågor samt att arbeta för en rationell,
ekonomisk och sund utveckling av den starkt
tilltagande mekaniseringen av jordbruksdriften.
M. infördes 1948 som parallell till jordbruks- och
husdjurskonsulenterna. En m. finns inom varje
hushållningssällskap.
Maskinlära, praktisk mekanik,
läroämne, ingående i olika slag av yrkesutbildning och
med ett innehåll, som varierar med yrkets art
(olika för textiltekniker, verkstadstekniker,
fartygs-maskinist, motortekniker, lantbruksingenjör o.s.v.).
Maskinmjölkning, se Mjölkningsmaskiner.
Maskin- och redskapsprovningsanstalter, se
Statens maskinprovningar.
Maskinpistol, se Kulsprutepistol.
Maskinsektion, järnv. Större järnvägar äro
stundom uppdelade i vissa sträckor (sektioner)
med en maskiningenjör som chef.
Maskintelegraf, mekanisk el. elektrisk
anordning på fartyg, genom vilken order kunna
överföras från manöverplatsen på däck till dylik
plats i maskinrummet.
Maskmedel el. maskfördrivande
medel, Anthelmi’ntica, Helmi’ntica, läkemedel för
maskars avlägsnande ur tarmkanalen. Maskarna
böra då först genom något för dem särskilt
skadligt medel bringas att överge sin vanliga
uppehållsort högre upp i tarmkanalen och bege
sig ned i grovtarmen, varpå de, vanl. genom ett
kort efteråt givet avföringsmedel, bringas att
avgå. Om olika m. se Masksjukdom. Om de mot
bandmaskar använda medlen gäller, att i dem
verksamma ämnen samtliga äro giftiga och, tagna
i tillräckliga doser, framkalla en direkt
förlamning av muskelvävnaden hos de försöksdjur, på
vilka de prövas. Härvid avgå de flesta
bandmaskar levande. I Sv. farmakopén förekomma
bandmaskmedlet ormbunkrot (Rhizoma
fili-cis), bland vilkens verksamma beståndsdelar
anges f i 1 i x s y r a och f i 1 m a r o n m. fl., samt
trindmask- el. nematodmedel, som
avdriva spolmask (Ascaris lumbricoides) och
spring-mask (Oxyuris vermicularis) och varibland det
förnämsta är santonin (se d. o.), som
erhålles ur maskfrö (se d. o.). Mot spolmask
och särskilt mot springmask användas även
upprepade rätt stora ljumma lavemang antingen med
blott vatten el. med tillsats av vissa medel.
Maskopi, hemligt samförstånd.
Maskormar kallas två fam. av kräldjursordn.
ormar. Mest kända äro blindormarna,
Typhlopidae, som omfatta vanl. små blinda
former. De borra gångar i jorden och leva av
smärre ryggradslösa djur. Huvudändan är till
förväxling lik bakändan. Av de mer än 125 ar
terna lever en i Europa, den europeiska
blindormen, Typhlops vermicularis, som blir omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
