Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marsk - Marskalk - Marskland - Marsk Stig - Marsksvin - Mars-la-Tour - Marssonina - Marsta - Marstal - Marston, John - Marston Moor - Marstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
M arskalk—Marstrand
614
Magnus Brahe (1607—12), Axel Ryning (1612—
20), Jacob De la Gardie (1620—52), Gustaf Hom
(1653—57), Lars Kagg (1660—61) och Carl
Gustaf Wrangel (1664—76), upphörde vid den sistn:s
död, eftersom Karl XI underlät att återbesätta de
höga riksämbetena.
Marskalk [-Ja’lk el. ma’r/alk] (fr. maréchal,
ty. Marschall, av fnhty. marha, häst — jfr
sv. märr —, och scalc, tjänare, urspr.
hästskötare, stalldräng), under äldre medeltiden
en av riddarens tjänare; ordet har ofta
bytt betydelse. I Frankrike fanns under
kon-netabeln t. ex. maréchal de camp. Titeln
maréchal de France gavs på livstid först under Frans I
och blev, sedan konnetabelämbetet 1627 avskaffats,
franska arméns högsta värdighet.
Marskalksvär-digheten upphävdes under revolutionen men
återinfördes av Napoleon I 1804. För att erhålla
denna fordrades att ha vunnit ett slag el. intagit två
fasta platser. Efter 1870 utdelades titeln ej förrän
under 1 :a världskriget. I Tyskland stod m. urspr.
i spetsen för den kej serliga hovhållningen m. m.
Detta ämbete blev med tiden ärftligt under
formen Reicherzmarschall hos hertigarna, sedermera
kurfurstarna av Sachsen; blev från 1500-talet
den högsta militära graden, senare kallad
fältmarskalk. el. generalfältmarskalk.
Även i andra länder har titeln m.
förekommit, t. ex. i Finland (m. av Finland som
hederstitel för C. G. Mannerheim), i
Ryssland (m. av Sovjetunionen). — M. ingår
f. ö. i ett flertal sammansättningar, t. ex. adels-,
hov- och riksmarskalk. — M. kallas i allm.
personer, som vid vissa högtidliga tillfällen
(akademiska fester, konserter m. m.) övervaka
ordningen, anvisa platser o. s. v. el. utgöra, jämte
tärnorna, ett brudpars följe.
Marskland (ty. Marschland), en typ av
lågland, särsk. i Nederländerna och vid Tysklands
nordsjökust, vid flod beläget under havsytan men
höjande sig däröver vid ebb. Omgärdas m. med
vallar, som skydda mot översvämningar vid flod,
samt förses med ett nät av kanaler och dräneras,
kan det utnyttjas som ett fruktbart
åkerbruks-land (polder, koog).
Marsk Stig, se Stig Andersen.
Marsksvin, de från europeiska vildsvinet
härstammande svinraserna i Englands, Tysklands,
Hollands, Belgiens och Frankrikes marsktrakter.
Mars-la-Tour [-tö’r], by i Frankrike, c:a 20
km v. om Metz; skådeplats för slaget vid
Vion-ville—M. 16/s 1870.
Marssonina, svampsläkte av ordn.
Melanco-niales bland Fungi imperfecti. M.-arterna
åstadkomma blad fläcksjuka på såväl vilda växter som
kulturväxter.
Marsta, meteorologiskt observatorium, beläget
c:a 10 km n. om Uppsala och tillhörigt Uppsala
univ:s meteorologiska inst. Det kom till stånd
1947 på initiativ av prof. H. Köhler. M. är
främst ett specialobservatorium för meteorologisk
vetenskaplig forskning.
Ma’rstal, stad i Danmark på ö. kusten av ön
Ærö, s. om Fyn; c:a 2,900 inv. M. har trånga
gator med låga hus och präglas helt av sjöfart
och (trä)skeppsbyggeri, vilka båda näringar här
ha gamla traditioner. M. har fortfarande en stor
handelsflotta, vidare finns en navigationsskola.
Marston [mä’stan], John, engelsk satiriker
och dramatiker (1576—1634). Med uppsluppet
gyckel och på grovkornigt språk angrep M. sin
samtids laster och narraktigheter. Han utgav
1598 ett erotiskt poem, ”Pygmalion’s image”, och
ett antal satirer, som offentligt brändes för
oanständighet. M. övergav 1607 teatern och blev
präst; dessförinnan skrev han sju originella men
klent byggda teaterstycken, av vilka märkas ”The
malcontent” och ”Parasitaster”. M:s arbeten äro
utg. bl. a. av E. H. Bullen (3 bd, 1887).
Marston Moor [mä’stan mo’a], slätt i
England, omkr. 10 km v. om staden York. Där
besegrades 2/7 i6j4 de engelska kungl. trupperna
av parlamentshären.
Ma’rstrand, stapelstad och badort i s.
Bohuslän, c :a 25 km v. n. v. om Kungälv och c :a 2
tim. båtfärd från Göteborg; 18,19 km2, 1,226 inv.
(1953). M. är gammalt som fiskläge och
handelsplats och torde ha anlagts som stad på
1200-talet av norske kungen Håkon Håkonsson, ehuru
dess äldsta bevarade stadsprivilegier äro från
1442, då M. fick rätt att njuta birkerätt som
andra norska städer och handla i Bohuslän och
Viken samt främlingar förbjödos att driva
handel där. I slutet på 1200-talet fick M. ett
francis-kankloster och i samband därmed en kyrka.
Under den rika sillfiskeperioden 1556—89 var M.
centrum för fiskhandeln i Bohuslän. Då sillfisket
avtog, Bohuslän blev svenskt och Göteborg
började växa upp, upphörde betingelserna för att M.
skulle kunna bli en stad av någon betydenhet.
Gustav HI:s försök 1775 att göra M. till en
”porto franco”, en fri handels- och nederlagsplats
samt fristad för gäldenärer och främmande
tros-bekännare, var dömt att misslyckas; redan 1794
upphörde M. på borgarnas egen begäran att vara
frihamn. Denna frihamnstid jämte ett rikt
sillfiske under senare hälften av t700-talet (från
1747) medförde emellertid en uppblomstring för
staden, så att den omkr. 1800 hade nästan lika
många inv. som 100 år senare. 1800 hade M.
1,327 inv. Då sillfisket avtog i början av
1800-talet, gick M. tillbaka. 1822 anlades i
Arvids-v i k på Koön, mitt emot M., en badort. 1843
uppfördes i själva M. ett badhus, och M. var
under Oskar II :s tid Sveriges främsta havsbadort.
— Under norska tiden försvarades M. genom
blockhus vid inloppen och skansar uppe på berget
v. om staden. 1667 påbörjades Karlstens
(Carl-stens) fästning (se d. o.).
Det äldre M. är beläget på den ö. och
vind-skyddade sidan av den kala och klippiga M a
r-strandsön, som har elektrisk färgförbindelse
med Koön och Arvidsvik. Stadsbilden domineras
av de mäktiga fästningsverken ovanför staden
och av badortsrörelsen. Invid den 1822 anlagda
badinrättningen på Koön har den nyare stadsdelen
Arvidsvik vuxit upp, med stort torg, raka gator
och trädgårdstomter. M :s kyrka, den gamla
klosterkyrkan från 1200-talet, blev efter
reformatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
