- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
549-550

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie Antoinette (drottning av Frankrike) - Marie Louise (fransmännens kejsarinna) - Maria I (drottning av Portugal) - Maria II da Gloria (drottning av Portugal) - Maria Fjodorovna (rysk kejsarinna) - Maria Alexandrovna (rysk kejsarinna) - Maria Fjodorovna (rysk kejsarinna) - Maria Pavlovna (rysk storfurstinna) - Maria (drottning av Skottland)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

549

Maria

550

på sina nöjen. Detta beredde väg för opposition
och vidsträckt förtal. M:s österrikiska sympatier
stämplade henne, ”1’autrichienne”, som
landsför-räderska, och även hennes privatliv angreps.
Mycket skadades hennes anseende av den s. k.
hals-bandsprocessen (se d. o.). Efter revolutionens
utbrott var det under Ludvigs vacklande politik
främst M., som sökte finna utvägar att besvärja
den storm, som rest sig. Hon upptog
underhandlingar med Mirabeau, verkade i utlandet
energiskt för bourbonernas intressen och tog,
med bistånd av svensken Axel v. Fersen d. y.,
initiativ till det flyktförsök, vars misslyckande
avgjorde kungafamiljens öde; slutl. inlät hon
sig i förhandlingar med Barnave, som inneburo
ett sista desperat försök att rädda monarkien.
När slutl. allt hopp var ute, bar hon med ädel
värdighet och hjältemod de hjärtlösa kränkningar
hennes bödlar utsatte henne för. Hon inspärrades
t3/8 1792 tills, m. make och barn i Tempeltornet
samt ägnade sig efter Ludvigs avrättning i jan.
1793 helt åt vården av sina barn; men i juni togs
dauphin från henne, i aug. dottern, samtidigt
med att hon själv överflyttades till La
Concier-gerie. Marterad under ändlösa skymfliga förhör,
dömdes hon 15/io till döden och besteg följ, dag
med orubbligt lugn och högburet huvud
schavotten. — Litt.: M:s brevväxling med modern
och bröderna Josef II och Leopold II är utg. av
A. v. Arneth (1866), med Barnave av Alma
Söderhjelm (1934); biogr. av bl. a. E. och J.
de Goncourt (1858, 4:e uppl. 1926), P. de Nolhac
(8:e uppl. 1899), P. de Ségur (1920; sv. övers.
1916), S. Zweig (1932; sv. övers. 1933) och R.
Benjamin (1940); jfr även ”Axel v. Fersens
dagbok”, utg. av Alma Söderhjelm (4 bd, 1925
—-36), och samma förf:s ”Fersen et Marie
An-toinette” (1930).

6) Marie Louise, fransmännens kejsarinna
(1791—1847), dotter till kejsar Frans I av
Österrike. M. förmäldes
av politiska skäl med
kejsar Napoleon april
1810. Hon födde 20
mars 1811 den
efterlängtade tronarvingen,
”konungen av Rom”.
M. var vacker men
föga begåvad och
hade svag karaktär. Så
länge Napoleon hade
makten, var hon
honom blint tillgiven men
övergav honom i
olyckans stund utan
tvekan. 1814 lät hon

sig bortföras till Österrike och vägrade att
komma till Paris under de ”hundra dagarna”.
M. tillträdde 1816 regeringen i hertigdömet
Par-ma, som 1815 tillerkänts henne. Hon äktade 1822
morganatiskt sin hovchef, österrikaren greve
Adam Neipperg, som varit hennes älskare; de
hade en son, hertigen av Montenuovo. 1834 gifte
hon om sig med sin nye hovchef, greve Charles
de Bombelles. Sami, av M:s brev och handlingar

ha utgivits av J. de Bourgoing (1938—39). —
Litt: Monogr. av F. Masson (1902) och E.
Gachot (1912).

Portugal. 1) M a r i a I, drottning (1734—1816),
dotter till konung Josef Emanuel och 1760 g. m.
sin farbroder, sedermera titulärkonungen Peter
III. Hon efterträdde 1777 sin fader som
Portugals regent. Efter sin äldste sons död 1788
blev hon sinnessjuk. Hon flydde jämte sin andre
son, kronprins Johan, 1808 till Brasilien, där hon
avled.

2) Maria II da Gloria, drottning (1819
—53)> dotter till kejsar Peter I av Brasilien,
som 1826 avstod från Portugals krona till
förmån för sin dotter. Först efter långa strider
kunde M. 1833 krönas i Lissabon. Hennes
regering fylldes av författningsstrider och uppror.
Den nyckfulla och okunniga drottningen bidrog
indirekt i väsentlig mån till anarkiens tillväxt.
M. var två månader g. m. hertig August av
Leuchtenberg (d. 1835) och sedan 1836 med
prins Ferdinand av Sachsen-Koburg och Gotha.

Rumänien. Maria, drottning (1875—1938),
sondotter till drottning Viktoria av England,
dotter till Alfred, hertig av Edinburgh, från 1893
regerande hertig av Sachsen-Koburg-Gotha, 1893
g. m. kronprins Ferdinand (I) av Rumänien. Vid
Karl I:s död, i okt. 1914 kort efter 1 :a
världskrigets utbrott, blev M. drottning, påverkade sin
make i ententevänlig riktning och bidrog till
Rumäniens inträde i 1 :a världskriget på de
allierades sida. M. var litterärt verksam och har bl. a.
utg. ”The story of my life” (3 bd, 1934—35;
sv. övers., 2 bd, 1935—36).

Ryssland. 1) Maria (ry. Marija) F j o d
o-r o v n a, eg. Sophia Dorothea Augusta Louise,
prinsessa av Württemberg, kejsarinna (1759—
1828). M. blev 1776 tronföljaren Pauls gemål och
kom liksom denne i onåd hos Katarina II samt
avlägsnades från hovet och fråntogs sina barn,
storfurstarna Alexander och Konstantin, som
blevo uppfostrade under Katarina II :s uppsikt.
Efter Paul I:s tronbestigning 1796 ägnade hon
sig fram till sin död åt uppfostringsväsen och
välgörenhet.

2) Maria Alexandrovna, kej sarinna
(1824—80), dotter till storhertig Ludvig II av
Hessen, 1841 g. m. dåv. ryske tronföljaren,
sedermera kejsar Alexander II.

3) Maria Fjodorovna (hennes ryska
namn; som prinsessa och utom Ryssland även som
kejsarinna kallad Dagmar), kejsarinna (1847—
1928), dotter till Kristian IX av Danmark, blev
1866 g. m. dåv. ryske tronföljaren, sedermera
kejsar Alexander III. M. ansågs såväl under
makens som sonen Nikolaj II :s tid haft ett
betydande politiskt inflytande. Från 1919 var hon
bosatt på Hvidöre vid Klampenborg.

4) Maria Pavlovna, storfurstinna (f.
1890), se ovan Sverige 4).

Skottland. 1) Maria (eng. Mary), drottning
(1515—60), dotter av Claude av Guise och syster
till Frans av Guise, förmäldes först med hertigen
av Longueville och efter hans död med Jakob V
av Skottland 1538. Sedan denne avlidit 1542, blev

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free