Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margareta (österrikisk prinsessa) - Margareta av Anjou - Margareta av Parma - Margareta av Valois - Margareta Fredkulla - Margaretaförsamlingen, Svenska - Margaretahemmet - Margareta Klausdotter - Margareta Valdemarsdotter - Margarin - Margarin-ab. Svea - Margarin-ab. Zenith - Margarinbolaget ab. - Margarita - Margaritana - Margate - Margaux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541 Margareta av Anjou—Margaux 542
Österrike, i) Margareta, prinsessa, se
ovan Nederländerna i).
Margareta av Anjou [ä$o’], drottning, se
Margareta, England i).
Margareta av Parma, se Margareta,
Nederländerna 2).
Margareta av Valois [valcoa’]. 1) Drottning,
se Margareta, Navarra 1). — 2) Drottning, se
Margareta, Frankrike 2).
Margareta Fredkulla, drottning, se
Margareta, Danmark 1).
Margaretaförsamlingen, Svenska, se Oslo.
Margaretahemmet, se Föreningen
Margare-thahemmet.
Margareta Klausdotter, abbedissa i Vadstena
(d. 1486). Hon blev 1440 nunna och 1473
abbedissa. Hennes värdefulla svenskspråkiga
skildring av Birgittas släkt är senast tr. i ”Scriptores
rerum suecicarum medii ævi”, bd 111:2 (1876).
Margareta Valdemarsdotter, drottning se
Margareta, Danmark 3).
Margarin (av grek. ma’rgaron, pärla), ett
smörersättningsmedel, vars framställning började
omkr. 1870 i Frankrike. Den första produkten,
som fick namnet m., framställdes av
Mège-Mouries, som digererade djurfett med
magsaft och bukspott i svagt alkalisk vätska.
M.-in-dustriens utveckling till storindustri försiggick i
början av 1900-talet och gynnades i särskilt hög
grad av 1 :a världskriget. Den ursprungliga
metoden har utvecklats och omvandlats, så att det
nuv. m. har föga likhet med det från 1870.
Smörkonsistensen, som urspr. erhölls genom den
enzy-matiska behandlingen av animaliskt fett,
framkallas numera till stor del genom metoder, vilka
åvägabringa en fin fettemulsion i genom
kontrollerad bakterieverksamhet svagt surgjord mjölk.
I mycket stor utsträckning har det animaliska
fettet ersatts med raffinerade växtoljor
tillsammans med härdat fett av mycket olika ursprung.
De två huvudtyperna m. äro: m. av huvudsaki.
animalt fett samt växtmargarin, i
vilket animalt fett ej överstiger 20 °/o. Det mest
använda animala fettslaget är premier jus från
nötboskap, varav genom pressning erhålles oleo
oil. De viktigaste växtfetten äro kokosolja
(kokos-fett, kokossmör), sojaolja, jordnöts- och
bom-ullsfröolja samt den inhemska rapsoljan.
Fett-arter av högre smältpunkt (fasta) erhållas genom
härdning av kokos- och palmoljor. Reningen av
dessa fettarter består huvudsaki. i avlägsnandet
av de fria fettsyrorna genom behandling med
soda. Störande färgämne (ss. i palmoljan)
avlägsnas genom skakning med olika adsorberande
medel. Användningen av mjölk vid
m.-framställningen åsyftar i huvudsak att giva produkten
smörets konsistens samt framför allt lukt och
smak. Den slutliga behandlingen består i
tillsättning av salt, färgämne och vissa sockerämnen
samt äggvita. Salt- och färgämnestillsättningen
göres av .smakhänsyn. Genom tillsättningen av
glykos och äggvita blir m. användbart vid
stek-ning. Det ursprungliga m. saknar näml,
egenskapen att brynas vid upphèttning.
I näringsfysiologiskt hänseende har
m. stora likheter med natursmöret.
Energiinnehållet är ung. detsamma, och de undersökningar,
som anställts, visa, att fettämnena i m.
tillgodogöras vid matsmältningen i samma utsträckning
som natursmörets. M., framställt av växtfett, är
emellertid synnerligen fattigt på fettlösliga
vitaminer, därest ej denna omständighet särsk.
beaktats. Numera har man lyckats att på ett
framgångsrikt sätt råda bot på denna brist, och ett
flertal av de m.-kvaliteter, som nu föras i
marknaden, äro ”vitaminiserade”, d. v. s. de ha genom
tillsats bibringats en vitaminhalt, som är
jämbördig med natursmörets. Ett sådant m. torde i
näringsfysiologiskt hänseende knappast kunna
betraktas som underlägset smöret.
Världsproduk-tionen 1947 av m. beräknades till 1,1 mill. ton.
1939 var konsumtionen i Sverige av smör och
m. sammanlagt 120,000 ton, varav m. 51,500 ton;
1947 var den totala konsumtionen 119,600 ton,
varav m. endast 21,500 ton. Tillverkningen av m.
är underkastad kontrollbestämmelser
enl. livsmedelsstadgan 1951. Enl. denna skall
salu-bjudet m. innehålla en lägsta fetthalt av 82%
och en högsta vattenhalt av 16%. Vid
försäljning skall å förpackningen ordet margarin vara
angivet, och det är förbjudet att å förpackningen
anbringa bild el. meddelanden, som giver varan
sken av att ha samband med lanthushållningen
el. mejerihantering. — I samband med
statsmakternas strävan att uppehålla smörpriset infördes
1933 accis å m. (senaste k. f. 1943). K. m:t
äger rätt att ålägga en accis å varje kg av
varans nettovikt.
Margarin-ab. Svea, Kalmar, grundat 1906,
tillverkar vegetabiliska oljor, margarin och
kraftfoder. Aktiekapital 2 mkr, antal arbetare c:a 150.
Bolaget ingår i ab. Liva-fabriker, Kalmar.
Margarin-ab. Zenith, Malmö, grundat 1898,
tillverkar margarin, konstister och kokossmör.
Aktiekapital 4 mkr, antal arbetare c:a 80.
Bolaget är delägare i Margarinbolaget ab.,
Stockholm.
Margarinbolaget ab., Stockholm, grundat
1926, är ensamförsäljare av margarinprodukter
från ab. Liva-fabriker, Kalmar (som inkluderar
ab. Vandenberghs margarin, ab. Agra
margarinfabrik och Margarin-ab. Svea), ab. O. Mustad &
son, Göteborg, ab. Pellerins margarinfabrik,
Göteborg, ab. Arboga margarinfabrik och
Margarin-ab. Zenith, Malmö. Bolaget äges av dessa firmor
gemensamt. Dess aktiekapital är 2 mkr.
Margari’ta, ö i Karibiska havet, tillh. republ.
Venezuela. M. är skogbeväxt och når 1,300 m
ö. h.; bildar med smärre grannöar staten Nueva
Esparta; c:a 1,150 km2, 70,000 inv. Pärlfiske.
M. upptäcktes av Columbus 1498.
Margaritäna, zool., se Flodpärlmusslesläktet.
Margate [mä’git], stad i England, på n.
kusten av Kent, 100 km ö. om Londons city; c:a
40,000 inv. Staden led svåra skador genom tyska
flyganfall under 2:a världskriget. Av londonbor
livligt besökt havsbad.
Margaux [margå’], kommun i fr. dep.
Giron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
