Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margareta av Anjou (drottning av England) - Margareta (engelsk prinsessa) - Margareta av Angoulême el. av Valois (drottning av Navarra) - Margareta av Valois (fransk drottning) - Margareta av Angoulême el. av Valois (drottning av Navarra) - Margareta av Valois (fransk drottning) - Margareta av Österrike (nederländsk regentinna) - Margareta av Parma (nederländsk generalståthållarinna) - Margareta Fredkulla (norsk drottning) - Margareta (drottning av Norge, d. 1209) - Margareta (drottning av Norge, d. 1270) - Margareta (drottning av Norge, 1261—83) - Margareta Valdemarsdotter (drottning av Norge, 1353—1412) - Margareta (norsk prinsessa, 1283—90) - Margareta (drottning av Skottland, 1283—90) - Margareta (drottning av Skottland, d. 1487) - Margareta (drottning av Skottland, 1489—1541)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539 Margareta 540
fick vika för hertig Rikard av York. Konflikten
utmynnade 1455 i ”rosornas krig”. Hon deltog
i inbördeskrigen mot York och Warwick, flydde
1467 till Frankrike, försonades av Ludvig XI av
Frankrike med Warwick, lyckades fördriva
Edvard IV och återinsatte Henrik VI på tronen.
Efter Edvards seger över M :s här vid
Tewkes-bury 1471 tillbragte hon sina sista år i Frankrike,
underhållen av Ludvig XI.
2) Margareta, prinsessa (1489—1541), se
nedan Skottland 3).
Frankrike. 1) Margareta (fr. Marguerite)
av Angoulème el. av Valois, drottning
av Navarra (1492—1549), se nedan Navarra 1).
2) Margareta av Valois, drottning
(!553—1615), den sista medl. av ätten Valois,
dotter till Henrik II av Frankrike och Katarina
av Medici, blev 1572 g. m. konung Henrik av
Navarra (senare Henrik IV av Frankrike),
varvid de till bröllopet samlade hugenottledarna
mördades under Bartolomeinatten. Äktenskapet
blev olyckligt, och den sköna men lättsinniga
Reine Margot höll sig med oavbrutet växlande
älskare. 1599 upplöstes äktenskapet, men hon
behöll drottningtiteln. Under sina senare år var hon
medelpunkten inom en krets av förf, och
konstnärer; hennes fängslande ”Mémoires” äro flera
gånger utg. — Litt.: A. Savine, ”La vraie Reine
Margot” (1908); K. Chledowski, ”De sista
Valois” (1923) ; P. Rival, ”La folie vie de la Reine
Margot” (3 :e uppl. 1929).
Navarra 1) Margareta (fr. Marguerite)
av Angoulème el. av Valois, hertiginna
av A 1 e n <; o n, sedermera drottning av N
a-varra (1492—1549). 1509 förmäldes hon med
hertig Karl av Alenqon (d. 1525) och 1527 med
Navarras konung, Henri II. Hos sin broder
Frans I av Frankrike vistades M. långa tider,
ingripande i statsaffärerna med råd och dåd. Hon
var en fulländad humanist och ofta en lycklig
poet, medelpunkten i en lärd och vitter societet.
Hennes petrarkiserande dikter röja intim
inlevelse i renässansens nyplatonska tankevärld. Hon
kände, ehuru katolik, en livlig sympati för
reformationens män och ådagalade alltid en vidhj ärtad
tolerans. Hennes egentliga litterära berömmelse
är knuten till novellsamlingen ”Heptaméron” (tr.
1558; ofullb.), formellt en efterbildning av
Boc-caccio men till innehållet en realistisk skildring av
hennes egen miljö och ett uttryck för hennes
förfinade uppfattning av kärlekens väsen. — Litt.:
P. Jourda, ”M. d’Angoulème” (2 bd, 1930).
2) Margareta av Valois, drottning
(*553—t6i5), se ovan Frankrike 2).
Nederländerna. 1) Margareta av
Österrike, regentinna (1480—1530), dotter till
kejsar Maximilian I. Redan 1482 förlovades hon
med dauphin av Frankrike; förlovningen bröts
emellertid samtidigt som det blev en brytning
mellan Frankrike och Österrike. 1497 äktade M.
infanten Juan av Spanien, men denne dog redan
efter några månaders äktenskap. Hon äktade
därpå 1501 hertig Filibert II av Savojen (d. 1504).
Hennes broder Filips död 1506 gav hennes
levnadslopp ny inriktning. Fadern gjorde henne
1507 till regentinna i Nederländerna och till
förmyndare för Filips barn. Även sedan dennes son
Karl blivit myndig, bibehöll hon stort inflytande
på regeringsutövningen, och efter hans val till
kejsare 1519 återfick hon ställningen som
regentinna. M. ägde obestridliga regentgåvor.
Landets handelspolitiska läge och möjligheter
bedömde hon med stor insiktsfullhet. — Litt.: H.
Car-ton de Wiart, ”Marguerite d’Autriche” (1935).
2) Margareta av Parm a,
generalståt-hållarinna (1522—86), naturlig dotter till kejsar
Karl V och flamländskan Johanna van der
Gheenst el. Gheynst, var g. m. 1) Alessandro de’
Medici (d. 1537), 2) hertig Ottavio Farnese av
Parma och Piacenza (1521—86). Hon utsågs av
halvbrodern Filip II 1559 till ståthållarinna i
Nederländerna ; den verklige regenten var dock
Granvella, till dess denne 1564 måste avlägsnas.
1567 sändes till hennes bistånd i de oroliga
förhållanden, som rådde, hertigen av Alba, men
kränkt häröver nedlade hon regeringen och
överflyttade till sin gemål i Parma. — Litt.: F.
Rach-fahl, ”M. von Parma” (1898).
Norge. 1) Margareta Fredkulla,
drottning, se ovan Danmark 1).
2) Margareta, drottning (d. 1209), dotter
till Erik den helige av Sverige, 1185 g. m. Sverre
av Norge, levde efter dennes död 1202 mest
i Sverige; 1204 beskylldes M., som själv endast
hade en dotter, för att ha förgiftat sin styvson
Håkon Sverresson.
3) Margareta, drottning (d. 1270), dotter
till Skule Baardsson, 1225 g. m. Håkon
Håkons-son, tog efter hans död 1263 uppehåll i Reins
kloster.
4) Margareta, drottning (1261—83),
dotter till Alexander III av Skottland, 1281 g. m.
konung Erik Prästhatare; hon var mor till M.6).
5) Margareta Valdemarsdotter,
drottning (1353—1412), se ovan Danmark 3).
6) Margareta, prinsessa (1283—90),
dotter till Erik Prästhatare och M. 4), blev vid
morfadern Alexander III :s död 1286 vald till hans
efterträdare i Skottland och bestämdes 1289 till
brud åt prins Edvard (II) av England. The
Maiden of Norway, som M. kallades, avled
emellertid 1290 vid överresan till Skottland på
Ork-neyöarna.
Skottland. 1) Margareta, drottning (1283
—90), se ovan Norge 6).
2) Margareta, drottning (d. 1487), dotter
till Kristian I av Danmark, Sverige och Norge,
1468 g. m. Jakob III av Skottland. Då Kristian
ej förmådde erlägga den utlovade hemgiften på
60,000 rhenska floriner, måste Shetlands- och
Orkneyöarna avträdas till Skottland.
3) Margareta, drottning (1489—1541),
dotter till Henrik VII av England, 1503 g. m.
Jakob IV av Skottland. Efter makens död 1514
var M. förmyndare för sonen Jakob V och
understödde det engelskvänliga partiet inom
Skottlands adel mot det, som sökte anslutning till
Frankrike. Hon var 1514—-27 g. m. Archibald
Douglas, Earl of Angus, och efter 1527 med
Henry Steward, Lord Methven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
