Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manteldjur - Mantelstyrning - Mantere, Oskari - Manteuffel, släkt - Manteuffel, 1. Heinrich von - Manteuffel, 2. Otto von - Manteuffel, 3. Edwin von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Mantelstyrning—Manteuffel
512
En koloni sjöpungar (t. v.) och eldvalsar.
ryggmärgsrör. Alla utbilda dessutom en s. k.
mantel, ett av ett cellulosaartat ämne bestående
hölje, som avsöndras av huden. Hos de fritt
kringsimmande, av mikroskopiska
planktonorganismer levande appendikularierna,
Co-palata, kvarstår ryggsträngen även då djuren äro
fullt utbildade, ss. hos det i plankton från
Sveriges västkust förekommande släktet Oikopleura.
Hithörande former äro högst några cm långa.
Hos de en el. flera cm mätande ascidierna
el. s j ö p u n g a r n a (se Ascidier) försiggår
efter larvstadiet en metamorfos, varvid djuret
sätter sig fast vid något föremål i vattnet,
förlorar ryggsträngen och ryggmärgsröret, som
ersättes av ett ganglion, och förvandlas till en
säckel. tunnliknande, till det yttre närmast om en
mussla erinrande varelse med en stor gältarm
samt omgives av den sega manteln, i vilken finnas
två öppningar, en inströmnings- och en
utström-ningsöppning för vattnet. Av de omkr. 1,000
kända arterna äro somliga kolonibildande och bilda
vackert färgade överdrag på alger och stenar.
Andra kolonibildande ascidier äro de i varma hav
kringdrivande lysande eldvalsarna,
Pyroso-midae, som kunna bli V2 m. En tredje grupp
Mantelbabianer.
utgöra de likaledes i haven
kringdrivande s a 1 p e r n a,
Thaliacea.
Mantelstyming,
vapen-tekn., bibringande av
rotation åt en projektil genom att
loppets spiralvridna bommar
ingripa i den projektilen
omgivande manteln (vid
gevärskulor vanl. av kopparnickel).
Ma’ntere, O s k a r i,
finländsk skolman och politiker
(1874—1942). Han blev chef
för skolöverstyrelsen 1924.
M., som blev riksdagsman
1919 (finska framstegspar
tiet), var socialminister 1922
—1924 samt statsminister
december 1928—augusti 1929,
då hans ministär föll på sin
proposition om höjning av
tjänstemannalönerna. 1932—
36 var M. undervisnings
minister.
Manteuffel [ma’ntåifal], gammal, urspr.
pom
mersk adelssläkt, som utgrenat sig i Tyskland och
östersjöprovinserna i friherrliga och grevliga
grenar.
1) Heinrich von M., preussisk militär
(1696—1778), var vid sjuåriga krigets utbrott
(1756) generalmajor. Sedan M. utmärkt sig i
slaget vid Prag maj 1757, tjänstgjorde han
huvudsaki. på fronten mot svenskarna, var först
kommendant i Stettin och sedermera överbefälhavare.
Han tillfångatogs vid Anklam jan. 1760. Frigiven
1762, återinträdde M. ej mer i tjänst.
2) Otto Theodor von M., frih., politiker
(1805—82). M. inträdde 1848 som inrikesminister
i v. Brandenburgs konservativa ministär och
undertecknade 1850 det Österrikes politik helt
tillmötesgående fördraget i Olmütz. 1850—58 var
han ministerpresident och utrikesminister och
gjorde sig som sådan känd för en ytterst
reaktionär politik. 1864 blev han led. av preussiska
herrehuset. Hans ”Denkwürdigkeiten” ha utgivits
av H. v. Poschinger (3 bd, 1900—01).
3) Curt Rochus Edwin von M., frih.,
militär (1809—85), officer vid kav. 1828,
generalmajor 1858, generallöjtnant 1861, general av kav.
1866, general fältmarskalk 1873. M. deltog i 1864
års krig och blev 1865 befälhavare över
trupperna i Schleswig. Vid krigsutbrottet 1866
besatte M. Holstein och blev i juli s. å. chef för
Main-armén, med vilken han i en serie strider
besegrade de sydtyska staterna. Vid fransk-tyska
krigets utbrott 1870 var M. chef för 1 :a
armékåren, men övertog 27/io s. å. befälet över 1 :a
armén efter Steinmetz och bekämpade
framgångsrikt den franska nordarmén under Faidherbe. I
jan. 1871 erhöll han befälet över den nya
syd-armén och tvingade Bourbaki in på schweiziskt
område. Juni 1871—sept. 1873 var M.
överbefälhavare över ockupationsarmén i Frankrike och
utnämndes i juli 1879 till ståthållare i
Elsass-Lothringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
