Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Makaker - Makalla - Makaonfjäril - Makarios den store - Makaroni - Makaronisk poesi - Makart, Hans - Makartsbuketter - Makassar - Makassarer - Makassarolja - Makassersundet - Makedonien, Macedonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Makalla—Makedonien
394
Makaker.
ken. Födan utgöres huvudsaki. av frukter o. dyl.
samt insekter. De höra till de vanligaste aporna
i menagerier. Den till Europa oftast införda
arten är r h e s u s el. b u n d e r n, M. (Inuus)
rhesus, från Främre Indien. Den är ovan
gröngrå, under vit med köttfärgat ansikte samt 50
—60 cm lång (utom svansen). Java-apan,
M. (Pithecus) cynomolgus, med svans lika lång
som kroppen, finnes i Bortre Indien och dess
övärld. H a 11 a p a n, M. sinicus, med en längd
av 100 cm, varav hälften kommer på svansen,
och hår, som skålformigt utbreder sig från
hjässan, finnes i s. delen av Främre Indien.
Makalla, stad i Hadramaut (se d. o.) i
Arabien.
Maka’onfjäril, se Papilionidae.
Maka’rios den store (omkr. 300—omkr.
390), eremit i den sketiska öknen (Libyen) i
Egypten, företrädde en asketisk-mystisk
riktning, som fick stort inflytande på det kristna
munkväsendet i dess tidigare skede. M:s
homi-lier äro utg. i ”Bibliothek der Kirchenväter”,
10 (1913)- — Litt.: K. L. Tallqvist, ”M.” (1894).
Makaroni (venetiansk dial. macaroni),
födoämne, som beredes av glutenrikt vete och
förekommer i handeln i form av gulvita, smala
rör (de smalaste kallas spaghetti), små
stjärnor, trådar (s. k. vermiceller, eg. ”små
maskar”) el. smala band (nudlar). Av
mannagryn (eg. vetegryn, it. semolina) jämte
vatten beredes en deg, som knådas, valsas och
pressas i formar av olika slag. Efter formningen
torkas varan hårt. Den bästa sortens m. innehålla
ägg. Kokta m. äro en favoriträtt i alla
samhällsklasser i Italien. Numera fabriceras goda m.
även i Sverige.
Makarönisk poesi, skämtdikter på ett
bland
språk av latin och författarens eget tungomål,
uppstod i Italien vid 1400-talets slut och fick
ryktbarhet särskilt genom ”Macaronea” av G.
Folengo. I Sverige gav G. Stiernhielm genom
”Discursus astropoèticus & comicus” ett gott
exempel.
Mäkart, Hans, österrikisk målare (1840—
84). Han var elev av Piloty i München och blev
den främste koloristen och stoff målaren av
dennes skola. M:s fantasier av strålande, yppigaste
färgprakt triumferade över alla betänkligheter och
invändningar. Han intog snart i Tyskland platsen
som en av det samtida måleriets hövdingar. M:s
oförsiktiga behandlingssätt gjorde emellertid, att
hans målningar inom kort förlorade sina färgers
glans — endast en del småtavlor, mestadels
kostymbilder el. dekorativa skisser, ha bevarat sin
ursprungliga styrka. Målningar av M. finnas i
Wien, München, Berlins nationalgalleri, Hamburg
(”Karl V:s intåg”), Stuttgart, Dresden ®. s. v.
Mäkartsbuketter, efter målaren H. Makart
uppkallade buketter av torkade växtdelar,
pam-pasgräs o. a. M. voro på 1870- och 1880-talet
mycket omtyckta som rumsprydnad.
Maka’ssar, stad i Indonesien, på kusten av
s. v. Celebes; c:a 85,000 inv. M. anlades av
holländarna 1607, och den europeiska stadsdelen,
Vlaardingen, har anlagts av dem. Frihamn 1848.
Flygstation.
Makassärer, ett folk på Celebes (se d.o.).
Maka’ssarolja, ett hårmedel med namn efter
Makassar (se d. o.). Det beredes av fröna av
Schleichera trijuga, ett i malajiska övärlden
växande träd av sapindacéernas familj. M. är
ljusgul, smörliknande och luktar svagt
bittermandel. Som möbelskydd mot nedflottande genom
makassaroljiga huvuden användes förr
antima-kasser (se Antimakass).
Maka’ssersundet, omkr. 650 km långt sund
mellan Celebes och Borneo, 125—375 km brett.
Makedonien, Macedönien, landskap på
Balkanhalvön n. v. om Egeiska havet med täml.
obestämbara gränser, omfattande v .delen av
Grekland, s. ö. delen av Jugoslavien och s. v. delen av
Bulgarien. Den jugoslaviska delen utgör
folkrepubliken M. (26,494 km2> 1.152,986 inv.
(1948). Landskapet M. i Grekland omfattar
34,356 km2 med 1,7 mili. inv. (1951).
Historia. Alltsedan äldsta historiska tid var M.
befolkat av en grekisk stam, som, täml. isolerad
från den hellenska kulturens centra, levde kvar
på en ålderdomligare utvecklingsnivå än övriga
greker. I M. bibehölls sålunda det gamla
kungadömet, och landets konungar hade stor makt.
Från de grekiska stadskolonierna vid M:s kust
spred sig den sydgrekiska kulturen långsamt in
i landet för att under konung Archelaos (d.
399 f. Kr.) snabbt vinna terräng. Efter hans
död följde en lång tid av inre förvirring och
blodiga tronstrider, vilka omsider fingo en ända,
då Filip II (reg. 359—336) besteg tronen.
Med Filip vidtager M:s stormaktsperiod, och
genom hans son Alexander den stores
(reg. 336—323) glänsande erövringar höjdes M.
för en kort tid till huvudland i ett världsrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
