Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magnesia (stad i Karien, Inebazar) - Magnesia (stad i Lydien) - Magnesiacement, magnesitmassa, sorelcement - Magnesit - Magnesium - Magnesiumföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Magnesia—Magnesiumföreningar
352
mogenes, en romersk teater, Zeus Sosipolis’
tempel samt talrika inskrifter, utg. av O. Kern
(1900). — Litt.: ”M. am Maeander” (1904).
Magnesia, antik stad i Lydien, se Manisa.
Magnesiacement, magnesitmassa,
so-r e 1 c e m e n t, erhålles genom bränning av
mag-nesit, varefter till den pulveriserade massan
sättes en magnesiumkloridlösning. Dess
sammansättning är 25 »/o magnesia, 25 °/o klormagnesium samt
50 °/o hydratvatten. M. har synnerligen stark
bin-dekraft, hårdnar inom några få timmar och är
redan efter 24 tim. stenhård. Det användes för
framställning av en del golvbeläggningsmassor
(xylolit, stenträ) samt t. ex. vid gruvdrift för
tätning av vattenförande sprickor i berget.
Magnesit, magnesiumkarbonat Mg CO3,
tri-gonalt, till kalcitklassen hörande mineral,
färglöst, vitt el. svagt färgat genom föroreningar. M.
har i förhållande till kalkspat högre spec. v. (2,95),
större hårdhet (4—4,5) och mindre löslighet i
syror. M. bildas sekundärt genom omvandling av
magnesiarika bergarter och förekommer som
kristaller, kristallina aggregat el. täta massor
tills, m. andra magnesiamineral, ss. serpentin,
talk och klorit. — M. har stort tekniskt värde
för framställning av magnesia, vilket som
eldfast material användes i stor utsträckning i
smältugnar. — Viktiga fyndorter för m. finnas
i Steiermark och Kärnten, Grekland, Ryssland
(Ural och Kubanområdet), Italien samt i U.S.A.
(Kalifornien och Washington). Även i n.
Skandinavien har m. påträffats i avsevärd mängd,
bl. a. i Tarrekaise inom Kvikkjokks
kyrkobok-föringsdistrikt.
Magnesium, Mg, grundämne, tillhörande de
2-värda alkaliska jordmetallerna; atomvikt 24,32;
atomnr 12; smp. 650°, kokpunkt 1,107°; spec. v.
1,74. M. förekommer allmänt i naturen som
kar-bonat i magnesit, bitterspat, talkspat samt i
dolo-mit; som silikat i olivin, enstatit, serpentin,
asbest, talk och sjöskum. Havsvattnet innehåller c:a
5,5 °/oo magnesiumklorid+magnesiumsulfat. Flera
mineralvattenkällor innehålla m. i form av sulfat,
bittervatten; som sulfat förekommer m. även i
kainit samt som klorid i karnallit. Växterna
upptaga ur jorden m., som behöves för uppbyggnad
av klorofyll. M. framställdes 1830 av A. Bussy
genom inverkan av kaliumångor på upphettad
magnesiumklorid. M. är en silverglänsande metall,
som dock i luft blir matt vit, kan utvalsas till
tunna blad el. trådar, angripes icke nämnvärt av
kallt vatten men utvecklar vätgas med kokande
vatten, är lättlösligt i utspädda syror. Antänt i
luft brinner m. med intensivt ljus, rikt på
foto-kemiskt verksamma strålar, magnesiumljus, som
särsk. fått användning inom fotografien (se
Blixtljus).
Av de talrikt förekommande naturliga
förekomsterna av m. kan man endast utnyttja
magnesit (med 28% m.), dolomit (13% m.),
magnesiumklorid i karnallit och saltlösningar samt
havsvattnet (0,13 °/o m.) för framställning av
metallen. Framställningen sker vanl. genom e 1 e k
t-r o 1 y s av ren klorid i smälta, men även andra
metoder finnas, t. ex. den karbotermiska
metoden och kiseljärnprocessen. —
M. måste smältas under ett slaggtäcke, vanl.
bestående av klorider, och kan gjutas i sand- el.
metall formar; det kan valsas och sprutas. Under
2:a världskriget gick V4 av produktionen till
flygplan, och 3/4 gingo till brandbomber. Av freds
förbrukningen går huvuddelen till legeringar, som
vanl. gjutas. Ett par procent gå till band, pulver
m. m. Produktionssiffrorna tala sitt tydliga språk
om m:s betydelse för krigsindustrien (se tab.).
Magnesiumproduktion i ton.
År Tyskland U.S.A. Hela världen
1929 2,000 400 2,400
1936 13,300 1,800 18,700
>939 14,000 3,000 27,700
1943 32,400 166,500 237,800
1946 — 4,800 11,700
1948 17 9,100 19,000
Magnesiumföreningar. (Kem.) Magnesium är
i alla sina föreningar tvåvärdigt, dess salter
färglösa el. vita. — Magnesiumoxid, bitter jord,
talkjord, magnesia, magnesia usta (”bränd
magnesia”), Mg O, ett vitt, mycket lätt pulver, som
erhålles genom glödgning av magnesiumkarbonat,
förekommer i naturen kristalliserad som
mineralet periklas och användes tekniskt för
framställning av eldfast material samt för beredning
av magnesiacement och xylolit, i medicinen som
motgift vid förgiftning med syror el. för att
neutralisera syraverkan hos vissa medikament samt
minska magsaftens surhet vid vissa
magsjukdomar. — Magnesiumhydroxid, Mg
(OH) 2, förekommer i mineralriket (brucit) och
erhålles genom fällning av ett lösligt
magnesiumsalt med en bas som en vit, geléartad fällning.
—
Magnesiumammoniumfos-f a t, Mg NH4PO4.6H2O, är svårlösligt i
ammo-niumklorid- och ammoniakhaltigt vatten; det
användes för påvisande av magnesium. —
Magnesiumklorid, klormagnesium, Mg CI2.
6 H2O, som finnes i havsvatten och tills, m.
kaliumklorid som karnallit i
Stassfurt-salter, utgöres av vita, bittert smakande,
mo-noklina kristaller, som lätt sönderflyta i luft.
Användes för framställning av
magnesiacement. En blandning av magnesiumklorid och
ammoniak användes under namnet m a g n
e-s i u m mix t u r i den kemiska analysen för
på-visning och bestämning av fosfater och för
på-visning av arsenater. — Magnesiumsulfat,
bittersalt, engelskt salt, epsomsalt, Mg SO4.7
H2O, har fått medicinsk användning som
avförande medel. En 16—17-procentig lösning av
bittersalt i kolsyrat vatten utgör bittervatten, ett
snabbt verkande laxeringsmedel. —
Magnesiumkarbonat, Mg COs, förekommer i
naturen som magnesit samt tills, m. kalciumkarbonat
som dubbelsaltet dolomit, Ca Mg (COs)2.
Magnesia alba är basiskt magnesiumkarbonat. — M a
g-nesiumsilikat, MgSiOs, bildas vid inverkan
av natriumsilikat på lösliga m. I naturen äro
mag-nesiumsilikaten mycket utbredda. De viktigaste
mineralen äro olivin, talk, serpentin, sjöskum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
