Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Läger - Lägerarbeten - Lägerfästning - Lägerhydda - Lägerkassor - Lägern, Västra och Östra - Lägerplats - Lägersmål - Lägervakt - Lägervall - Lägg - Lägga bi - Lägga om bord - Läggesta - Lägra en kvinna - Läkare - Läkaresällskapet - Läkarförbundet - Läkarintyg (läkarbetyg) - Läkemedel - Läkemedelsförråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lägerarbeten—Läkemedelsförråd
243
en betydande roll för operationer och för
strids-handlingar. Om romarnas läger och ståndläger se
Castra. — Under indelningsverkets tid
sammandrogos de svenska trupperna i fred i 1. på resp,
mötes- och lägerplatser, där 1. årl. ordnades i tält,
i hyddor el. i baracker, vilka började uppföras
mot slutet av 1800-talet. Arl. återkommande 1.
benämndes ståndläger el., där
sammandragning skett av större antal förband, storläger.
— För ordning och skydd inom 1. utsattes 1
ä-g e r v a k t.
Lägerarbeten, numera benämnda
förlägg-ningsarbeten, krigsw., anordningar för att
under förläggning tillgodose trupps behov av
skydd mot väderlekens inflytande och i övrigt
bidraga till upprätthållande av dess krafter. L.
kunna omfatta åtgärder för förläggning (tält,
lägerhyddor, baracker m. m.), för uppvärmning,
luftväxling och belysning, för erhållande av
vatten samt för hygienens tillgodoseende.
Lägerfästning, äldre benämning på fästning
med ”detacherade fort”, enär besättningsstyrkan
här var så stor, att den ansågs även kunna
användas i offensivt syfte.
Lägerhydda, benämning såväl på av ris, halm
el. plank vid fältförläggning el. förr för
freds-bruk uppförda hyddor som på de forna
mötesplatsernas enklare baracker med stora
förlägg-ningslogement och med britsar i 2 rader över
varandra. L. kommo till stor användning för
förläggning av svenska beredskapstrupper under 2:a
världskriget.
Lägerkassor (vid marinen
manskapskas-s o r), vid truppförband förefintliga kassor, vilkas
behållning huvudsaki. användes för att bereda
allmän nytta och trevnad under tjänstetiden åt
fast anställt manskap och värnpliktiga. L:s
inkomster utgöras bl. a. av vinst å l:s
marketenteri-och bagerirörelse och filmverksamhet.
Lägem, Västra och östra, sj öar vid
gränsen mellan Östergötland och Småland (se
kartor vid d. o.); resp. 12 och 16 km2 samt 207,
resp. 198 m ö. h. Avrinna över Sömmen och
Svartån till Roxen.
Lägerplats, se Läger och Mötesplats.
Lägersmål, jur., äldre benämning å olovligt
könsumgänge mellan man och kvinna, särsk. e
n-k e 11 1., d. v. s. sådant, som icke var förbundet
med något försvårande moment (hor, blodskam,
våldtäkt el. dyl.). Straffet (böter och kyrkoplikt)
för det enkla 1. bortföll i Sverige för kvinna
1864, för man (i vissa undantagsfall) 1918 men
hade då på länge icke tillämpats. I modern
utländsk såväl som svensk rätt bestraffas 1. endast
i vissa svårartade fall (med kvinna under viss
ålder, i Sverige under 15 år, el. under användande
av hot el. missbruk av vårdnadsplikt).
Lägervakt, se Läger.
Lägervall (av Ity. legenvall), i de bildliga
uttrycken: råka, ligga i 1. = förfall, vanhävd;
fartyg, som har strand i lä om sig och vid hård
vind riskerar att driva in mot denna, säges
befinna sig i lägervall.
Lägg. 1) (Anat.) Dets. som underben. — 2)
Inhäftad samling av tidningar i nummerföljd
244
(t. ex. för ett kvartal); även visst antal
tidnings-exemplar, levererade och uppräknade av
tryckpressen.
Lägga bi, sjöv., se Bi.
Lägga om bord, se Ombordläggning.
Läggesta, järnvägsknut i Kärnbo sn i
Södermanland.
Lägra en kvinna, jur., idka (olovligt)
könsumgänge med kvinna (se Lägersmål).
Läkare, person, vilken efter genomgången
utbildning som yrke utövar läkarkonsten. Behörig
härtill i Sverige är enl. en lag 1915 1) den, som
här i riket avlagt med. lic.-examen och därefter
av Medicinalstyrelsen fått legitimation som 1.
(legitimerad 1.), 2) den, som utan att vara
sådan legitimerad 1. innehar läkarbefattning,
vartill han av K. m:t utnämnts, 3) den, som av
Medicinalstyrelsen är förordnad att vikariera för
1. el. vara extra 1. el. av annan myndighet
förordnats till underläkare el. amanuens å offentlig
klinik el. poliklinik, 4) den, som erhållit särskilt
tillstånd av K. m:t. Med behörigheten följer även
befogenhet att från apotek förskriva häftigt
verkande el. giftiga läkemedel. — I Sverige funnos
vid början av 1949 4,548 1. Antalet
läkarbefatt-ningar utgjorde vid samma tid 3,258, därav bl. a.
1,991 vid sjukhus och 795 i den allmänna
hälso-och sjukvården (provinsialläkare, extra
provinsialläkare, stads-, köpings- och municipalläkare). —
Litt.: ”Sveriges läkarehistoria” (2 bd, 1822—35,
utg. av J. F. Sacklén, ny följd, 2 bd, 1873—76,
av A. J. Bruzelius m. fl., 3:e följden, 4 bd,
1886—1901, 4:e följden, 5 bd, 1930—35, av A.
Wistrand).
Läkaresällskapet, se Svenska läkaresällskapet.
Läkarförbundet, se Sveriges läkarförbund.
Läkarintyg (1 ä k a r b e t y g), ett på företagen
läkarundersökning, med angivande av tid, ställe
och ändamål för undersökningen, baserat
utlåtande. Det skall vara avfattat i så bestämda och
tydliga ordalag, att läkarens åsikt med visshet kan
inhämtas av detsamma. Är 1. avsett att åberopas
inför domstol el. annan offentlig myndighet, skall
det vara bestyrkt med orden: ”vilket härmed på
heder och samvete intygas”. De flesta myndigheter
ha fastställda formulär för vederbörande intyg.
Läkemedel, medel, som användas i avsikt att
förekomma, bota el. lindra sjukdom el.
sjukdomssymtom. Konsten att bereda 1. kallas farmaci.
Farmaceuten, d. v. s. apotekaren, studerar l:s
egenskaper, löslighet, hållbarhet, kemiska
reaktioner, deras verksamma beståndsdelar samt det
lämpliga sättet att bereda 1. Farmakologien
är studiet av l:s verkningar på människor och
djur el. på isolerade, överlevande organ samt
vidare l:s upptagning, utsöndring och öde i
människokroppen. För apotekaren är farmaci
huvudämnet, medan läkaren måste ha goda kunskaper
i farmakologi för att veta, när och hur 1. skall
ges till sjuka.
Läkemedelsförråd, försäljningsställe i slutna
förpackningar, kan efter prövning av
Medicinalstyrelsen inrättas av apotek på ort, där 1. kan
finnas behövligt. L. inrättades 1929 och drivas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
