Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långboll - Långbro - Långdanser - Långebarnsläktet - Långed, Dals Långed - Långedrag - Långe Jan - Långelanda - Långemåla - Långfors, Arthur - Långfredag - Långgren - Långhags kraftverk - Långhalsar - Långhalsen - Långheden - Långholmen - Långhorningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Långbro—Långhomingar
232
mer 1. f. n.
hu-vudsakl. i
skolorna och övas
här vanl. enl.
regler,
fastställda av
skol-idrottsförbun-det.
Långbro,
stadsdel i
Brännkyrka förs, i
Stockholm, v.
om kyrkan ;
6,465 inv.
(1951).
Långbro (sinnes-)
s j u k h u s,
tillhörigt Stockholms stad, har
c :a 900
vårdplatser.
Långdanser, se Folkdanser.
Långebarnsläktet, zool., se Slemfiskar.
Långed, Dals Långed, industrisamhälle i
Steneby sn i Dalsland.
Långedrag, förr municipalsamhälle, 1922—45
del av Älvsborgs municipalsamhälle, i samband
med V. Frölundas inkorporering med Göteborg
Vi 1945 stadsdel i Göteborg, för vars segel- och
motorbåtssport L. med sin goda hamn, sina
havsbad och sin restaurang är ett centrum.
Långe Jan, gängse benämning på fyren
(fyrtornet) vid Ölands södra udde.
Långelanda, sn i Bohuslän, Orusts ö. hd,
omfattar s. ö. Orust; 43,37 km2, 1,067 inv. (1952).
Skogfattigt dal- och klippområde; vid
Hallsefjär-den i s. öppen slättbygd. 1,072 har åker. I ö.
Sva-nesunds badort och färjplats. Kyrkan är från
1852. Ingår i Myckleby, L. och Torps pastorat,
Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontr. Tillhör
storkommunen Myckleby.
Långemåla, sn i Kalmar län, Handbörds hd,
kring mellersta Alsterån; 153,12 km2, 1,720 inv.
(1952). Jämnt skogsland med huvudbygden längs
en rullstensås från n. v. till s. ö. 1,609 har åker.
Pastorat i Växjö stift, Handbörds kontrakt.
Tillhör storkommunen Högsby.
Långfors, Arthur Isak Edward, finländsk
romanist (f. 1881), prof. 1929—50 i romanska
språk vid Helsingfors univ., dess rektor .1945—
50. Under mångårig vistelse i Paris, delvis som
Finlands legationssekr., förvärvade L. grundlig
kännedom om fornfransk litteratur, utnyttjad i en
mängd art. och i utg. av texter. L. utger sedan
1926 Neuphilologische Mitteilungen.
Långfredag, Jesu dödsdag, fredagen före påsk.
L. firades urspr. som en den djupa sorgens dag.
Denna karaktär har 1. behållit särskilt i de
protestantiska kyrkorna och firas där som en stor
helgdag (utom i Skottland). I den romerska
kyrkan har 1. ej denna prägel. I högmässan predikas
i sv. kyrkan över 5:e och i aftonsången över 6:e
akten av Kristi lidandes historia.
Långgren, bot., se Skott.
Långhags kraftverk, i Dalälven i Gustafs sn
6 km n. n. v. om Säter, byggdes 1936—39 av
Stora Kopparbergs bergslags ab. med 2 turbiner
om sammanlagt 43,000 kW vid 12,5 m fallhöjd.
Långhalsar, Lèpas, ett släkte bland
kräftdjuren. L. ha sammantryckt, av fem skalstycken
omgiven kropp och sitta medelst en köttig stjälk
fast vid i havet flytande föremål, ss. trästycken,
tång och även fartyg.
Långhalsen, insjö i Södermanland. Består av
flera endast genom smala sund förenade fjärdar
och vikar. Avflyter genom Nyköpingsån.
Långheden, skogstrakt och ofullständig
vat-tendelare mellan Mälaren och Dalälven, c:a 100
m ö. h., kring Badelundaåsen, huvudsaki. inom
Vagnsbro hd i Västmanland; n. delen tillhör
Fol-kare hd i Dalarne.
Långholmen, en till Stockholms stad hörande,
vid Södermalm belägen ö i Mälaren. Med L.
menar man i allm. den på denna ö uppförda
fång-vårdsanstalten, som leder sitt ursprung från förra
hälften av 1700-talet och som fick sin nuv.
gestaltning 1880, då det s. k. nya fängelset
uppfördes. Fångvårdsanstalten på L., som är
Sveriges största, hade före gällande
straffverkställighetslags ikraftträdande (1946) en beläggning på
500 å 600 fångar. Beläggningssiffran har därefter
genom flyttning av intagna till andra slutna
fång-vårdsanstalter el. till kolonier nedbringats till 300
å 400. Inom anstaltsområdet, som omfattar 86,800
m2, finnas, förutom lokaler för vanligt
fångförvar, såväl kroppssj ukavd. som sinness j ukavd.
(rättspsykiatriska kliniken), kyrka, skola och
flera verkstäder med modern maskinell utrustning.
Verkstadsdriften omfattar huvudsaki. bokbinderi,
mössmakeri, sadelmakeri, skomakeri, snickeri,
ta-petseri och tryckeri. På sinnessj ukavd.
förekommer dessutom arbetsterapi med vävning och
maskinstickning som huvudsaklig sysselsättning.
Fångvårdsanstalten på L. kommer framdeles att
nedläggas. I dess ställe planeras en ny anstalt
utanför Stockholm. Staten skall, sedan
fång-vårdsanstalten flyttats, avstå sin del av L. till
Stockholms stad, som ämnar förvandla det nuv.
fängelseområdet till parkanläggning med olika
förströelseinslag.
Långhomingar, Ceramby’cidae el. Longico’mia,
fam. bland skalbaggarna. De äro vanl. stora el.
medelstora former med långsträckt kropp och
långa, kraftiga ben samt i allm. långa, elvaledade
antenner (”horn”), som stundom äro flera gånger
längre än kroppen.. Hela fam. kallas ofta även
bockbaggar. Täckvingarna dölja vanl. hela
bakkroppen, ögonen äro njurlika och omfatta
vanl. antennroten. — Larverna leva vanl. inuti
stammar och grenar av träd och buskar. Helst
angripa de döda träd el. fällt timmer och
urholka däri gångar av för olika arter
karakteristiskt utseende och lopp. De äro vitgula med stort,
brunaktigt huvud och starka insnörningar mellan
kroppsringarna. Benen äro mycket små el. saknas,
och förflyttningen sker därför mest med hjälp av
kitiniserade ansvällningar på rygg och buk.
För-puppningen sker inuti växten, vanl. i veden el.
mellan denna och barken, ofta i särskilda
pupp-kamrar. L., vilka omfatta mer än 12,000 arter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
