Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lågtryck - Lågtyska - Lågvatten - Låktatjåkko - Låla - Lån - Låne- och uthyrningslagen - Lång, Long - Långa - Långa fältet - Långa marschen - Långan - Långa parlamentet - Långared - Långaryd - Långaröd - Långasjö - Långban - Långbans gruvfält - Långbensflugor - Långboll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229 Lågtyska-
området mellan två stillaliggande högtryck och
två 1. Den för Europa viktigaste fronten, den
s. k. atlantiska polarfronten, sträcker sig
i medeltal ung. från Bermudaöarna till Engelska
kanalen och bildas, där sydvästströmmen av
tropikluft från det azoriska högtrycket möter
strömmen av polarluft runt Islands-1. I denna
polar-front bildas flertalet oväder, som från Atlanten
nå Europa.
Lågtyska, se Tyska språket.
Lågvatten, lägsta vattenstånd. L. inträffar
genom vattenytans höjning och sänkning två gånger
på dygnet i områden, där tidvatten (se d. o.)
råder.
Låktatjåkko, ett 1,426 m högt fjäll i
Lappland, inom Kiruna stad s. v. om Torne träsks
västända. På sluttningen s. om Kopparåsens
station på Ofotenbanan ligger L.-stugan,
turiststation, 1,228 m ö. h.
Låla, sjunga låtar; vanl. om locktoner utan
text.
Lån, jur., överlämnande av lös sak till
begagnande utan ersättning, med förpliktelse för
mottagaren (låntagaren) att vid anfordran el.
efter viss tids förlopp återställa samma sak till
långivaren. Även försträckning kallas
ofta 1.
Låne- och uthyrningslagen, eng. Lend and
lease act, se Förenta staterna, sp. 503.
Lång, L o n g, egendom i Grums köping i
Värmland, på ö. stranden av sjön Lången (52
m ö. h.), 25 km v. om Karlstad, omfattar 1,072
har. Egendomen bildades under 1600-talets förra
hälft och köptes 1719 av G. Linroth. 1756—
1933 var det fideikommiss inom ätterna Linroth,
Löwenhielm och Rosensvärd. Nuv. ägare är
direktör N. Andersson.
Långa, zool., se Torskfiskar.
Långa fältet, vapentekn., sedan gammalt
använd benämning på ett eldrörs främre del. L.,
som i regel räknas från mantelns främre kant till
mynningen, har vanl. svagt konisk form,
avsmalnande framåt.
Långa marschen, benämning på de kinesiska
kommunisternas stora reträtt från södra Kina
under inbördeskriget 1934—35 (se Kina, sp. 296).
L. började i oktober 1934 och gick från Kiangsi
i v. riktning, passerade Yang-tse-kiang n. om
Kunming, gick därefter till provinsen Shensi, där
det kommunistiska högkvarteret etablerades i
Yenan i okt. 1935. Marschen anges ha varit
1,000 mil lång. Av c:a 90,000 man nådde c:a
20,000 man slutmålet. L. företogs under Mao
Tse-tungs och general Chu Tehs befäl. Den nuv.
kinesiska röda armén leder sitt ursprung från
de överlevande från 1.
Långan, vänsterbiflod till Indalsälven.
Långa parlamentet, se England, sp. 709—710.
Långared, sn i Älvsborgs län, Kullings hd, n.
om Alingsås, på båda sidorna av sjön Anten; 90,10
km2, 1,258 inv. (1952). Huvudsaki. skogsbygd.
1,288 har åker. Kyrkan uppf. 1818—25.
Pastorat i Skara stift, Kullings kontrakt. Tillhör
storkommunen Bjärke.
-Långboll 230
Långaryd, sn i Jönköpings län, Västbo hd,
vid Hallandsgränsen; 242,75 km2, 3,290 inv.
(1952). Genomf lytes av Nissan; huvudsaki.
skogs- och myrmarker. 2,058 har åker. Vid
Nissan, delvis inom L., Hyltebruks och Rydöbruks
(se dessa ord) brukssamhällen. Stationssamhället
Landeryd (504 inv. 1951) har smärre
industrier. Nuv. kyrkan är från 1810. Ingår i
L:s, Färgaryds och Femsjö pastorat, Växjö stift,
Västbo kontr. Tillhör storkommunen Hytte.
Långaröd, sn i Malmöhus län, Färs hd, på
Linderödsåsens högsta parti; 58,00 km2, 1,206 inv.
(1952). Magra åkerjordar, skogs- och
mossmarker, i ö. den stora Fjällmossen. 2,064 har åker.
Romansk tegelkyrka trol. från omkr. 1200,
tillbyggd på 1850-talet. Ingår i ö. Sallerups och
L:s pastorat i Lunds stift, Frosta kontr. L.
utgör tills, m. ö. Sallerup storkommunen
Långaröd; 102,51 km2; 2,300 inv. (1952); i Frosta
och Eslövs domsaga.
Långasjö, sn i Kronobergs län, Konga hd,
vid gränserna mot Kalmar och Blekinge län;
143,44 km2, 1,491 inv. (1952). Sjörik skogs- och
bergstrakt, bebyggd på höjderna och vid
sjöarna. 1,416 har åker. Nuv. kyrkan från 1789.
Pastorat i Växjö stift, Konga kontrakt. Tillhör
storkommunen Älmeboda. Om L. jfr tre monogr.
av Elisabeth Bergstrand-Poulsen (1926—28).
Långban. 1) Sjö i Färnebo sn, Värmland,
n. ö. om Filipstad, 8 km2, 213 m ö. h.
Avrinner till Svartälven och Vänern. — 2) Samhälle
i Färnebo sn i Värmland.
Långbans gruvfält, mangan- och
järnmalms-fyndighet i Färnebo sn, Värmland, invid sjön
Långban, 17 km n. n. ö. om Filipstad. Malmen
bildar större och mindre koncentrationer i en
mäktig dolomitmassa. Mangan- och järnmalmer
uppträda invid varandra men alltid väl skilda åt.
Framför allt i gränsområdena mellan järn- och
manganmalmerna, påträffas ett stort antal delvis
mycket sällsynta mineral, vilka gjort Långban
till en av världens rikaste mineralfyndorter.
Hittills ha omkr. 130 olika mineral beskrivits
härifrån. Bl. a. må nämnas förekomsten av
gedigna metaller, främst bly, men även koppar, vismut
och silver. — Långbans gruvor voro sannolikt
kända redan på 1400-talet. Manganmalmens halt
av mangan varierar mellan 28 och 37 %.
Fyndigheten äges av Grufve-ab. Långban, vars
huvudintressent är Uddeholms ab. — Litt.: N. H.
Magnusson, ”L:s malmtrakt” (i ”Sveriges geol.
undersökning”, ser. Ca, nr 23, 1930).
Långbensflugor, zool., se Styltflugor.
Långboll, ett gammalt slagbollspel i
Skandinavien och Tyskland, som förekommit i ett
flertal varianter. L. spelas vanl. med liten boll och
slagträ av två lag om 6—12 spelare på ett
rektangulärt fält, vars ena kortsida kallas innemål,
den andra utemål. Innemännen ta plats i innemål;
slagmannen skall driva bollen så långt som
möjligt, varvid ”löparna” springa till utemål och
tillbaka igen. Utemännen söka taga lyra
(fånga bollen direkt ur luften) el. bränna
(träffa) löpare med bollen. I Sverige förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
