Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luxemburg - Historia - Författning - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Litt. - Luxemburg, Rosa - Luxeuil-les-Bains - Luxlampan - Luxor - Luxuriös, luxuös - Luynes, Charles - Luzern (lusern, lucern) - Luzern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Luxemburg—Luzern
186
äldsta dotter M a r i e-A d é 1 a i d e (1912—19).
Vid 1 :a världskrigets utbrott besattes L. av tyska
trupper, 1919 lämnade det tyska tullföreningen.
L. förblev i enlighet med folkets önskan en
självständig stat men knöts — mot en allmän
folkopinion — i ekonomiskt avseende nära till
Belgien och måste 1920 ingå tullunion med detta
land. 1919 abdikerade den tyskorienterade
Marie-Adélaide och efterträddes av sin syster
Charlotte, sedan 1919 g. m. Felix av
Bourbon-Parma. 10/s 1940 inbröto tyskarna ånyo i L.
L:s storhertiginna och regering flydde och
vistades under kriget mestadels i London, medan
den tyska våldsmakten, representerad av
distrikts-ledare G. Simon från aug. 1940, vilade tung över
det lilla landet. Författningen förklarades
avskaffad, man förbjöds att tala om ett
självständigt L., vilket betraktades som ett i Tyskland
direkt inkorporerat land. De allierade trupperna
ryckte i sept. 1944 in i L., och landet blev nu
krigsskådeplats, då den sista tyska
vinteroffensiven gick fram därigenom. Först i febr. 1945
var L. helt befriat. Man beräknade då, att det
genom kriget förlorat Vs av sin
nationalförmögenhet, för vilket L. ämnade kräva skadestånd
av Tyskland. Politiskt normala förhållanden
återinträdde snart. Regeringen är sedan 1951
sammansatt av kristligt sociala och socialister.
1949 anslöt sig L. till Benelux (se d. o.).
Författning. Enl. gällande författning, som är
av 17/10 1868 men som undergått väsentliga
förändringar 1919 och 1948, är L. ett storhertigdöme,
ärftligt enl. vissa folkrättsligt bestämda regler
inom huset Nassau på manliga linjen men med
arvsrätt för kvinna, när manslinjen utdör. Den
exekutiva makten tillhör storhertigen, nu
storhertiginnan, som utövar den med hjälp av en
regering på minst 3 medl. Parlamentarism är
rådande. Folket representeras av en
deputeradekammare, vald på 6 år (med ombyte av hälften
vart 3:e år) enl. allmän och lika rösträtt för
både män och kvinnor och med proportionell
valmetod. Den delar den lagstiftande makten med
storhertigen. Den rätt till ständig neutralitet,
som tidigare tillförsäkrades L., har 1948 hävts.
Vapen och flagga. Vapen: Krönt sköld, nio
ggr delad i silver och blått,
belagd med upprest lejon i rött
med gyllene krona och
guldbe-väpnat. — Flagga: Tre
horisontala fält: rött, vitt, blått.
Mått och vikt. Metersystemet
är gällande i L.
Mynt. Sedan 1854 har för L.
präglats mynt efter
franc-räkning (1 franc = 100 centimes’).
Litt.: J. Schmithüsen, ”Das Luxemburger Land”
(i ”Forschungen zur deutschen Landeskunde”, 34,
1940).
2) Huvudstad i L.i); 62,000 inv. L. ligger
vid Alzette, ett tillflöde till Mosels biflod Sauer.
Floddalen bildar här en ända till 64 m djup
ravin i platån, på vilken staden är belägen.
Dennas äldsta parti ligger på en del av platån, som
på tre sidor omges av ravinen, medan ”La ville
basse” med sina tre stadsdelar, Pfaffental, Clausen
och Grund, ligger i botten på denna. I gamla
staden ligga det storhertigliga palatset från
1500-talet (ombyggt på 1800-talet), den från 1500-talet
härstammande katedralen, rådhuset m. m. De
forna fästningsverken äro sedan 1867 omvandlade
till promenader. I v. och s. vidtaga
inkorporerade förstäder. L. är en viktig järnvägsknut,
med linjer till bl. a. Koblenz, Bryssel och Basel,
samt har blomstrande metallindustri, textil-,
läder- och lervarufabriker.
3) Provins i Belgien, se Luxembourg.
Luxemburg [lo’ksambork], Rosa,
polsk-tysk revolutionär av judisk börd (1870—1919).
Hon föddes i dåv. ryska Polen, studerade vid
tyska univ. och
promoverades till fil. dr.
I Tyskland slöt hon
sig till det
socialdemokratiska partiets
yttersta vänster och drev
intensiv propaganda.
Hon dömdes i febr.
1914 i Frankfurt till
ett års fängelse för
uppvigling och hölls
under 1 :a världskriget
i ”skyddsförvar” i
Breslau. Frigiven kort
före
revolutionsutbrot-tet i nov. 1918, trädde
hon jämte Karl Liebknecht i spetsen för den
spartakistiska rörelsen. Häktad samtidigt med
Liebknecht under januarioroligheterna i Berlin
1919, blev hon mördad under transporten till
fängelset. Bland hennes skrifter märkes ”Die
Akkumulation des Kapitals” (1913).
Luxeuil-les-Bains [lyksö’j-le-bä’], stad i fr.
dep. Haute-Saöne, vid Saones biflod Breuchin,
40 km n. v. om Belfort; 6,000 inv. Varma
alkaliska el. järnhäl tiga källor. — IL. grundade
Columba ett kloster, som senare förstörts.
Luxlampan, se Lux.
Luxör, se Luksor._
Luxuriös, luxuös, innebärande lyx,
överflödig, yppig.
Luynes [lyi’n], Charles, markis d’Albert,
från 1619 hertig av L., fransk politiker (1578—
1621). L. blev jaktvän till Ludvig XIII,
organiserade komplotten och mordet på marskalk
d’Ancre 1617 och blev sedan Ludvigs rådande
gunstling. L. sökte stärka regeringsmakten;
utrikespolitiskt närmade han sig England. L:s
intriger och snikenhet minskade snart konungens
tillgivenhet.
Luzern [-sä’rn] (lusern, lucern), bot.,
se Medicago.
Luzern [lotsä’rn] (ty.), fr. Lucerne. 1) Kanton
i mellersta Schweiz; 1,492 km2; 223,250 inv.,
därav 97% tysktalande; 87% katoliker och 12%
protestanter. L. omfattar i s. Entlebuch,
tillhörande Emmentalalperna, med Tannhorn på s.
gränsen (2,223 m ö. h.), i n. de lägre områdena
kring Reuss och v. Vierwaldstättersjön.
Huvudstad, se L.2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
