Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luxembourgpalatset - Luxemburg - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Luxemburg
184
Luxemburg. Vinodling vid Mosel och (t. h ) stålverk. Se även bild 8 å pl. vid Europa.
Entrén till Luxembourgpalatset.
av högt värde uppställda. 1818—1940 inrymdes
i L. en statens samling av yngre fransk konst,
som emellertid successivt överflyttades till
Louvren och andra museer. 1940—44 var byggnaden
ockuperad av
tyskarna. Efter
kriget har
Republikens råd
sina lokaler i L.
Som museum
har det avlösts
av Musée d’art
möderne.
Luxemburg
[lo’ksambork],
fr.
Luxem-bourg. 1) L.,
officiellt Grand-Duché de
Lux-embourg, stor-hertigdöme, beläget mellan
Tyskland,
F rankrike och
Belgien (se
karta vid d. o.);
2,586 km2, 298,578 inv. (1950). Gränsen mot
Tyskland följer nästan helt floderna Our, Sauer och
Mosel. L:s n., kargare del består av den av
devon-skiffer uppbyggda 400—500 m höga platå, som
förenar Ardennerna i Belgien med Eifel i Tyskland
och som i, n. L. kallas Eisling el. Ösling. Gutland,
L:s s., bördiga del, ligger inom nordfranska
bäckenets n. ö. rand och består av triassisk
sandsten, växellagrande med märglar och kalksten.
Huvudstad: Luxemburg (se L.2). Skog täcker
ung. V3 av arealen och består mest av ek och
bok. Befolkningen är till 96% katolsk; 13%
äro utlänningar, mest tyskar och italienare.
Folkspråket är en mosel frankisk dial. av tyskan,
skriftspråket är högtyska; de bildade behärska
även franska, som är det officiella språket.
Viktigaste kulturväxter äro havre och potatis; i
Mo-seldalen odlas vin. En flik av de lothringska
malmfälten går in i s. L., och 1951 utvunnos här
5,6 mill. ton järnmalm; s. å. funnos i L. 27
masugnar. 63 °/o av industribefolkningen tillhöra
järnindustrien. Centrum för denna industri är
Esch-Alzette (c:a 27,000 inv.). Huvudstad är
L. 2).
Historia. L., som ingick i rom. prov. Belgica
prima och sedan i Frankiska riket, frigjorde sig
på 900-talet under grevarna av Ardennerna,
upphöjdes 1354 till hertigdöme, förenades 1444 med
Burgund samt kom med detta 1477 till huset
Habsburg och 1555 till Spanien. Genom freden
i Utrecht 1713 i österrikisk ägo, erövrades L.
1795 av Frankrike men gjordes 1815 av
Wien-kongressen till en särskild stat i Tyska förbundet
med titeln storhertigdöme och gavs åt Vilhelm I
av Nederländerna. Vid revolutionen i Belgien
anslöt sig L. till den nya statsbildningen; största
delen av landet förblev en belgisk prov., under det
att ett mindre område som storhertigdöme erkände
Vilhelm som herre. Detta ingick 1842 i tyska
tullförbundet men stod utanför det nordtyska
förbundet 1866 och Tyska riket 1871. När den
nederländska kungaätten 1890 utslocknade på
mans-sidan, upplöstes unionen med Nederländerna.
Storhertig i L. blev Adolf (1890—1905), förut
hertig av Nassau; han följdes av sin son
Vilhelm (1905—12). Denne efterträddes av sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
