Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunndörren, Lundörren - Lunnefågel, lunne el. grönländsk papegoja - Lunnevads folkhögskola - Lunt, Alfred - Lunta - Luntertun (Rynestad) - Luntlås, Luntlåsgevär - Lunula - Luossajärvi - Luossavaara - Luossavaara-Kiirunavaara ab. - Lupercus - Lupescu, Magda - Lupin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Lunndörren—Lupin
166
Lunnefågel.
Lunndörren, Lundörren, pass, den
östligaste och bäst utbildade av de egendomliga,
korta, raka och U-formade dalgångar (”dörrar”),
som genomskära fjällen på gränsen mellan
Härjedalen och Jämtland. L. är c:a 10 km lång;
passpunkt 877 m ö. h. över den plana, grustäckta
dalbottnen höja sig Lunndörrsfjällen
till 1,250—1,500 m ö. h. (högsta punkt 1,504
m). L. är turistled mellan Storsjö i Härjedalen
och Duved el. Undersåker i Jämtland.
Turiststuga, Lunndörrstugan, finnes strax n. om L:s
n. mynning.
Lunnefågel, lunne el. grönländsk
papegoja, Mormon a’rcticus, tillhör alkfåglarna
och igenkännes
på sin från
sidorna starkt
hoptryckta,
höga, blågrå och
gula näbb. Ovan
är 1. svart med
gråvita kinder,
undertill vit.
Fotterna äro
röda. Vingarna
äro täml. små
och stjärten
kort. Längd
omkr. 35 cm.
L. lever i stora
samhällen vid
de arktiska
haven men
anträffas även
söderut till England
och Portugal
samt i stor
mängd på Färöarna. Ovisst om den ännu är
kvar i Bohuslän. Den häckar i stenrös, simmar
och dyker väl; livnär sig av fisk. Fridlyst.
Lunnevads folkhögskola, Sjögestads sn,
Östergötland, grundades 1868 på initiativ av O. W.
Ålund, som också var skolans förste rektor. L.
är en av de tre äldsta folkhögsk. i Sverige.
Lunt [lant], Alfred, amerikansk
skådespelare (f. 1893), en av sitt lands främsta
karak-tärsskådespelare i modern tid, tillhör Theatre
Guild, New York, sedan 1935 som ledare;
heders-dr vid flera amerikanska univ. L. har även
framträtt i några filmer. — G. m.
skådespelerskan Lynn Fontanne, som han ofta uppträtt
tillsammans med.
Lunta (av mlty. Lunte, trasa), tändveke,
fordom brukligt antändningsmedel för kanoner och
vissa handeldvapen. L. tillverkades av biångarn,
som kokades i en lut av pottaska, osläckt kalk,
salpeter m. m., samt förvarades upplindad på en
luntstake.
Lu’ntertun, medeltida skånsk stad, även kallad
Rynestad, strax n. om nuv. Ängelholm. L.,
en viktig övergångsplats vid Rönneå, nämnes
tidigast 1471. På Kristian II :s befallning
nedla-des L. 1516, och invånarna flyttades till
Ängelholm. L. var marknadsplats, hade hamn och
kungsgård. Kyrkan nedrevs, då staden upphörde;
1925 började resterna utgrävas. — Litt.: I.
Andersson och O. Källström (bil. till K. Enghoff,
”Ängelholm 1516—1916”, 1929).
Luntlås, Luntlåsgevär, se Handeldvapen, sp.
830 samt fig. 3.
Lünula, lat., anat., ”liten halvmåne”, det
halv-månformiga vita området på nageln.
Luossajärvi [lo’å-], sjö i Kiruna, 500 m ö. h.;
avrinner till Torne älv.
Luossavaara [lo’å-] (fi., laxberget),
järn-malmsförande berg, beläget n. om Kierunavaara
och skilt från detsamma blott genom sjön
Luossajärvi. Malmen är blottad på bergets topp, som
före brytningen nådde upp till 229 m över sjöns
yta och 728 m ö. h. Malmen har en längd av
c:a 1,300 m och en bredd i de blottade delarna
av 23—58 m. Den bildar ett brant, mot ö.
stupande och i n.—s. utsträckt lager, som på båda
sidor omges av porfyr. Den kända malmarean
utgör 25,000 m2. Ned till sjöns nivå beräknas
fyndigheten lämna minst 22,5 mill. ton järnmalm.
Järnhalten uppgår till 61-—66 °/o, fosforhalten
varierar mellan 0,01 och 1 °/o. — L. upptäcktes
samtidigt med Kierunavaara. Liksom detta
ägdes fyndigheten intill 1907 av det 1890 bildade
Luossavaara-Kiirunavaara ab. Genom avtal av
1907 tillföll det staten, som enl. 1928 års avtal
överlåtit malmen till Luossavaara-Kiirunavaara
ab. på samma villkor, som gälla för
Kierunavaara. Malmbrytningen började 1920.
Luossavaara-Kiirunavaara ab. (LKAB),
Stockholm, grundat 1890, som äger gruvor i
Gällivare, Kierunavaara och Loussavaara, bryter,
anrikar och försäljer järnmalm. Dess
aktiekapital är no mkr, omslutningen c:a 370 mkr. Av
aktiekapitalet äger staten 55 mkr i form av
preferensaktier, återstoden tillhör Trafik-ab.
Grängesberg—Oxelösund (Grängesbergsbolaget), i vars
regi bolaget arbetar. Den faktiska brytningen per
år är numera av storleksordningen 12,5 mill. ton,
värd c:a 650 mkr. Medeltalet under 1952
anställda arb. var 4,900, övriga anställda 600.
Lupe’rcus (plur. lupe’rci). Lu p e r c i voro
medlemmarna av ett fornåldrigt romerskt
prästerskap, vilka vid F a u n u s’ fest, L u p e r c
a-lia, 15 febr., företogo ett lopp kring Palatium,
blott omgj ordade med getskinnsfällar, och
utförde vissa rituella handlingar.
Lupescu [lopä’sko], Magda, rumänska av
halvjudisk börd (f. omkr. 1899). Som älskarinna
till konung Karl II av Rumänien spelade L. på
1930-talet en avsevärd roll i rumänsk politik.
Hon lämnade’ landet tills, m. Karl vid
abdika-tionen 1940 och blev gift med honom i Brasilien
1947, änka 1953.
Lupin, Lupinus, baljväxtsläkte av underfam.
Papilionatae. Omkr. 100 arter, de flesta hemma
i v. Amerika, ett- el. fleråriga örter med vanl.
mångfingrade blad, toppställd klase och täml.
stora blommor med tvåläppigt foder. L. albus
(från Orienten), med vita blommor, och L. luteus
(från Medelhavsländerna), med gula blommor,
odlas i s. och mell. Europa. Fröna innehålla
ett bitterämne, 1 u p i n i n, som avlägsnas genom
stöpning i vatten; ‘ de användas till föda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
