Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lule älv - Lull, Ramón - Lullus, Raimundus - Lully, Jean Baptiste - Lulofs, Madelon - Lum - Lumalampan ab. - Lumbago - Lumbalpunktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Lull—Lumbalpunktion
102
den av Bottenviken. I övre loppet går L.
genom fjällsjöarna Virihaure och Vastenjaure och
sedan under namnet Vuojatätno v. om
Akka-fjällen åt n. ö. till den genom uppdämning vid
regleringsdammen i L:a Sjöfallet vid Suorva av
ett flertal smärre sjöar bildade sjön Akka- el.
Suorvajaure. Denna ligger överst i en av L.
genomfluten, 160 km lång sjökedja, som
sträcker sig ned till Porjus. Ovan sjön Langas
ligger det storslagna St. Sjöfallet och mellan Langas
och St. Lulevatten Jaurekaskaforsen. Nedom St.
Lulevatten bildar L. en rad forsar, bl. a.
Porjus-fallen, Harsprånget och Liggaforsarna. Denna
del av floden kallas ofta Stora L. till skillnad
från bifloden Lilla L., som mynnar något ovan
gränsen mellan Lappland och Norrbotten. L:a
L. upprinner under namnet Tarrejokk ö. om
Sulitelma, genomflyter först sjön Saggat, och
sedan Skalka och Randijaure m. fl. sjöar samt
fortsätter förbi Jokkmokk utför flera forsar,
bl. a. Kaitumfallet och vid mynningen
Vuolerim-forsen. L:a L:s största tillflöden äro Blackälven
och Pärlälven. Nedom L:a L:s inflöde bildar L.
Porsiforsen och flyter sedan lugnt, dock med
avbrott vid Edeforsen och vid Boden (Hedensforsen
—Bodforsen). L:s flodområde är 25,250 km2
(ovan L:a L. 11,740 km2), längd 450 km,
flottledernas längd 1947 1,248 km. L:a L:s
vattenområde är 9,610 lan2, längd 230 km. L:s
flodsystem är det kraftrikaste i Sverige med en
disponibel medelvatteneffekt av 1,1 mill. kW.
Kraftverk finnas vid Porjus och Harsprånget,
varjämte Ligga kraftverk påbörjades 1950.
Sjökedjan ovan Porjus är en känd turistled med
båttrafik och turiststation vid Suorva och
Saltu-luokta.
Lull [lolj], Ramön (kastilianska Raimundo
Lulio, lat. Raimundus Lullus), katalansk
författare, vetenskapsman, missionär m. m. (1235—
1315). Han var en av sin tids märkligaste
personligheter, vars verk omspände de flesta grenar
av mänskligt vetande. Efter ett liv i nöjen och
utsvävningar vände sig L. plötsligt vid 30 års
ålder till ett gudligt liv. Han inträdde i
fran-ciskanorden, studerade vid franska univ. och blev
dr i Paris. Efter att ha genomströvat så gott
som hela den kända världen som ett slags
missionär, särskilt bekämpande muhammedani smen,
led han vid 80 års ålder martyrdöden i Afrika.
— L. utvecklade en storartad författarverksamhet
på katalanska, latin, arabiska o. s. v. i olika
ämnen, bl. a. alkemi. Hans bok ”Blanquerna” och
många stora poem (”El-scent noms de Deu”
m. fl.) visa en beundransvärd lätthet att forma
katalanskan till dikt. L:s filosofiska huvudverk
var ”Ars magna generalis” (”den lulliska
konsten”), där han trodde sig lämna metoden att lösa
alla metafysiska problem och bevisa den kristna
religionens absoluta sanning; dess inflytande
spåras fram till Leibniz. — Uppl.: ”Obres” (38 bd,
1906—20). Jfr G. A. Peers, ”R. Lull. A
bio-graphy” (1929).
Lu’llus, Raimundus, se Lull, R.
Lully [lyli’], Jean Baptist e, italiensk, i
Frankrike verksam tonsättare (1632—87). F. i
Florens, kom han i unga år till Paris, där han
snart utmärkte sig som violinist. 1652 blev han
chef för kungl. kapellet, som han reorganiserade
utmärkt. Även skrev han baletter med musik i
förening med Molière. 1672 fick han kungl.
operan som privilegium och övergick till operor, där
han tillgodogjorde sig den högt stående franska
balettens stil. I
Qui-nault vann han en
kongenial
textförfattare och uppförde
intill 1686 19 operor, av
vilka må nämnas
”Cadmus et
Hermio-ne” (1673), ”Alceste”
(1674), ”Thésée”
(1675), ”Atys” (1676),
”Isis” (1677),
”Pro-serpine” (1680),
”Roland” (1685) samt
”Armide” och ”Acis
et Galathée” (1686).
Till L:s stora
fram
gångar bidrogo ej minst den äkta franska stilen
i hans operor, deras väl utarbetade deklamation,
sorgfälliga musikaliska formbehandling, färgrika
orkester, fylliga harmonik samt L :s grundliga
in-studering och stora teatervana. — Monogr. av L.
de la Laurencie (1911) och H. Prunières (1929).
Lulofs [lö’låfs], Madelon, holländsk
författarinna (f. 1899). L. är född i Soerabaja i
Nederländska Indien, och det är främst ur livet
där, bl. a. från gummiplantagerna, som hon gett
färgstarka skildringar, som blivit mycket
populära. På svenska föreligga romanerna ”Gummi”
(1933), ”Kuli” (s. å.), ”Den andra världen”
(1934), ”Hungerpatrullen” (1936) och ”Det sista
försöket” (1938) samt novellsaml. ”Exotiska
berättelser” (1943).
Lum, lagman, se Lumber.
Lumalampan ab., Stockholm, är sedan 1942
namnet på det av Kooperativa förbundet 1930
grundade a b. Hammarbylampan.
Företaget äger vid Hammarby-området fabrik för
tillverkning av glödlampor, lysämnesrör,
kvicksilver-ånglampor, glimlampor, drosslar, transformatorer,
lamparmatur, lampkitt och halvfabrikat för
radiorör, dessutom avd. för framställning av
volfram-tråd och hårdmetall (”Lumant”). Varumärke för
övriga färdigprodukter är ”Luma”.
Lumbago, med., se Ryggskott.
Lumbalpunktion, med., punktion av det
ryggmärgen omgivande hinnrummet med
ryggmärgs-vätskan (cerebrospinalvätskan) i dess nedre del.
Instick göres med lång nål mellan några av de
nedersta lumbal- (länd-)kotorna. L. utföres vanl.
i diagnostiskt syfte för att få besked om
rygg-märgsvätskans tryck (se Hjärntryck) och
sammansättning el. för införande av kontrastmedel
(luft, kontrastmedel) vid
röntgenundersökningar av ryggradskanalen el. hjärnans hålrum men
användes även för behandlingsändamål:
avtappning av vätska och minskande av tryck vid
hjärnhinneinflammationer, för injektioner av vissa
läkemedel. På senare tid begagnas 1. med insprut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
