Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Louisiana - Louis Philippe - Louis-quatorze - Louis-quinze - Louis-seize - Louisville - Lou-lan - Lounge - Loupe - Lourdes - Lourenço Marques - Louvain
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Louis Philippe—Louvain
28
av Mississippis deltaavlagringar. De c:a 15—100
km breda flodplanen utmed Mississippi, Red River
m. fl. ligga endast några meter ö. h. Flodplanen
måste skyddas genom dammar (levees) mot
floderna; trots detta inträffa ej sällan förhärjande
översvämningar vid högvatten. Den s. v. av
Mississippis mynningsarmar, Southwest Pass, har
gjorts segelbar även för oceangående fartyg.
Klimatet är subtropiskt. Frånsett kusttrakternas
sumpmarker utgöres den naturliga vegetationen
av värdefulla skogar, i de breda och fuktiga
dalgångarna bestående av sumpcypress och flera
olika slags lövträd, på högre belägna områden av
gultallar (Pinus palustris m. fl.), ek m. m.
1940 funnos i L. 849,303 negrer. En mycket stor
del av de vita anses härstamma från de fransmän,
som började kolonisera L. Negrernas procentuella
andel i folkmängden har varit i ständigt
sjunkande under de senaste årtiondena. Bland högre
undervisningsanstalter märkas L. State Univ. i
Ba-ton Rouge, Tulane Univ. i New Orleans, Loyola
Univ. (katolskt) också i New Orleans samt New
Orleans Univ. och Straight Univ., de båda sistn.
för negrer. De största städerna äro New Orleans
(570,445 inv., 1950), Shreveport (127,206) och
huvudstaden Baton Rouge (125,629).
Jordbruk är huvudnäring. 1945 funnos 129,295
farmer med en sammanlagd areal av 40,630 km2,
varav 14,666 (11,8% av arealen) voro besådda.
I fråga om odling av sockerrör och ris intar L.
främsta rummet bland U.S.A:s stater. 1949
skördades 6,2 mill. ton rörsocker och 24,5 mill. bushels
ris. Av övriga växtslag ha majs, sötpotatis och
bomull största betydelse. Boskapsstocken är
relativt liten. L. har stora ostron- och räkfisken.
Näst Washington och Oregon är L. den största
trävaruproducerande staten i U.S.A. L. är jämte
Texas U.S.A :s och därmed världens största
producent av svavel. Som petroleum- och
saltproducent intar L. en av de främsta platserna bland
U.S.A:s stater. Produktionen av naturgas är även
betydande. Industrien som huvudsaki. bygger på
statens egna jordbruksprodukter och
mineraltillgångar, omfattade 1947 2,389 industriella
anläggningar med sammanlagt 111,553 arb. L. började
koloniseras mot slutet av 1600-talet (jfr L.2).
1804 organiserades den del av L., som ligger ö.
om Mississippi, som territorium och upptogs 1812
som stat i unionen. Strax därefter lades den v.
om Mississippi belägna delen till L.
Statslegis-laturen består av en senat med 39 medl. och ett
representanternas hus med 100 medl. Till
unions-kongressen sänder L. 2 senatorer och 8
representanter.
2) Under 1500-talet besöktes landet omkr.
Mississippis mynning av spanska expeditioner. Från n.
trängde mot slutet av 1600-talet fransmän, främst
La Salle, fram till Mississippi; han tog dess
väldiga flodområde mellan Appalacherna i ö. och
Rocky Mountains i v. under namn av L. (efter
Ludvig XIV) i besittning för franska kronans
räkning; dess medelpunkt var den 1717 grundade
staden New Orleans. Genom sjuårskriget tvangs
Frankrike att 1763 avträda L., landet ö. om
Mississippi till England, v. därom till Spanien. Efter
nordamerikanska frihetskriget kom ö. L. att
tillfalla U.S.A., under det att Spanien 1800 avträdde
v. L. till Frankrike, som 1803 sålde det till U.S.A.
Den nuv. staten L. (se L.i) omfattar endast en
ringa del av det gamla franska L.
Louis Philippe [læi’ fili’p], se Ludvig.
Louis-quatorze [læi’-katå’rz], fr.; sv. Ludvig
den fjortonde; även namn på stilen i fransk
arkitektur, dekoration och trädgårdskonst på
Ludvig XIV:s tid.
Louis-quinze [koi’-kå’z], fr.; sv. Ludvig den
femtonde; även namn på arkitektur- och
dekora-tionsstilen på Ludvig XV :s tid.
Louis-seize [læi’-sä’z], fr.; sv. Ludvig den
sextonde; även namn på arkitektur- och
dekora-tionsstilen på Ludvig XVI:s tid.
Louisville [lö’isvil], största staden i
Kentucky, U.S.A. vid Ohio; 369,000 inv. L. är den
största marknaden för råtobak i världen och har
stor industri, bl. a. tobaksfabriker och slakterier;
säte för University of L. (grundat 1837).
Lou-lan, ruinstad i östturkestan, n. om
Lop-nor. Jfr Hedin, S. A., sp. 78.
Lounge [låu’nd$], sällskapsrum i hotell;
vesti-bul, hall.
Loupe [lo’p], fr., se Lupp.
Lourdes [lo’rd], stad i fr. dep.
Hautes-Pyré-nées, vid Ga ve de Pau och järnvägen Toulouse
—Bayonne. C:a 15,000 inv. L:s ryktbarhet beror
på Massabiellegrottan, där, såsom i den
katolska världen allmänt tros, den heliga jungfrun år
1858 flera gånger uppenbarade sig för en 14-årig
bondflicka, Bernadette Soubirous (d. 1879), och
som i synnerhet sedan 1870 besökes av ofantliga
pilgrimsskaror (årl. omkr. 600,000), särskilt 15
aug. (Marie himmelsefärd). Uppenbarelseundret
erkändes av biskopen i Tarbes 1862, och 1891
instiftade påven Leo XIII en fest (11 febr.) till
dess åminnelse. I grottan finns en undergörande
källa, vars vatten tros kunna återge de blinda
synen samt göra de lytta och sjuka helbrägda;
det försändes även i flaskor. — Litt.: H.
Las-serre, ”Notre-Dame de L.” (1868; katolsk); J.
Jörgensen, ”L.” (1910, sv. övers, s. å;
katolsk); H. Fröderström, ”Undren i L.” (1910;
kritisk); F. Werfel har i romanen ”Das Lied
von Bernadette” (1941; sv. övers. 1942)
behandlat L.-motivet.
Lourengo Marques [lårè’so marke’/],
huvudstad i Mocambique, vid v. stranden av
De-lagoaviken; c:a 92,000 inv. (med förorter), varav
24,000 européer. L. är en välbyggd stad och har
en modernt utrustad hamn, som nu är den
förnämsta i kolonien. 1895 öppnades
Delagoajärn-vägen från L. till Witwatersrand i Transvaal,
som därigenom fick förbindelse med havet utom
brittiskt område. L:s blomstring står också i
närmaste samband med transitohandeln på
Sydafrikanska unionen; sålunda går mer än hälften
av Johannesburgs handel denna väg. Stor
radiostation; botanisk trädgård. Flygstation.
Louvain [lova’], flam. Leuven, ty. Löwen, stad
i prov. Brabant i Belgien, vid Dyle 25 km ö.
om Bryssel; 37,000 inv., nästan uteslutande flam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
