Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - London - Litt. - London (Ontario) - London, Jack - Londondeklarationen - Londonderry - Londonderry, titel - Londonderry, Charles Stewart Vane-Tempest-Stewart, 7:e markis av - Londonprotokollen - Londons universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
London—Londons universitet
956
Londons universitets huvudbyggnad.
[728—1911”, utg. av H. J. Lindskog (1911);
”Sverige i England” (1923).
London [la’ndan], stad i prov. Ontario,
Ca-nada, på Ontariohalvön vid Thames River, 185
km v. s. v. om Toronto; c:a 85,000 inv.
Kommersiellt och industriellt centrum för v. Ontario
samt säte för univ.
London [la’ndan], Jack, amerikansk
författare (1876—1916). Han förde alltifrån
barndomen ett skiftande och kringströvande liv. Han
debuterade som
författare 1900 med ”The
son of the wolf” (sv.
övers. 1908) och utgav
sedan en mängd
mycket populära, även till
sv. översatta
berättelser och romaner, t. ex.
”The people of the
abyss” (1903), ”The
call of the wild”
(s. å.), ”The sea-wolf”
(1904), ”Martin Eden”
(1909; självbiografisk)
etc. L. var både
romantiker och
natura
list, framför allt bekant som skildrare av djur
och vildmark. I sv. övers, utgåvos L:s ”Samlade
skrifter” i 32 bd 1917—22. — Litt.: C. London,
”Jack L.” (1921; sv. övers. 1922); I. Stone,
”Sailor on horseback” (1938; sv. övers. 1939).
Londondeklarationen, det förslag till
internationell överenskommelse ang. vissa till
sjökrigsrätten hörande ämnen, vilket utarbetades på en
konferens i London 1908—09. L:s regler, vilka
i det väsentliga motsvara folkrättens allmänt
erkända grundsatser, anses alltjämt normgivande för
såväl krigförande som neutrala, så långt rätten
får anses äga företräde före makten.
Londonderry [-[landan-de’ri].-] {+[landan-
de’ri].+} 1) Grevskap i n. v.
Nordirland; 2,084 km2;
105,400 inv. — 2) L. el.
D e r r y, huvudstad i L.i)
och county borough, vid
Foyle, nära dess mynning;
50,000 inv. L. är näst
Belfast Nordirlands främsta
hamn. Linneindustri m. m.
Gotisk katedral från 1633.
Katolskt och protestantiskt
biskopssäte.
Londonderry [-[la’ndan-dari],-] {+[la’ndan-
dari],+} irländsk markistite)
för huvudmannen inom
släkten S t e w a r t sedan 1816
Om 2:e markisen av L. se
Castlereagh.
Charles S t e w a r t
Henry Van e-T e m p e s
t-S t e wa r t, 7 :e markis av
L., politiker (1878—1949),
urspr. kav.-officer,
konservativ medl. av underhuset 1906
—15, undervisningsminister
och ledare av senaten i Nordirland 1921—26,
minister för allmänna arbeten 1928—29 och ang.
—okt. 1931, flygminister 1931—35. Sistn. år blev
L. lordsigillbevarare och överhusets ledare. L.
intog en framträdande plats i de brittiska kretsar,
som ivrade för samförstånd med Hitler, och
utgav som ett led i dessa strävanden ”Ourselves
and Germany” (1938).
Londonprotokollen, de aktstycken, varigenom
tronföljden i Danmark internationellt reglerades
1850. L. undertecknades av representanter för
England, Frankrike, Ryssland, Österrike,
Danmark och Sverige-Norge. Kontrahenterna lovade
att åt den blivande tronföljdsordningen skaffa
europeiskt erkännande, vilket skedde genom en
traktat i London 8 maj 1852 mellan protokollens
undertecknare och Preussen. Där överflyttades
arvföljden för alla under danske konungen
lydande länder till prins Kristian av Glücksburg
(sedermera konung Kristian IX).
Kontrahenterna erkände i princip den danska monarkiens
integritet.
Londons universitet, The University of
London, är en sammanslutning av ett 70-tal
sinsemellan fullt självständiga läroanstalter av olika slag.
Univ. som sådant utgör en sammanhållande länk,
det tillsätter vissa högre lärarposter och utövar
ett visst överinseende över undervisningen samt,
framför allt, examinerar och utdelar degrees
(akademiska värdigheter), medan all undervisning
skötes av de enskilda läroanstalterna. Bland dessa
märkas University College (grundat 1826) och
King’s College (1829), vilka båda meddela
fullständig univ.-undervisning, och en rad cqlleges,
som meddela univ.-undervisning i humanistiska
och naturvetenskapliga ämnen, t. ex. Bedford
College for Women, Birkbeck College, Quèen
Mary College, Royal Holloway College, Westfield
College och The Imperial College of. Science and
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
