Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - London - Bildningsanstalterna - Museer - Teatrar - Musikliv - Tidningar - Svenska institutioner m. m. i London - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
953
London
954
College of Art och Royal Academy of Dramatic
Art. De fyra Inns of Court utbilda jurister och
Royal Naval College i Greenwich sjöofficerare.
Den offentliga biblioteksverksamheten
ombesörj es av de 28 metropolitan boroughs. Stora
bibi, finnas dessutom vid Londons univ., British
Museum och Guildhall.
Museer. L. är världens största museistad.
Natural History Museum är det mest omfattande i
sitt slag. Likaså Victoria and Albert Museum
(i nytt palats 1909, förut kallat
Kensingtonmu-seet), innehållande företrädesvis konstindustriella
föremål av alla slag, vidare skulpturer, original
och avgjutningar, akvareller, teckningar och
kartonger, bland de senare Rafaels till de stora
tapeterna. Om de ytterst dyrbara arkeologiska o. a.
saml. i British Museum se d. o. National
Gal-lery (vid Trafalgar Square) innehåller c:a 5,000
målningar av de yppersta äldre mästare; det
närbelägna National Portrait Gallery inrymmer
engelska porträtt. I Tate Gallery finnas, jämte ett
urval äldre engelskt måleri, de stora saml. av
engelskt och utländskt måleri från 1800- och
1900-talen. I Guildhall är inrättat ett museum
för londonmästares tavlor. Historisk karaktär
har London Museum. Vidare märkas Wallace
Collection med ypperlig konst från 1700-talet,
särsk. fransk, samt Sir John Soane’s Museum
och Dickens’ Museum. Till de engelska
kolonierna sträcker sig Imperial Art Gallery. Ett
synnerligen omfattande etnografiskt museum äges av
Imperial Institute. Vapen, troféer m. m. upptaga
United Service Museum (i White Hall). Andra
stora museer äro Science Museum, Geological
Museum och Bethnal Green Museum.
Teatrar. L. har ett 50-tal större teatrar, de
flesta belägna i West End. Många teatrar
skadades el. förstördes helt genom bomber under
2:a världskriget. Största förändringen inom L:s
teaterliv efter detta är försöket att skapa en
stående nationell operascen på Royal Opera House,
Covent Garden, där tidigare under säsongen, maj
—juli, gästande el. för tillfället sammanställda
ensembler framträtt. — Den äldsta teatern i L.
byggdes 1576, Shakespeares Globe-teater 1598.
Bland de teatrar, som ännu behålla
traditionsrika namn, är Theatre Royal, Drury Lane. Den
nuv. byggnaden är belägen på samma plats som
den första med samma namn, vilken byggdes
1616. Den berömda Old Vic (Royal Victoria
Hall) s. om Thames förstördes under 2:a
världskriget, och dess ensemble har sedan spelat på
andra teatrar, tills teatern återinvigdes i nov.
1950. — Stora varietéteatrar, music halls,
förekomma i L.
Musikliv. L. har sedan Händeis och Purcells
dagar ett bestående rykte som en av världens
musikmetropoler. Bland orkestrarna märkas The
Royal Philharmonic Society (grundat 1813),
London Symphony Orchestra (grundad 1904, under
ledning av bl. a. A. Nikisch, A. Coates, Th.
Beecham), London Philharmonic Orchestra
(grundad 1932 av Th. Beecham) och The Royal
Philharmonic Orchestra (grundad efter 2:a
världskriget av Th. Beecham). Det kanske
värdeful
laste bidraget till den symfoniska orkestermusiken
lämnar B. B. C. (British Broadcasting Company).
Så sent som åren före 2:a världskriget saknade
L. en statsunderstödd operascen. Efter kriget har
emellertid operaverksamheten i L. organiserats
efter mönster av utländska företag; Covent
Garden är nu Englands nationalopera, och artisterna
äro övervägande av engelsk nationalitet. Till
Covent Garden hör också den berömda Sadler’s
Wells Ballet Company som fast knuten
baletttrupp.
Tidningar. De många tidn. och tidskr., som
numera utkomma i L., ägas i stor utsträckning
av några få större koncerner. Tidn. i L. kunna
uppdelas i olika grupper. De två förnämsta,
the high dass papers, The Times och Daily
Tele-graph and Morning Post, äro de sista, som
försöka upprätthålla den gamla förnäma traditionen
i engelsk press; båda äro konservativa. På
1890-talet uppstod en ny typ av tidn., på gr. av priset
kallad ”halvpennytidningarna”, som hade sin
förebild dels i den amerikanska sensationspressen,
dels i de lättlästa billiga franska tidn. Ex. äro
Daily Mail och Daily Express, båda
konservativa, News Chronicle, som är liberal, och Daily
Herald, organ för arbetarpartiet i England men
ekonomiskt dirigerad av en trust, alla tre
mor-gontidn., samt aftontidn. Evening News, Evening
Standard och The Star. Dagliga bildtidn. äro
Daily Mirror och Daily Graphic. Av stor
betydelse äro de för England säregna söndagstidn.,
vilka vanl. äro helt inriktade på att vädja till
läsarnas sensationslystnad, t. ex. The People och
The News of the World, som ha de största uppl.
i världen. Högre stå The Observer och Sunday
Times. En plats för sig intar Daily Worker,
den ledande engelska kommunisttidn. Från L.
utges också en rad politiskt-kulturella veckotidskr.,
vanl. utkommande på lördagar, ss. The Economist,
The Spectator och The New Statesman and
Nation.
Svenska institutioner m. m. i London.
Svenska förs, i L., sedan 1728 kallad Ulrika
Eleonora förs., grundades 1710. Nuv. svenska
kyrkan, belägen vid Harcourt Street (i S:t
Maryle-bone), invigdes 1911. En skola upprättades 1908.
I stadsdelen Rotherhithe s. om Thames och nära
Surrey Commercial Docks finns en svensk
sjömanskyrka sedan 1930. Den ödelädes helt under
2:a världskriget men återuppbyggdes 1950. För
de kulturella engelsk-svenska förbindelserna verka
Svenska institutet (beläget i s. Kensington) och
Anglo-Swedish Society, som har läsrum och
expedition på gården till Staple Inn (i Holborn).
Litt.: K. Baedeker, ”L. and its environs” (i9:e
uppl. 1930); ”The new survey of L. life and
labour” (9 bd, 1930—35); S. E. Rasmussen, ”L.”
(1934; eng. utvidgad uppl. 1948); ”An
encyclo-paedia of L.” (1937); P. Cohen-Portheim, ”L. i
ord och bild” (1939); Ellen Rydelius, ”L. på 8
dagar” (2:a uppl. s. å.); H. Jacobson, ”L. lockar”
(1947); L.-H. Ottoson och Ch. P. Backman, ”Här
är L.” (1948); B. Stråhle, ”Detta är L.” (1948);
Ch. P. Backman, ”L. under Big Ben. Strövtåg
och skisser” (1950). — ”Svenska kyrkan i L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
