Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lodge, Sir Oliver - Lodi - Lodiculae - Lodjur - Lodlina - Lodlinje - Lodning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Lodi—Lödning
910
elektromotoriska kraften i voltaceller och
undersökte i samband därmed elektrolysfenomenet,
särsk. jonernas hastighet. Snart väcktes hans
intresse för studiet av de elektromagnetiska
vågorna, på vilket område hans viktigaste arbeten
äro att finna. Särsk. studerade han den trådlösa
telegrafien samt ljusets och ljuseterns natur. L.
utvecklade ett mycket omfattande författarskap
av såväl vetenskaplig som populär natur. Bland
hans skrifter märkas ”Modern views on
electri-city” (1889), ”Pioneers of Science” (1892),
”Sig-nalling across space without wires” (1897) och
”The ether of space” (1909). Från 1909 sysslade
L. med psykologiska spörsmål, spec. spiritistiska.
Bland hans arbeten på detta område märkes
”Raymond, or Life and death” (1916), vari han
skildrade samtal med sin under i:a världskriget
stupade sons ande.
Lodi [lå’di], stad i Italien, vid Adda 30 km
s. ö. om Milanos centrum; 35,000 inv. Katedral
från 1150-talet. Vid L. tilltvang sig Bonaparte
10/ö 1796 med 17,500 man övergången över Adda
mot österrikarnas arriärgarde om 10,000 man.
Lodfculae, bot., se Gräs, sp. 388.
Lodjur, Lynx, ett släkte av fam. kattdjur bland
rovdjuren. Hithörande former ha pensel för sedda
öron, långa ben och kort svans. Alla förorsaka
mångenstädes stor skada både på viltbestånd och
tamdjur. De förekomma i alla världsdelar utom
Sydamerika och Australien och vistas
företrädesvis i skogstrakter. Hit höra 1 o och k a r a k a 1
(se dessa ord). Polarlon el.
kanadensiska lon, L. canadensis, är något mindre
än vår lo, som den f. ö. liknar till utseende och
levnadssätt. Den finnes i Nordamerika söderut
till de stora sjöarna. Rödlon, L. rufa, med
sommartid röd, vintertid brungrå päls och
liknande utbredning, är liksom den föreg. ett ytterst
värdefullt pälsdjur. Panterlon, L. pardina,
till färgen rödbrun med svarta fläckar och
strimmor, finnes i s. Europa. Skinnet lämnar ett
värdefullt pälsverk, och köttet anses som en
läckerhet. Sumplon, lokatten el.
djungelkatten, L. (Catolynx) chaus, förekommer i
större delen av Afrika och s. och v. Asien.
Höjden över bogen är 35—40 cm, och färgen är
gulgrå till gråbrun med mörka tvärstrimmor.
Lodlina. 1) Se Lödning. 2) Gymnastiskt
klät-terredskap.
Lodlinje, den riktning ett fritt hängande snöre
med vidfäst lod intar, när det befinner sig i vila.
Lödning, mätning av havs el. sjöars djup, kan
ske medelst direkta el. indirekta metoder; en
enstaka 1. benämnes även 1 o d s k o 11. Vid
metoder för direkt 1. mätes djupet med
användande av ett lod av metall, vanl. bly el. jäm,
som nedsänkes till bottnen med en lina, 1 o
d-linan. När lodet nått botten, halas linan in,
och dess utlupna längd bestämmes. På mindre
djup användes handlod, på större djup lodmaskin.
Handlodet utgöres av ett 0,5 m långt,
blyfyllt järnrör, fästat till en c:a 100 m lång
smäcker lina. Lodet hyvas (utkastas) för hand, varpå
lodhyvaren med lodet i botten sträcker linan och
avläser djupet på lodlinan. Den i
lodmaski
ner begagnade lödlinan består vanl. av
stål-wire el. pianosträng, upplindad på en
vinschtrumma, från vilken linan löper över ett hjul med
känd omkrets och försett med ett räkneverk, vars
visare ange, antingen hur många varv hjulet gått
runt, medan lodet gått från vattenytan till
bottnen, el., vilket numera är vanligare, den utspelade
linans längd i m el. famnar. Lodmaskinerna äro
vanl. så inrättade, att lodlinan tack vare sin egen
och lodets tyngd håller en fjäder spänd, när den
löper ut. När lodet träffar bottnen, avtar
spänningen i linan så mycket, att fjädern
sammandrager sig och verkar på en broms, så att linan
upphör att löpa ut. — För att undgå de stora
svårigheter, som vidlåda direkt 1. på större djup,
ha en mångfald apparater för indirekt 1.
prövats; de enda, som f. n. torde äga större
praktisk betydelse, äro thomsonlodet och ekolodet.
Thomsonlodet är grundat på
Boyle-Mari-ottes lag, enl. vilken en viss massa av en gas
upptar en rymd, som är omvänt proportionell mot
det tryck, som gasen utsättes för. Om ett i ena
änden slutet rör, fyllt av luft, nedsänkes till
havsbottnen, intränger vatten i röret och
sammanpressar luften i detta. Då trycket under
vattenytan växer mycket nära i samma proportion
som vattendjupet, behöver man endast bestämma,
till vilken volym luften i lodröret
sammanpressats, för att kunna fastställa trycket vid
havsbottnen och därmed djupet. Thomsonlodet har
använts mycket på ångare och tillåter 1. under
full gång med 15 knops fart på intill 200 m djup.
— Stundom användes på mindre djup ett s. k.
fall-lod (lodbomb, explosionslod),
som utgöres av en
liten bomb med
fenor, reglerad så,
att den faller i
vatten med en
hastighet av 2 m/sek. och
exploderar, då den
träffar bottnen.
Antalet sek. från
det bomben
träffar vattenytan,
till dess
explosionen höres,
multiplicerat med 2, anger
vattendjupet, dock
ej med större
noggrannhet. —
Thomson- och fall-loden
kunna blott
användas på mindre
djup.
Ekolodapparaterna vila
på följ, princip. Ljudet fortplantar sig i
vatten med en hastighet av c:a 1,500 m/sek. Om
man frambringar ett starkt ljud nära vattenytan,
går detta ned till havsbottnen, återkastas där och
återvänder till ytan som eko. Antalet sek., som
förflyta från det ursprungliga ljudet, till dess
ekot anländer, multiplicerat med 1,500, blir
följaktligen lika med den väg, som ljudet tillrygga
-lagt, el. dubbla djupet. Ett ekolod består av 3
Ekolodning med ultrasoniska
vågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
