Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linné, 1. Carl von (Linnæus) - Linné, 2. Carl von, d. y. - Linné, Sigvald - Linnea - Linnean Society - Linneindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Classes plantarum” (1738) m. fl. Av bestående
värde äro hans systemkategorier (klass, ordning,
släkte, art). Kronan på sitt reformverk satte han
med tvånamnsbeteckningen, som infördes i
”Species plantarum” (1753) och som innebär, att varje
art karakteriseras genom ett släktnamn och ett
enda artnamn i st. f. den tidigare brukliga korta
diagnosen.
Från sin religiösa utgångspunkt hade L. en
utomordentligt skarp blick för harmonien i
naturen, för växternas och djurens inbördes beroende
av varandra, för deras utbredningsförhållanden
och spridningsvillkor. På detta område gjorde
han iakttagelser, som först eftervärlden förmått
uppskatta. Likaså hade han en skarp blick för
den enskilda växtens morfologiska förhållanden,
t. ex. bladets utveckling. — L:s begåvning för det
formella visar sig även i hans stilkonst. Hans
latinska diagnoser äro mästerverk i att uttrycka
det nödvändiga i få, träffande ord, om än kanske
inte alltid språkriktiga. Svenska språket
behandlade han i reseskildringar och akademital med en
kraft och en fantasi som få. Bibeln och
folkspråket voro därvid hans källor; av samtidens
cirklade och retoriska språkkonst var han oberörd.
Som lärare var L. utomordentlig. En sådan
uppryckning av den akademiska undervisningen,
ett sådant tillopp av in- och utländska lärjungar
har väl ingen annan svensk professor kunnat
åstadkomma. L. var också outtröttlig, höll
föreläsningar och privatkollegier många timmar
dagligen om vintern, om sommaren de med rätta
berömda exkursionerna, herbationes Upsalienses,
sedermera på Hammarby daglig
sommarundervisning. — L:s familjeförhållanden voro i stort
sett lyckliga, ehuru icke utan bekymmer. Han
äktade 1739 Sara-Lisa Moræa, dotter till
provinsialläkare Moræus i Falun.
Bland L:s skrifter må nämnas, utom de ovan
anförda, praktverket ”Hortus Cliffortianus”
(1737), ”Flora lapponica” (s. å.), ”Flora Suecica”
(1745), ”Fauna Suecica” (1746), ”Amœnitates
academicæ” (10 bd, 1749—90); de utgöra en
samling av L:s talrika akademiska disputationer. I
senare tid ha utgivits ”L:s ungdomsskrifter” (2
bd, 1888) av E. Ährling och till 200-årsfesten
av Uppsala univ. ett antal av hans föreläsningar
o. a. efterlämnade manuskript. ”Nemesis divina”
utgavs av E. och Th. M. Fries 1878, en serie
”Bref och skrivelser af och till C. v. L.” (6 bd,
1907—12) av Th. M. Fries. — Litt.: Th. M.
Fries, ”Linné”, 1—2 (1903); K. Hagberg, ”Carl
Linnæus” (1939).
2) Carl von L. d. y., den föreg:s son,
naturforskare (1741—83). Han inskrevs utan
examen 1750 vid Uppsala univ. Demonstrator vid
botaniska trädgården 1759, blev L. 1763, sedan
hans far av ständerna som nationalbelöning fått
rätt att utse sin efterträdare, utnämnd till prof.,
t. v. dock utan lön. Han tillträdde professuren
vid faderns död 1778. Icke obegåvad men
karaktärssvag och njutningslysten, förmådde L. icke
förvalta sitt stora arv. Han kom dessutom på
spänd fot med sin mor, som tvang honom att
avstå från allt arv efter fadern. L. reste
1781—83 ute i Europa, av faderns vänner överallt
hyllad och rikligen begåvad med naturföremål.
Hans skrifter äro obetydliga.
Linné, Sigvald Johan Edvard, etnograf
(f. 1899 14/4), fil. dr vid Göteborgs högsk. 1929,
intendent vid Statens etnografiska museum,
doc. vid Stockholms högsk. 1934. L. deltog i E.
Nordenskiölds exp. till Panama och Colombia
1927 och har sedan företagit arkeologiska och
etnografiska forskningsfärder till Mexico 1932,
1934—35, 1939 och 1947—48. Han är en av de
främsta kännarna av Mexicos arkeologi och har
bl. a. utg. ”The technique of South American
ceramics” (1925), ”Archæological researches at
Teotihuacan, Mexico” (1934), ”Zapotecan
antiquities” (1938), ”Mexican highland cultures”
(1942) och ”El Valle y la ciudad de México en
1550” (1948). Tills. m. G. Lindblom utger han
sedan 1936 tidskr. Ethnos.
Linnea, Linnae′a borealis, en till fam.
Caprifoliaceae hörande liten, krypande buske med
rundade, glest naggade
blad och långa,
glesbladiga, rotslående
revor, från vilka
utgå upprätta, mera
tätbladiga skott, vanl.
med 2 långskaftade,
hängande blommor i
toppen. Blomkronan
är klocklik, vanl.
nästan vit med röda och
gula fläckar.
Ståndarna äro 4, frukten,
som sällan utvecklas,
en enfröig nöt.
 |
| Linnea. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
