Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindqvist, Sune - Lindroth, 1. Hjalmar - Lindroth, 2. Carl - Lindroth, Hjalmar - Lindroth, Knut - Lindsay, Vachel - Lindsay, Wallace - Lindsborg - Lindschöld, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Lindroth—Lindschöld
760
han i stora monogr. behandlat ”Uppsala högar och
Ottarshögen” (1936) och de gotländska
bildstenarna (”Gotlands Bildsteine”, 1941—42). Bland
L:s populärvetenskapliga skrifter, vilka utmärkas
av en flödande uppslagsrikedom, förtjäna
”Svenskarna i heden tid” (1935), ”Svenskt
forntids-liv” (1944) och ”Vår svenska guldålder” (1945)
att särskilt nämnas.
Lindroth. 1) Hjalmar Axel L.,
språkforskare (1878—1947), fil. dr och doc. i svenska
språket i Lund 1906, prof, i nordiska språk i
Göteborg 1919—45. L:s omfattande författarskap
är ovanligt mångsidigt och rikt på uppslag.
Svensk språkhistoria och språkpsykologi
behandlade han i bl. a. ”Om adjektivering af particip”
(1906), ”J. Th. Burens” (1911—12), ”De
re-flexiva pronomina” (1941). Som
folkmålsfors-kare ägnade han sig främst åt Öland” (”Ölands
folkmål”, 1—2, 1926—45), som ortnamnsforskare
åt Bohuslän (”De nordiska ortnamnen på -rum”,
1916, ”Bohusläns härads- och sockennamn”, 1918,
”Kust- och skärgårdsnamnen i Göteborgs och
Bohus län”, 1:1, 1922, ”Våra ortnamn och vad
de lära oss”, 1923, ”Bohuslänska ortnamn och
bohuslänsk bebyggelsehistoria”, i Göteborgs och
Bohusläns fornminnesfören:s tidskr., 1945, tr.
1946). Han utgav monogr. ”Stiernhielms
Hercules” (1913) och en högt skattad skildring av
”Island, motsatsernas ö” (1930) samt en lång
rad av skrifter rörande interpunktion och
välläsning. L. blev en av de första företrädarna i
Sverige för den s. k. fonologiska
forskningsriktningen, låt vara i rätt modifierad form. L.
ledde också Inst. för ortnamns- och
dialektforskning vid Göteborgs högsk. samt redigeringen av
det därifrån utgående verket ”Ortnamnen i
Göteborgs och Bohus län” (1933 ff.).
2) Carl Hildebrand L., den föreges son,
entomolog (f. 1905 8/s), fil. dr i Uppsala 1932,
lektor vid Högre allm. lärov. i Luleå 1937, vid
Djursholms samskola 1940, doc. i entomologi vid
Stockholms högsk. 1947, prof, vid Lunds univ.
1951. L. har behandlat taxonomiska, ekologiska
och framför allt djurgeografiska problem och
uteslutande hos skalbaggarna. I dr-avh. ”Die
Insektenfauna Islands und ihre Probleme” (1931)
påvisar L., att den isländska insektfaunan är till
största delen europeisk och delvis får antagas
ha överlevt sista nedisningen på ön. Den
skandinaviska skalbaggfaunans sammansättning och
invandring efter sista istiden har senare blivit
huvudtemat i L:s starkt problembetonade
forskning. Bland hans skrifter märkes ”Die
fenno-skandischen Carabidae” (3 bd, 1945—49), ett
mycket omfattande och ingående ekologisk-dj
urgeo-grafiskt arbete, som hör till nutidens främsta.
L. har företagit forskningsresor till Island,
Newfoundland och Amerika.
Lindroth, Augustinus Hjalmar Johannes,
teolog (f. 1893 7/n), doc. vid Uppsala univ. 1926,
teol. dr 1927, prof, i systematisk teologi vid Åbo
akad. 1934, i dogmatik och moralteologi i
Uppsala 1936, i dogmatik och symbolik där 1938. L.
har utg. bl. a. ”Schleiermachers religionsbegrepp”
(2 bd, 1926—30; bd 1 akad. avh.), ”Den
aposto
liska trosbekännelsen” (1933), ”Katolsk och
evangelisk kristendomssyn” (s. å.), ”Tron och
vetandets gräns” (s. å.), ”Försoningen” (1935),
”Lutherrenässansen i nyare svensk teologi”’
(1941), ”Tankar om kyrkan och sakramenten”
(1948) och ”En bok om kyrkans ämbete” (1951).
Lindroth, Knut Arvid, skådespelare och
teaterledare (f. 1873 “A). Han var 1891—92
elev vid Dramatiska teatern, anställd vid
lands-ortssällskap, vid Svenska teatern i Helsingfors
1896—1900 och vid Stora teatern i Göteborg
1903—05 samt ledde från 1905 till in på 30-talet
eget sällskap. L. är en skådespelare med präktiga
yttre medel, värme och temperament. Bland L:s
roller märkas Hamlet, Othello, Wallenstein i
”Wallensteins död”, Per Gynt, Skule jarl i
”Kungsämnena” och Cyrano de Bergerac.
Lindsay [li’n(d)zi], Vachel, amerikansk
författare (1879—1931), har gjort en viktig
insats i amerikansk litteratur med realistiska
lyriska dikter. Av hans skrifter kunna nämnas r
”Rhymes to be traded for bread” (1912),
”General William Booth enters into Heaven” (1913)^
”The Congo” (1914), ”Adventures while
prea-ching the gospel of beauty” (s. å.), ”A handy
guide for beggars” (1916), ”The Chinese
nightingale” (1917), ”The golden whales of
Cali-fornia” (1920), ”Going-to-the-sun” (1923),
”Go-ing-to-the-stars ”(1926),” Collected poems” (1924)..
Lindsay [li’n(d)zi], Wallace Martin,
engelsk filolog (1858—1937), prof, i S:t Andrews
1899, i Cambridge 1910. L., som var en av sin
tids mest framstående latinister, har utg. ypperliga,
editioner av flera latinska författare (Plautus,
Terentius m. fl.) samt författat ett flertal avh.
inom olika områden av latinsk filologi, bl. a. ”The
Latin language” (1894), ”A short historical Latin
grammar (1895), ”Early Latin verse” (1922),
”Palaeographia latina” (6 bd, 1922—29).
Lindsborg [li’nzbåg], stad i mell. Kansas,
U.S.A., 30 km s. om Salina; 2,000 inv. L., som
grundades i mitten på 1860-talet, är centrum i
en svenskbygd med c:a 20,000 svenskar och
svenskättlingar. L. är säte för det svenska B
e-thany College, grundat 1881, som utom
vanligt college, seminarium, handelsskola m. m. har
en över hela Amerika känd musikskola, vid
vilken varje år vid påsk anordnas en stor
musikfest, varvid Händeis ”Messias” uppföres. — Litt.:
H. Nelson, ”Nordamerika”, 2 (1935).
Lindschöld, Erik, greve, statsman (1634—
90), var son till Olof Håkansson, smed, rådman
och (tidtals) borgmästare i Skänninge. Som
student i Uppsala (1651) antog han namnet
Linde m a n. Som lärare för Karl X Gustavs
naturlige son greve Gustaf Carlson vistades L. omkr.
nio år i främmande länder, där han tillägnade sig
grundliga insikter i de politiska vetenskaperna och
fin världsmannabildning. 1668 anställdes L. som
sekr. i Kansliet. Hos änkedrottning Hedvig
Eleonora kom han i stor gunst och blev själen
i nöjena vid hennes hov. Han adlades 1669 med
namnet Lindenschöld, snart ändrat till
Lindschöld. Med Karl XI :s tillträde till
regeringen (1672) började hans politiska bana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
