Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindquist, Ivar - Lindqvist, Axel - Lindqvist, Ebba - Lindqvist, Gustaf - Lindqvist, Herman - Lindqvist, Natan - Lindqvist, Sune
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Lindqvist
758
äldsta fornnordiska diktningen (galdrar och
lov-kväden) och nordisk ordbildningslära. Bland hans
skrifter märkas de uppslagsrika avh. ”Galdrar”
(1923), ”Religiösa runtexter” (2 bd, 1932—40)
och ”Västgötalagens litterära bilagor” (1941). E.
A. Kocks efterlämnade arbete ”Den
norsk-isländs-ka skaldediktningen”, 1—2 (1946—49), har han
(tills, m. Elisabeth Kock) utgivit, och i ”Norröna
lovkväden från 800—900-talen”, 1 (1929), har
han i dennes anda sökt restituera och tolka ett
knippe av den norsk-isländska skaldediktningens
mest kända alster.
Lindqvist, Axel Martin, språkforskare (f.
1882 5/n), fil. dr och doc. i nordiska språk vid
Lunds univ. 1912, doc. i tyska språket 1917,
lektor i Hälsingborg 1918, i Stockholm vid Högre
allm. lärov. å Södermalm 1927, prof, i tyska
språket vid Göteborgs högsk. 1935—49, högskolans
prorektor 1946—-49. L. har givit talrika bidrag
till nordisk och tysk ordbildningslära, syntax och
betydelselära. Som textutg. framträder L. bl. a.
med Konrad von Helmsdorfs ”Der Spiegel des
menschlichen Heils” (1924) samt Johann Grobs
”Epigramme” (1929). L. har även utg. läroböcker
och populärvetenskapliga essäsamlingar (”Om ord
och ungdom”, 1926, ”1 språkets spegel”, 1942
”Mannen, kvinnan och språket”, 1945) och förf,
skrifter i pedagogik.
Lindqvist, Ebba Helfrid, författarinna (f.
1908 17/4). Hon blev fil. mag. 1933, var 1931—40
lärarinna vid Göteborgs gymnasium för flickor
och vistades 1940—45 i U.S.A. Förutom
novell-saml. ”Vägen till Jeriko” (1946) består L:s
produktion av lyrik, och särsk. som centrallyriker
har hon vunnit betydande framgångar. ”Jord
och rymd” (1931) och ”Lava” (1933) ge uttryck
åt en utpräglad pessimism, medan ”Liv” (1934)
betecknar övergången till en mera optimistisk
livsinställning. ”Röd klänning” (1941) med dess
intensiva och ordknappa dikter om kärleken och
döden framstår som hennes starkaste
centrallyriska samling. I ”Lyrisk dagbok” (1937) och
”Fiskläge” (1939) skildrar hon med mästerlig
koncentration sin bohuslänska födelsebygd och
dess fiskarbefolkning. I ”Manhattan” (1943) har
L. samlat ett antal beskrivande dikter med motiv
från havet och storstaden, medan hon i ”Labyrint”
(1949) återvänt till en centrallyrik av
pessimistisk och tragisk karaktär.
Lindqvist, Karl Gustaf Oskar Eugen,
författare (1872—1946). L. avlade hovrättsexamen
i Uppsala 1902 och var från 1906 till sin död
borgmästare i Mariefred. Under sign. Mari
M i h i skrev L. noveller, bl. a. ”Dagsländor” (2
bd, 1898—1900) och ”Nya dagsländor” (1904),
samtidsromaner, ss. ”Signy” (1911), med motiv
ur Stockholms societetsliv, historiska berättelser
i konservativ anda, ss. ”Junkern utan land” (1907),
”De gamle herrarne” (1916), ”Herrgårdshistorier
och herrgårdsfolk” (1921) och ”ödenas röda
slott” (1923), uppsalaskildringen ”Studentens
lyckliga dar” (1906), som vann stor popularitet, och
reseböcker, ss. ”Sultaner, helgon och röfvare”
(1910), ”1 landet bakom molnen” (1911) och
”Vägen till Kreml och andra vägar” (1942).
Lindqvist, August Herman,
fackföreningsmän och politiker (1863—1932). Urspr.
möbelsnickare, var L. 1894—97 förtroendeman i
Svenska träarbetarförbundet. 1900—20 var L. ordf,
i Landsorganisationen. Denna uppgift var
synnerligen krävande
under en tidsperiod,
som omfattar
fackföreningsrörelsens svåraste år. Storstrejken
1909 leddes av L., och
han var den drivande
kraften i det sega
uppbyggnadsarbete,
som följde efter den
för arbetarparten
olyckliga utgången.
L. tillhörde A. K. från
1906 och var dess
talman 1918—21 och
1924—27. Han
till
hörde som socialminister Brantings regering
1921—23.
Lindqvist, Adolf Natanael (Natan),
språkforskare (f. 1882 V4), fil. dr och doc. i svenska
språket i Uppsala 1918, lektor i Örebro 1929,
föreståndare för Landsmål sarkivet i Lund 1930
—36, doc. i nordiska språk i Lund 1931, prof,
i svenska språket i Uppsala 1936—47; teol.
he-dersdr där 1941. L. har i en lång rad skrifter
undersökt den äldsta nysvenskan,
reformationstidens bibelsvenska, med viktiga resultat
rörande bl. a. de olika reformatorernas insatser för
bibelövers, och därmed för svenskan över huvud.
Han utg. 1941 ”Nya testamentet i Gustaf Vasas
bibel under jämförelse med texten av år 1526”.
Bland övriga skrifter märkas den grundliga
ort-namnsundersökningen ”Bjärka-Säby ortnamn”, 1
(1926) samt viktiga ordgeografiska arbeten,
främst ”Sydväst-Sverige i språkgeografisk
belysning” (2 bd, 1947).
Lindqvist, Sune, arkeolog (f. 1887 20/3), fil.
dr i Uppsala 1916, amanuens vid Vitterhetsakad.
1910—27, doc. i nordisk och jämförande
forn-forskning vid
Stockholms högsk. 1916—
27, prof, i samma
ämne vid Uppsala
univ. 1927—52. L. har
särsk. bedrivit
forskningar över Sveriges
yngre j ärnålder och
bl. a. utg. ”Den helige
Eskils biskopsdöme”
(gradualavh. 1915)
och ”Vendelkulturens
ålder och ursprung”
(1926). L. har lett
utgrävningen, bearbetningen och
publicering
en av Valsgärdegravfältet. Tack vare mönstergilla
fältarbeten har han kunnat fördjupa kännedomen
om merovingertidens uppländska bondekultur och
dess förhållande till de samtida germanska
högkulturerna på kontinenten. Vid sidan härav har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
