Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindh, släkt - Lindh, Axel - Lindh, Nils - Lindhagen, släkt - Lindhagen, 1. Georg - Lindhagen, 2. Albert - Lindhagen, 3. Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Lindh—Lindhagen
746
L. var på sin tid den kanske förnämste
bokförläggaren i Sverige. Han lade an på lärda verk,
lexikon och språkläror. Firman övertogs efter
honom av hans son P e r M a g n u s L. (d. 1843),
som inköpte Palmblads m. fl:s förlag och
övertog ”Biografiskt lexikon” från 6:e bandet. Till
disponent för firman N. M. Lindh antogs 1845
Abraham Bohlin (1810—90). 1868 köpte
Bohlin firman men sålde s. å. och 1874 sina
förlag till F. & G. Beijer i Stockholm. Till Kungl.
bibi, överlämnades firman N. M. Lindhs
brevväxling. ■— Litt.: H. Schück, ”Den svenska
för-lagsbokhandelns historia” (1923); H. Wieselgren,
”Firman Lindh i Örebro och Stockholm” (i ”Ur
skilda portföljer”, 1893).
Lindh, Axel Edvin, fysiker (f. 1888 10/i),
fil. dr i Lund 1923, doc. s. å., for skar stipendiat
1931, prof, i fysik vid Chalmers tekniska inst.
1932, vid Uppsala univ. 1937. L:s viktigaste
arbeten falla inom röntgenspektroskopien. Han var
den förste, som systematiskt studerade den
kemiska bindningens inverkan på
röntgenabsorp-tionsspektrum. Bland L:s skrifter märkes
”Rönt-genspektroskopie” (i ”Handbuch der
Experimen-talphysik”, 24:2, 1930).
Lindh, Nils Johan Bertil, publicist,
ämbetsman (f. 1878 11/io), vistades större delen av
1910-talet i Ryssland som korrespondent till olika
tidn. och tidskr., var sakkunnig i Utrikesdep.
1920—22, pressombudsman 1924—35 och
pressattaché 1935—38 i Moskva, legationsråds titel
s. å., byråchef i Utrikesdep. 1943—45. L. har
med sina tidn.- och tidskr.-uppsatser, under
senare år främst i
Socialdemokraten-Morgontidning-en, dokumenterat sig som en av Sveriges bäst
informerade kännare av Sovjetunionen. Han har
bl. a. utg. ”Möten mellan öst och väst” (i
”Skrifter utg. av Utrikespolitiska inst.”, 6, 1949).
Lindhagen, släkt, härstammande från
gästgivaren i Målbäck (Skeda sn, Östergötland)
Samuel Lindh, vars sonson, kyrkoherden i Askeby
Daniel L. (1750—1819), upptog namnet L.
1) Daniel Georg L., geodet och astronom
(1819—1906). Han blev fil. mag. i Uppsala
1848, var 1849—55 ord. astronom vid observatoriet
i Pulkova. Led. av Vet.-akad. 1859 och dess sekr.
1866—1901. — L. erhöll 1865 professors n. h.
o. v. L:s förnämsta vetenskapliga insatser falla
inom geodesiens område. Han tog verksam del i
den av W. Struve organiserade ryska
gradmätningen och avslutade i Torneå 1851
mätnings-operationerna, varvid bl. a. svenska och ryska
triangelnäten sammanknötos. I Sverige utförde
L. geodetiska och astronomiska arbeten för
Sveriges deltagande i den europeiska gradmätningen.
2) Claes A 1 b e r t L., den föreg:s bror,
ämbetsman, kommunalman (1823—87), fil. dr i Uppsala
1848, examen till rättegångsverken 1849, blev
1874 efter tjänstgöring i Svea hovrätt som
re-visionssekr. och i de centrala verken justititeråd.
Han var en driftig ämbetsman, hade en väsentlig
del i tillkomsten av ordningsstadgan för rikets
städer (1868) samt brandstadgan och
hälsovårdsstadgan (1874). L. tillhörde A. K. 1869 och
F. K. 1884—87. Sin
mest betydande
gärning utförde han som
kommunalman. Från
1863 var han
stadsfullmäktig i
Stockholm, från 1879 vice
ordf. För
huvudstadens förkovran
arbetade han med okuvlig
energi, utomordentlig
framsynthet och
förebildlig oegennytta.
Största betydelse har
hans insats som
skapa
re av en modern stadsplan med breda
trafikleder, parker och öppna platser. Stockholms
högsk:s tillkomst är till stor del hans verk.
3) Carl Albert L., den föreg:s son,
ämbetsman, politiker (1860—1945), jur. kand, i
Uppsala 1883, revisionssekr. 1899, borgmästare i
Stockholm 1903—30 och därjämte som led. av
stadsfullmäktige (1903—09 och 1910—42) aktiv
kommunalman, särsk verksam i jord-, bostads- och
stadsplanefrågor. Sin huvudsakliga gärning
utförde L. som politiker, led. av A. K. 1897—1917
och av F. K. 1919—40. Under sina första
riksdagsår tillhörde han Folkpartiet, därefter 1900
—07 Liberala samlingspartiet. Under denna tid
gjorde han sin mest betydelsefulla insats. 1901
motionerade han näml, om lagstiftningsåtgärder
för vidmakthållande
av jordbruksnäringen
inom skogsbygderna i
Norrland och
Dalar-ne, och i den med
anledning härav
tillsatta s. k.
Norrlands-kommittén (1901—04)
var han en drivande
ledamot. Resultatet av
hans initiativ blev en
serie lagar, bl. a. med
förbud för bolag att
förvärva jord, en
särskild ägostyckningslag
för Norrland samt
ar
rende- och vanhävdslagar för skogsindustriens
gårdar. Samtidigt var han en ivrig förespråkare
föi’ kvinnans politiska rösträtt och tog ett
framsynt initiativ till åvägabringande av
överensstämmande skandinaviska civillagar. Till sin politiska
åskådning alltmer radikal, gick L. vid 1908 års
riksdag som vilde men inträdde 1909 i
Socialdemokratiska partiet, till vars v. flygel han snart
räknades. 1912 väckte han motion om republik,
sedermera upprepad. De internationella
fredssträvandena ägnade L. det största intresse. Vid
Vänstersocialistiska partiets bildande 1917 var L.
särdeles verksam och var förste red. för
Folkets Dagblad Politiken 1917—18. Vid nämnda
partis återförening med det socialdemokratiska
1923 medföljde även L., men han gick i
fortsättningen städse sina egna vägar. I otaliga
riksdagsmotioner och -anföranden ivrade han för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
