Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindfors, Viveka - Lindgren, Adolf (affärsman) - Lindgren, Adolf (musikskriftställare) - Lindgren, Armas - Lindgren, Astrid - Lindgren, Erik - Lindgren, Gunnel - Lindgren, 1. Gustaf - Lindgren, 2. Gustaf - Lindgren, Hellen - Lindgren, Waldemar - Lindh, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Lindgren—Lindh
744
bjöds 1946 kontrakt med Warner Brothers. L.
kom till Sverige 1949 för att spela huvudrollen
i den svensk-fransk-engelska filmen ”Singoalla”
och återvände sedan till U.S.A. för att filma
där. På Dramatiska teatern har L. som gäst
framträtt som bruden i ”Blodsbröllop” och Olivia
i ”Trettondagsafton”.
Lindgren, Adolf, affärsman och politiker
(1864—1938), började som springpojke och
utvecklade senare en egen minuthandel till en stor
kolonialvarufirma i Örebro. L. var som
högerman led. av F. K. 1918—19 och 1922—36 och
innehade ett flertal statliga och kommunala
uppdrag. L. testamenterade över 5 mkr till
allmännyttiga ändamål, bl. a. 3,6 mkr till en stiftelse
för understöd av jordbrukets utövare i Örebro
län.
Lindgren, Karl Adolf, musikskriftställare
(1846—1905), fil. kand, i Uppsala 1873, var från
1874 musikkritiker i Aftonbladet och
redigerade 1881—84 den av honom skapade betydande
Svensk musiktidn. Han är den förste
vetenskapligt skolade musikskriftställaren i Sverige. Av
L:s skrifter kunna nämnas ”Om wagnerismen”
(1882), ”Svenske hofkapellmästare” (s. å.),
”Musikaliska studier” (1896) och ”August
Södermans manuskriptsamling” (i Svensk musiktidn.
1888—89).
Lindgren, Armas Eliel, finländsk arkitekt
(1874—1929), knuten till Centralskolan för
konstflit 1902—12 som konstnärlig ledare och från
1913 som ordf. L. samarbetade 1897—1904 med
H. Gesellius och E. Saarinen och bidrog därmed
till det nationella genombrottet i finsk arkitektur
omkr. 1900. Efter kompanjonskapets upplösning
byggde L. sitt huvudarbete, det nya
studentkårs-huset i Helsingfors, samt ett flertal kyrkor på
landsbygden, fabriksbyggnader m. m. L. ledde
restaureringarna av Åbo och Viborgs domkyrkor.
Lindgren, Astrid Anna Emilia, f. Ericsson,
författarinna (f. 1907 14/n). L. har vunnit stor
popularitet som förf, av barnböcker. Hon har
utg. bl. a. ”Pippi Långstrump” (1945), som
inledde en serie, omfattande bl. a. ”Pippi
Långstrump går ombord” (1946) och ”Pippi
Långstrump i Söderhavet” (1948), vidare
”Mästerdetektiven Blomkvist” (1946), ”Alla vi barn i
Bullerbyn” (s. å.), ”Nils Karlsson-Pyssling” (1949),
för vilken hon 1950 erhöll Nils
Holgersson-pla-ketten, ”Kati i Amerika” (1950), ”Kajsa Kavat”
(s. å.) och ”Bara roligt i Bullerbyn” (1952).
Lindgren, Erik Adolf Mauritz, läkare (f.
1905 3/5), med. lic. 1932, med. dr i Stockholm
1948, doc. i röntgendiagnostik vid Karolinska inst.
s. å., prof, i röntgendiagnostik med neuroradiologi
där samt överläkare vid Serafimerlasarettet 1949.
L. har utg. bl. a. arbeten om centrala
nervsystemets röntgendiagnostik och disputerade på en avh.
om diagnosen av hjärntumörer.
Lindgren, Gunnel, premiärdansös vid
Operabaletten (f. 1921 28/e), elev vid Kungl. teaterns
balettelevskola 1929, engagerad 1942,
premiärdansös 1949. L. har studerat för A. Koslovskij
och dennes maka, Nina Dombrovska, samt
företagit utländska studieresor och studerat vid Sad-
ler’s Wells’ balettskola i London. Hon har haft
huvudroller på operan och vid dess turnéer, bl. a.
i ”Sylfiderna”, ”Kärleksprovet”, ”Svansjön”
(akt 2), ”Gala Perfomance”, ”Petrusjka” och
”Giselle”. L. dansade båda kvinnliga
huvudrollerna i Julian Algos ”Visioner” vid de
internationella danstävlingarna i Stockholm (1945)
och på Operan (1950). — G. 1947 m.
kapellmästare Sixten Ehrling.
Lindgren. 1) Gustaf Axel Herman L.,
arkitekt (1863—1930). L. blev arkitekt i
överinten-dentsämbetet 1887 och utnämndes 1899 till
hovintendent. 1905—30 var han lärare i arkitekturens
historia vid Tekniska högsk. Bland hans
byggnader märkas Polishuset på Kungsholmen i
Stockholm (1903—11), ett flertal fängelsebyggnader
samt rådhuset i Motala (1894).
2) Gustaf Malcolm B i r c h-L., den föreg:s
son, arkitekt (f. 1892 V10), arkitekt i
Byggnadsstyrelsen 1918; tekn. dr 1934 på en avh. om
”Svenska lasarettsbyggnader”. L. har huvudsaki.
arbetat på detta område inom arkitekturen och
har utfört ritningar till ett stort antal sjukhus
och sanatorier, bl. a. i Arvika, Lund, Göteborg,
Sundsvall, Uppsala och Östersund.
Lindgren, Albert Hellen Gustaf Benedikt,
litteraturhistoriker (1857—1904), student 1876,
medarbetare i bl. a. Aftonbladet. Efter
debutromanen ”Prosten Lars” (1893) utgav han sitt
största arbete ”Sveriges vittra storhetstid 1730
—1850” (2 bd, 1895—96), varefter han gjorde
blott enstaka porträtt, ss. av Zola (1898), H. C.
Andersen (1900), Ibsen (1903) och Runeberg
(1904). Hans essäer äro samlade i ”Skalder och
tänkare” (1900) och ”Några diktareporträtt”
(1907).
Lindgren, Waldemar, svensk-amerikansk
geolog och bergsvetenskapsman (1860—1939),
avlade 1883 gruvingenjörsexamen vid bergsakad. i
Freiberg i Sachsen och fick 1884 anställning vid
U.S.A :s geologiska undersökning, där han
arbetade som gruvgeolog och slutl. som chefgeolog
på den ekonomiska geologiens område. 1912—33
var han prof, vid Institute of Technology i
Cambridge (Mass.). L:s verksamhet har haft stor
betydelse för gruvgeologiens utveckling. Hans
författarskap omfattar beskrivning av ett antal
malmfält, mest i v. delarna av U.S.A., och en
lärobok i malmgeologi (”Mineral deposits”, 1913).
Lindh, en familj av boktryckare och
bokförläggare i Örebro och Stockholm. — Johan L.
(1723—83) inrättade 1752 boktryckeri i Örebro,
där han huvudsaki. tryckte abc-böcker, katekeser
och psalmböcker. Sonen Johan Per L. (1757
—1820) övertog efter faderns död
örebrotrycke-riet men sålde det 1798 till en yngre bror. Själv
inköpte L. 1791 Lars Salvius’ förlag i Stockholm,
där ban bl. a. förläde Vet.-akad:s och Vitt.-akad:s
publikationer, Kellgrens, Lidners, Oxenstiernas
och Adlerbeths skrifter m. m. P. A. Norstedt
köpte efter L:s död hans boktryckeri och förlag.
— Nils Magnus L. (1775—1835), den
fö-reg:s bror, fick 1798 övertaga tryckeriet i
Örebro, öppnade därjämte förlagsverksamhet samt
köpte boktryckerier i Jönköping och Västerås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
