Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lieberath, Ebbe - Lieberkühnska körtlarna - Liebermann, Max - Liebert, Arthur - Liebfraumilch - Liebhaber - Liebig, Justus von - Liebknecht, 1. Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
Lieberkühnska körtlarna—Liebknecht
668
Max Liebermann: Papegojallén, 1902.
ungdom. — Litt: E. Andersson, ”Ungdomens
man” (1938).
Lieberkühnska körtlarna [li’b-], på vissa
ställen i magsäcken samt överallt i tunn- och
tjocktarmar befintliga enkla, sällan grenade, raka
tubulära körtlar, som mynna på slemhinnan. L.
äro en av bildningsplatserna för
matsmältningsvätskorna.
Liebermann [li’b-], Max, tysk målare och
författare (1847—1935). Han reste 1872 till
Paris, tog där starka intryck av Munkaczy,
Cour-bet och Millet samt Israels. Han målade
mestadels holländska motiv, arbeterskor,
verkstadsin-teriörer, skördefolk på åkern etc. — allt till en
början betydligt mörkt — men arbetade sig
likväl fram till fast studium av färgernas valörer,
till luftverkan och bred, summarisk behandling.
1878 bosatte han sig i München, 1884 i Berlin.
Där blev han en huvudman och en medelpunkt
i den över hela Tyskland spridda
oppositionsrörelsen. Jämte landskap och genre målade L.
kärnfulla porträtt. Han var även mästare i
pastellmålning och etsning. L. är representerad i
flertalet tyska och utländska museer. Hans
”Gesam-melte Schriften” utkommo 1922. — Biogr. av
M. J. Friedländer (1924).
Liebert [li’b-], Arthur, tysk filosof (1878
—1946), prof, i Berlin 1928, senare i Belgrad
och som flykting i England och U.S.A. L. utgick
från den marburgska riktningen av
nykantianis-men, vilken han sökte förknippa med den
efter-kantianska idealismen och fullständiga genom en
metafysik. Metafysikens föremål är ”det
absoluta”, som emellertid blott kan bli problematiskt
känt (”Das Problem der Geltung”, 1914, 2:a uppl.
1920, ”Wie ist kritische Philosophie überhaupt
möglich?”, 1919). Bland L:s övriga skrifter
märkes ”August Strindberg. Seine Weltanschauung
und seine Kunst” (1920; sv. övers. 1925).
Liebfraumilch [11’pfraumilk], ett fylligt
Rhen-vin från trakten av Worms, uppkallat efter
Liebfrauenstifts gamla kloster där.
Liebhaber [li’phäbar], ty., älskare av något,
förtjust i. — Libhaberi, förkärlek, vurm.
Liebig [IFbik], Justus von, frih., tysk
kemist (1803—73). L. ägnade sig först åt
apotekar-yrket; hans anlag nådde sin fulla utveckling i
Paris, där han till lärare hade bl. a. Gay-Lussac.
L:s där utförda berömda undersökning över
knallsyran och dess salter förskaffade honom en
professur i Giessen (1824), som han beklädde till
1852, då han antog kallelse till Münchens univ.
Tyngdpunkten i L:s tidigare verksamhet ligger
på den organiska kemins område. Här har han
först och främst utarbetat den metod för de
organiska föreningarnas analys, som i stort sett
ännu användes. Hans första undersökning, över
knallsyra, visade, att denna förening har samma
sammansättning som cyansyran, det tidigast
upptäckta exemplet på isomeri. Banbrytande för den
organiska
radikalteorien blev L:s med F.
Wöhler utförda
undersökning över
ben-soesyrans radikal
(1832); bland av L.
upptäckta el.
utforskade ämnen må f. ö.
nämnas acetaldehyd,
acetal, kloral,
natrium-etylat, merkaptan,
amygdalin, bensaldehyd
och närstående ämnen.
Även inom den
oorganiska kemin har L.
gjort betydelsefulla
in
satser. L. var den förste verklige
universitetsläraren i kemi; till hans experimentalföreläsningar
och laboratorium strömmade elever från alla
länder. 1840 vände sig L. till lantbrukskemin, vars
nyskapare han blev. Metoden att genom
handelsgödsel ersätta markens förluster av oorganiska
salter grundar sig direkt på L:s undersökningar
över åkerjordens sammansättning och
förändringar. Den fysiologiska kemin har L. givit en
rationell grundval. I samband med hans
värdeundersökningar över olika näringsämnen står
införandet av det efter honom benämnda
”köttex-traktet”. — L. anses med rätta som en av de
främsta forskare, som kemins historia känner;
särskilt den tyska kemiska forskningen har för
sin snabba och rika utveckling att tacka L:s
dominerande forskargärning och hans starka och
väckande personlighet. — Biogr. av H. Ramsay
(1918).
Liebknecht [li’pknäkt], 1) Wilhelm L.,
tysk socialdemokratisk politiker (1826—1900). L.
studerade vid olika univ. filologi och filosofi men
blev för deltagande i de revolutionära rörelserna
1848 utvisad. Efter en kortare vistelse i Schweiz
var han verksam i London som tidningskorrespon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
