Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Licentiering - Licet - Lichen - Lichenes - Lichfield - Lichnowsky, ätt - Lichnowsky, Max - Lichtenau, Wilhelmine von - Lichtenberg, George Christoph - Lichtenbergska figurer - Lichtenfels - Lichtenstein, Adolf - Lichterfelde - Licinius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Licet—Licinius
654
Katedralen i Lichfield.
des avlägsnande från utövning av rådsämbetet,
dock med bevarande av rådsvärdigheten och i
regel med pension. Genom 1., som uppkom 1739,
hindrades de avlägsnade från att uppträda på
rid-darhuset, i vars förhandlingar riksråd ej fingo
deltaga.
Li’cet, lat., det är tillåtet.
Lichen [-k-] (av grek, letchèn, utslag), en
kronisk inflammatorisk hudsjukdom, som utmärktes
av antingen spetsiga små knutor (acuminatus) el.
platta vaxglänsande, blåröda utslag (planus), vilka
på det hela taget kvarstå oförändrade under
sjukdomens lopp.
Lichénes [-k-], bot., se Lavar. —
Licheno-1 o g i, läran om lavarna.
Lichfield li’t/fild], stad i eng. grevsk.
Staf-ford, 25 km n. om Birmingham; c:a 10,000 inv.
Biskopssäte sedan 669. Märklig katedral från
1200-talet.
Lichnowsky [liknå’vski], tysk (schlesisk) ätt,
vilken 1773 tilldelats preussisk och 1846
österrikisk furstlig värdighet.
Karl Max L., diplomat (1860—1928). Han
verkade som tysk diplomat 1889—1904 och 1912
—14. Han blev okt. 1912 tysk ambassadör-i
London, arbetade ivrigt för tysk-engelskt
samförstånd och varnade i sina depescher för
Wien-kabinettets äventyrliga syften. Efter
krigsutbrottet författade L. en för hans vänkrets avsedd
broschyr, vilken dock blev mycket spridd och 1917
trycktes i utlandet som ett led i ententens
krigs
propaganda. L. uteslöts 1918 ur preussiska
herrehuset. Han utgav 1927 en utförligare
framställning av krigets förhistoria och sin roll under den
kritiska tiden under titeln ”Auf dem Wege zum
Abgrund”.
Lichtenau [li’^tanau], Wilhelmine von,
grevinna, preussiske konungen Fredrik Vilhelm
II :s älskarinna (1753—1820), var dotter till en
musiker, Elias Enck. Uppfostrades från sitt
tolfte år på dåv. prins Fredrik Vilhelms bekostnad
och var från 1768 till hans död hans älskarinna.
De hade fem barn (bland dessa två med grevlig
titel von der Mark). L. fick ingå
skenäktenskap med en kammartjänare Rietz. Vid
konungens död (1797) häktades hon och satt ett par
år internerad i Glogau.
Lichtenberg [li’ktonbärk], George
Chri-stoph, tysk författare (1742—99), sedan 1769
prof, i matematik i Göttingen. L. utgav 1778 ff.
Göttingischer Taschenkalender, där han
offentliggjorde aforismer och satiriska uppsatser,
kännetecknade av stor kvickhet och slagkraft. Han
polemiserade mot Sturm und Drang och all
mystik. Berömt blev ”Ausführliche Erklärung
der Hogarthischen Kupferstiche” (1794—99).
L:s ”Vermischte Schriften” utgåvos i 9 bd 1800
—05, ”Aphorismen” i 5 bd 1902—08, brev i 3
bd 1901—04. Ett urval av L:s aforismer utkom
i sv. övers. 1949.
Lichtenbergska figurer [li’^-], av G. C.
Lichtenberg upptäckta fenomen, som uppträda på ytan
av isolatorer i samband med elektriska
urladdningar. Om två metallföremål läggas på en isolerande
skiva (glas, ebonit) och båda förbindas med
elektroderna till en gniststräcka, kan man efter
en gnisturladdning framkalla 1. genom att beströ
skivan med en fint pulveriserad blandning av
svavel och mönja. L. framträda då som
egendomliga strålformade figurer med el. utan
förgreningar, utgående från metallföremålen och av
olika form och färg, beroende på den
ursprungliga laddningens tecken, gult för positiv och rött
för negativ laddning. L. uppkomma även på en
fotografisk plåt (el. film), om urladdningen får
ske i mörkt rum och plåten sedan framkallas och
fixeras på vanligt sätt.
Lichtenfels [li’^-], missionsstation på s. v.
Grönland, Grönländskt namn Akunak.
Lichtenstein, Adolf, läkare (1884—1950),
med. dr 1917, doc. i pediatrik vid Karolinska inst.
s. å., överläkare vid Stockholms epidemisjukhus
1924—32, prof, i pediatrik vid Karolinska inst.
och överläkare vid Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn 1932—49, led. av
Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd från 1940. L.
utgav talrika vetenskapliga arbeten av huvudsaki.
pediatriskt el. epidemiologiskt innehåll, ävensom
populärmedicinska skrifter, framför allt i
barnavård.
Lichterfelde [li^tarfälda], sydvästlig
stadsdel i Berlin. Villaområde med vackra parker.
Lici’nius, fornromersk plebejisk adelssläkt,
vars mest bemärkta medlemmar tillhörde grenarna
Crassus och Lucullus. Folktribunen G a j u s L.
S t o 1 o genomdrev j ämte sin ämbetsbroder L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
