- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
651-652

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Libsticka el. libbsticka - Liburner - Libyen - Libyska öknen - Licata - Licencié - Licens - Licent - Licentiand - Licentia poetica - Licentiat - Licentiering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

651

Libsticka—Licentiering

652

Libsticka.

Libsticka el.
1 i b b s t i c k a,
Levi’sticum
palu-dapifo’lium (Ligu’-sticum levi’sticum),
en flerårig, ända
till 2 m hög,
flock-blomstrig växt med
parbladiga blad
(med treflikiga
småblad) och gula
blommor. L. har
äcklig lukt och
vidrig, sötaktig smak.
Roten var förr
of-ficinell.

Libu’mer (lat.
Lib^rni), forntida
illyriskt folkslag,

illa beryktat som sjörövare, bosatt på kusten och
öama i Dalmatien.

Libyen, kungarike (sedan 24/i2 1951), f- d.
italiensk koloni (Libia italiana) i Nordafrika (se
karta vid Etiopien), mellan Medelhavet och
bergmassivet Tibesti samt mellan Egypten och
Tunisien—Algeriet. L. består av provinserna
Kyre-naika, Tripolitania och Fezzan; 1,759,540 km2;
888,401 inv. (1939), därav 89,098 italienare (c:a
42,000 1948). Huvudstäder: Tripoli och Bengasi.
Med undantag av en del judar är L:s
icke-euro-peiska befolkning muhammedansk; därav utgöra
negrer c:a 35°/o. Närmast s. om Syrtenvikarna
utbreder sig ett slättland, som i ö. begränsas av
Barkas svagt utbildade antiklinalrygg (880 m
ö. h.) och i s. av terrassbranter, i n. avslutande
den högre belägna kritkalkstensplatån Hammada
el-Homra. S. härom vidtar det lägre liggande
oasområdet Fezzan. Fezzansänkan begränsas i s.
av en stor silur- och devonsandstensplatå, över
vilken det även av vulkankratrar bestående
Tibesti höjer sig till (inom L.) bortåt 3,000 m
höjd. I ö. utbreder sig Libyska öknen med dess
stora sanddyner. Klimatet är hett; i Azizia s.
om Tripoli uppmättes 1SÅ 1922 + 58° i skuggan.
I det inre äro emellertid nätterna svala, och på
Djabal Garian i n. v. L. kan det någon gång
snöa. Oaserna vid kusten höra till de fruktbaraste
i Nordafrika, med odling av främst dadelpalmer,
sydfrukter och grönsaker. I stäppområdet längre
in idkas tillika boskapsskötsel, korn-, vete- och
alfaodling. Åtskilliga välbevattnade oaser finnas
inom Fezzan och ökenområdet (Kufra, Gialo). De
största städerna äro Tripoli, Bengasi, Misurata,
Homs och Derna. Främsta hantverksalster äro
textilier, lädervaror, guld- och silverbrokad.
Fisket ger i synnerhet svamp och tonfisk;
saltutvinning. Järnvägarna, 5 linjer vid kusten, ha en
totallängd av 390 km. Bilvägarnas längd är 3,830 km.
1937 öppnades en kustautostrada. — Turkiet
avträdde L. till Italien 1912. Under i:a världskriget
hade de fanatiska senussistammarna nästan
utdrivit italienarna, vilka under 1920-talet underkuvade
dem och utsträckte koloniens område mot s. 1930
—31 ockuperades Fezzan och Kufra. Efter
ökenkrigets slut 1943 ställdes Fezzan under fransk

och det övriga L. under brittisk
militärförvaltning. L. blev ett suveränt kungarike genom
beslut i Förenta Nationerna 1949 och 1950. Nuv.
regent är emiren av Kyrenaika, Muhammed Idris
el. Senussi. — L. (grek. Libye) var urspr. det
egyptiska namnet på området v. om Nilen, hos
Herodotos betecknande en av världsdelarna,
Afrika, enl. senare antik åskådning i allm.
fattat som landet v. om Nilen till Atlantiska
oceanen. — Se bilder å pl. vid sp. 649.

Libyska öknen, se Sahara.

Lica’ta, hamnstad på Siciliens s. kust; 36,000
inv. Svavelindustri och fiske.

Licencié [lisäsje’], fr., i Frankrike den, som
efter viss studietid avlagt vissa examina och
skriftliga prov i någon fakultet vid ett franskt
univ. L. ès-lettres [äs-lältr] och l. ès-sciences
[äs-siä’s], l. en droit [ä drcoa’] motsvara ung.
svensk fil. ämbets- el. fil. kand.-examen, den
sista jur. kand.-examen.

Lice’ns (av lat. lice’ntia, tillåtelse), medgivande
att utföra handling, som eljest är förbjuden el.
förbehållen någon annan. Som ex. på 1. må
nämnas av staten utfärdade import- och
exportlicenser, vilka medföra tillåtelse att in-, resp, utföra
varor, som äro föremål för import- el.
exportförbud. Genom patentlicenser kan innehavare av
patent åt annan person upplåta rätt att
exploatera skyddad uppfinning. Även en del innehav
(ss. av radioanläggning, vissa skjutvapen) äro
ofta underkastade licenstvång.

Sportv. L. kräves i vissa länder såväl för
deltagare som för funktionärer vid ett flertal
tävlingar, framför allt utom eget land. I Sverige
är licenstvånget vanligt inom kapplöpnings-,
trav-och motorsporten, men även inom vissa idrotter,
t. ex. fäktning.

Lice’nt (lat. lice’ntia), en äldre tullavgift.

Licentiand [-sia’nd], person, som bedriver
studier för licentiatexamen (framför allt inom
teologiska, juridiska och filosofiska
fakulteterna.) — 1947 inrättades vid svenska univ. och
högsk. ett antal licentiandstipendier,
avsedda för kandidater och magistrar, som
förbereda licentiatexamen.

Lice’ntia poètica, lat., ”poetisk frihet”, d. v. s.
avvikelse från det vanliga språkbruket, vilken
poeten tillåter sig. Sådana äro ändringar i
ordföljden, satsförkortningar, uteslutningar av ord,
godtycklig tempusföljd, allehanda förändringar
av ordens former m. m. Ex.: Lex’ (= lexa),
kabbalik ( = kalabalik; Tegnérs ”Axel”), skönsta
(= skönaste), kyssa sig ( = kyssas), i nordiska
land (= i de nordiska landen). — Se R. G:son
Berg, ”Om den poetiska friheten i 1800-talets
svenska diktkonst” (1903).

Licentiat [-siä’t] (av lat. lice’ntia, tillåtelse,
d. v. s. den, som fått tillåtelse att disputera för
doktorsgraden), förk. lic., person, som avlagt
teologie, juris, medicine, filosofie, agronomie,
eko-nomie el. teknologie licentiatexamen.

Licentiering [-siè’-], enl. frihetstidens politiska
språkbruk det uttryck, som begagnades, när
ständerna avlägsnade misshagliga riksråd. L. innebar
förlust av ständernas förtroende och vederböran-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free