Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lauenburg - Lauesesn, Marcus - Laughton, Charles - Laumontit - Launceston - Launis, Armas - Launitz, Eduard von der - Laura - Lauraceae - Laurana, Francesco - Laurasien - Laureatus - Laurel, Stan (Jefferson, Stanley) - Laurelius, Olof - Laurell, Hugo - Laurencin, Marie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Lauesen—Laurencin
464
hertigdöme, Sachsen-L. 1705 tillföll landet
Hannover, 1803—13 var L. besatt av fransmännen,
kom 1815 till Preussen men lämnades av detta
till Danmark i utbyte mot Svenska Pommern.
Efter dansk-tyska kriget ingick L. 1865
personalunion med Preussen, inträdde som särskild stat
i Nordtyska förbundet och Tyska riket men
införlivades 1876 med Preussen.
Låifesen, M a r c u s, dansk författare (f.
1907). Han blev student 1926 och
debuterade som lyriker 1928 med ”Guds göglere”.
L. slog igenom med den talangfulla sönder
jylländska släktromanen ”Og nu venter vi paa
skib” (1931; sv. övers, s. å.) Han har sedan
bl. a. utgivit ”En mand og hans fjende” (1932),
med angrepp på inre missionen, och ”Freden”
(1935), m°t kriget. Romanerna ”Kætteren fra
Eisleben” (1934) och ”Det tyske oprör” (1936)
utgöra en skildring av Luthers liv. Av större
värde äro några berättelser från L:s hembygd,
”Skipper Theobald” (1936; sv. övers. 1937),
”Han og hans næste” (1938) och ”Den rige
vandring” (1940; sv. övers. ”Så rikt var livet”,
1942), ett porträtt av fadern.
Laughton [lå’tn], Charles, engelsk
skådespelare (f. 1899). Efter univ.-studier gick L.
genom Royal Academy of Dramatic Art och
debuterade 1926 i
”Revisorn”. 1932
engagerades han till
Hollywood och gjorde där
under de följ, åren
bl. a. ”Natt över
Tunis”, ”1 korsets
tecken”, ”Om jag hade
en miljon”, ”Det var
livat i Paris”, ”Lågor
i dunklet” och
”Myteri”. För London Film
gjorde han under
samma tid ”Kvinnorna
kring kungen”,
filmen om Henrik VIII,
och ”Rembrandt”. Rollen som den vanskapte
Quasimodo i ”Ringaren i Notre Dame” hör till
L:s mest lysande filmskapelser under senare år.
Med sitt särpräglade utseende och sin
färgstarka gestaltningsförmåga har L. dokumenterat
sig som en av Englands största
karaktärsskåde-spelare.
Laumontit, miner., vattenhaltigt, basiskt
kal-cium-aluminium-disilikat, Ca(Al. aOH^fSiaOs)’.
2 H2O, monoklint zeolitmineral, uppträdande i
prismatiska, färglösa el. pärlemorglänsande
kristaller, vilka genom avgivande av vatten i torr
luft sönderfalla till ett vitt pulver.
Launceston [lå’nstsn], stad på n. Tasmanien,
vid innersta delen av Tamarfjorden; 47,000 inv.
(med förorter). L. är öns näst största stad och
nordkustens främsta hamn- och handelsstad med
stor trafik på Australien.
Låifnis, Armas Emanuel, finländsk musiker
och musikforskare (f. 1884). Han var 1918—
22 docent i musikanalys och folkmusikforskning
vid Helsingfors univ. och blev 1922 ledare av
Helsingfors folkkonservatorium. L. har i sina
forskningar behandlat finsk, lapsk och estnisk
folkmusik. Han har bl. a. komponerat operorna
”Seitsemän veljestä” (Sju bröder), ”Kullervo”
och ”Aslak Hetta” samt kantater och körsånger.
Låu’nitz, Nicolaus Carl E d u a r d Schmidt
von der, tysk skulptör (1797—1869), lärjunge
till Thorvaldsen, mestadels verksam i Frankfurt
a. M. Främst är L. känd genom det figurrika
monumentet där över Gutenberg.
Låu’ra, av Petrarca i en mängd kärleksdikter
förhärligad italienska; i Sverige om gående, som
uppträder virrigt på körbana el. dyl., efter
”hönan Laura” i ett 1936 av Nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande utgivet
propagandatryck.
Lauräceae, bot., se Lagerväxter.
Laura’na [lao-], Francesco, italiensk
skulptör (omkr. 1420—omkr. 1502). L. var
mycket anlitad i Italien och i Frankrike som
figur-och porträttskulptör. Representativa arbeten av
L. finnas i Berlin och Paris samt i kyrkor i
Palermo och Neapel.
Lauräsien, geol., hypotetiskt landkomplex på n.
halvklotet under tidigare geologiska perioder,
bildat av de gamla kontinentalkärnorna i
Nordamerika (Laurentia) och Europa-Asien (Eurasia).
Laureätus, lagerkrönt.
Laurel [lå’ral], Stan (eg. Jefferson,
Arthur Stanley), amerikansk filmkomiker (f.
1890). Sin egentliga berömmelse vann L. först
i början av 1930-talet som Halvan i
groteskfilmerna om Helan och Halvan (tills, m. Oliver
Hardy).
Laurélius, Olof, biskop (1585—1670). Han
blev 1617 magister i Rostock, 1621 prof, i logik
vid Uppsala univ., 1625 teol. prof., 1640 pastor
primarius i Stockholm, s. å. teol. dr och 1647
biskop i Västerås stift. L. var utpräglat
ortodox. Han utgav bl. a. en kateketisk lärobok
samt den anonyma ”Christelige spörsmål”, som
bifogades Luthers lilla och Svebilius’ katekes och
på så sätt flitigt användes långt in på 1800-talet.
Däremot har den L. tillskrivna ”Eenfalligha
frågor” icke författats av honom utan av J.
Rud-beckius. L. redigerade vid 1647 års riksdag de
prästerliga privilegierna, stadfästa 1650 och 1655,
samt deltog i förarbetena till 1686 års kyrkolag.
— Litt.: A. V. Hacklin, ”Olavus Laurélius” (2
bd, 1896—97).
Laure’11, Hugo Fredrik, röntgenolog (f. 1884
21/ii), med. lic. i Uppsala 1912, med. hedersdr
1927; doc. i med. radiologi i Uppsala 1926, ord.
lärare 1927, personlig professur där 1931—49.
L. är den egentlige skaparen av röntgeninst. i
Uppsala, som under honom nått en lysande ut
veckling. Han införde undervisning i radiologi
1919. Han har författat talrika arbeten inom
sitt ämne.
Laurencin [låräsa’], Marie, fransk
målarinna och grafiker (f. 1885), var först elev av
F. Humbert men kom tidigt i kontakt med
Pi-casso och Braque, under vilkas inflytande hon
utvecklades mot en mera formbetonad konst. Hon
har framför allt, i akvarell, olja och litografi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
