Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmäteristaten - Lantmäteristyrelsen - Lantpartiet - Lantraser - Lantregering - Lantråd - Lantränteri, Lanträntmästare - Lantvärn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Lantmäteristyrelsen—Lantvärn
384
mäteri tillkom i Sverige 1628, då Anders Bure
fick i uppdrag bl. a. att anställa lantmätare för
arbetenas bedrivande. Numera ledes
lantmäterivä-sendet av Lantmäteristyrelsen (1864)
med en generaldir. som chef. Arbetet fördelas
på 4 byråer, vardera ledd av en byråchef,
administrativa byrån, landsbyrån, stadsbyrån och
ut-redningsbyrån, den sistn. för utredningar i
jord-delningsmål åt domstolar o. a. myndigheter.
Dessutom finns ett kamrerarkontor och ett stort arkiv.
Lantmäteristyrelsen åligger att utöva tillsyn dels
över j orddelningsväsendet och övriga grenar av
rikets lantmäteriväsen, dels över arbetet med
uppläggande och förande av jordregister, dels också
över Statens reproduktionsanstalt samt vidare att
handha överinseendet dels över mätningsväsendet
i rikets städer, köpingar och likställda samhällen,
dels även över arbetet med uppläggande och
förande av fastighetsregister enl. för stad gällande
bestämmelser. Styrelsens arkiv rymmer en
utomordentligt värdefull kartsamling, utgörande de
viktigaste (huvudsakligen kopior) av genom lantmätare
sedan 1628 upprättade kartor till ett antal av
över 300,000, fördelade på över 700,000 blad och
400,000 foliosidor (beskrivningar). I varje län
finnes som chef en överlantmätare,
vilken utövar sin verksamhet i länets 1 an t
mäteri kon t o r, biträdd av erforderligt antal
assisterande lantmätare samt andra befattningshavare.
På de större länskontoren finns också en bitr,
överlantmätare, överlantmätaren har att övervaka
länets lantmätares arbeten, granska och delvis
fastställa av dem utförda förrättningar, föra
jordregister o. a. fastighetsregister m. m.
överlantmätaren utför icke arbeten åt enskilda. I
lant-mäterikontoren förvaras originalen till alla
sedan början av 1700-talet genom lantmätare
upprättade kartor och handlingar, utgörande för hela
riket över 800,000 förrättningsakter med över
600,000 kartor. Lantmäterikontoren äro, vart och
ett i sitt län, centrala inst. för alla frågor, som
sammanhänga med jords delning och redovisning.
Den med lantmäteriförrättningars utförande
sysselsatta personalen utgöres av L:s
distrikts-organisation. Hela riket är efter
omorganisation 1048 indelat i 148
lantmäteridi-strikt (tidigare 209), vart och ett med en
distriktslantmätare som chef. På
distrikten tjänstgöra dessutom erforderligt antal
ord. och e. o. lantmätare, lantmätaraspiranter och
mätningstekniker samt kansli- och
kontorsbiträ-den. Distriktsorganisationen har att utföra alla
inom distriktet förekommande
lantmäteriförrätt-ningar och dithörande uppdrag. — I fråga om
lantmätarnas utbildning stadgades redan på
1630-talet, att ingen fick arbeta på egen hand
utan att vara vederbörligen examinerad, och från
slutet av 1600-talet finnas detaljerade
föreskrifter om fordringar i lantmäteriexamen, som
avlades vid dåvarande lantmäterikontoret i
Stockholm. Under 1700- och 1800-talen utgjordes
utbildningen av några års elevpraktik hos
lantmätare samt därefter viss tids studier och
examen inför Lantmäteristyrelsen i Stockholm. 1848
stadgades studentexamen som villkor för inträde
som elev vid 1. 1910 blev utbildningen provisoriskt
ordnad med minst 1 års elevpraktik efter
studentexamen och därefter 3 års studier vid den under
Lantmäteristyrelsen ställda
lantmäteriun-dervisningen. Från 1932 är utbildningen
förlagd till en 4-årig facka vd. för lantmäteri vid
Kungl. tekniska högsk., varefter följer minst 1
års aspiranttj änstgöring i 1.
Lantmäteristyrelsen, se Lantmäteristaten.
Lantpartiet, en partipolitisk fraktion, bildad
i opposition mot hattpartiet vid början av 1760
—62 års riksdag. Gruppen, som åsyftade en
uppgörelse med den härskande regimen utan att
bereda väg för mössorna, föll redan 1761 sönder
genom Pechlins manipulationer. Dess anhängare
kallade sig helst ”patrioterna”; namnet L.
betyder närmast ”riksparti”. — Även
adelsoppositionen mot Gustav III kallade sig från 1778 års
riksdag L. och ”patrioterna”.
Lantraser. 1) Bot. L., 1 a n t s o r t e r, kallas
oförädlade och i särskilda trakter länge odlade
sorter av olika kulturväxter. Kännetecknande för
1. är deras goda ärftliga anpassning till den
landsdel el. det lokalområde, där de odlas.
2) Zool. L., natur ras er, av husdjur ha
huvudsaki. uppkommit genom naturligt urval och
blott i ringa grad varit föremål för planlagt
avels-arbete. De äro i regel mera senvuxna, härdiga
och förnöjsamma än ädla raser men föga
produktiva.
Lantregering, gammal och ej längre brukad
benämning på den myndighet, åt vilken K. m:t
anförtrott att handha styrelsen inom ett visst
område av riket, ett län.
Lantråd (ty. Landrat). 1) I Preussen
beteckningen för den ämbetsman, som stod i spetsen för
förvaltningen av en krets. — 2) Innan Estland
och Livland blevo självständiga, funnos där ett
slags representationer av ridderskapet med namnet
lantråd. — 3) På Aland är 1. titeln på
land-skapsnämndens ordf.
Lantränteri, Lanträntmästare, se Länsstyrelse.
Lantvärn, urspr. den besuttna jordägare
påvilande skyldigheten att med sina vapenföra
underlydande deltaga i hemlandets försvar. Med
uppkomsten av stående härar gick l.-skyldigheten
tillbaka, och det var eg. först med
värnpliktshärar-nas uppkomst, som behovet av en 2:a linje
föranledde, att benämningen 1. flerstädes återinfördes,
vanl. i fråga om ett antal äldre årsklasser. I vissa
länder fanns därjämte en 3:e linje, landstorm (se
d. o.). L. hade i Sverige länge sin motsvarighet
i beväringens 2:a uppbåd. I Österrike-Ungern
organiserades under Napoleonkrigen ett 1. till
hemlandets försvar. I Tyska riket bildade 1. 2:a
linjen inom krigsmakten och omfattade n
årsklasser närmast efter aktiva armén och dess reserv;
vid mobilisering uppsattes särskilda l.-trupper.
Motsv. organisationer voro i Storbritannien och
Frankrike territorialarmén samt i Ryssland
reservens 2:a uppbåd. — I Sverige framhävde
intrycken av de franska revolutionskrigen och
händelserna under 1808 års krig indelningsverkets
främsta brist: saknaden av reserver. Den
allmänna värnplikten återupplivades, och 1808 beslöts,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
