Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbruksundervisning - Lantbruksvecka - Lantdagar - Lanterna - Lanternin - Lantförsvarsdepartementet - Lantgreve - Lanthushållsskola - Lanthäst - Lantingshausen, von, ätt - Lantingshausen, Jakob Albrekt von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Lantbruksvecka—Lantingshausen
376
yrkesskolor finnas f. n. endast 4. L a n
t-hushållsskolorna, varav den första
upprättades 1912, uppgå nu till 40, som samtliga ha
statsbidrag. Deras uppgift är att ge unga
kvinnor en praktisk och teoretisk undervisning i
huslig ekonomi och i de göromål, som åvila
kvinnorna i den bygd, där skolorna äro belägna. En
del skolor ha enbart vinterkurser, andra
sommarkurser, och en del ha bådadera; 9 av skolorna
ha dessutom helårskurser. Kost och logi får
betalas av eleverna, men kurserna som sådana äro
avgiftfria. Både lantmanna- och
lanthushållssko-lorna äro i stor utsträckning från början
tillkomna som utbyggnad på folkhögsk. och äro
därför fortfarande på många håll förlagda i
anslutning till varandra. Till 1. kunna också
räknas de två
lanthushållningssemina-r i e r n a, varav det ena tillhör Fackskolan för
huslig ekonomi i Uppsala och det andra
Fredrika-Bremer-förbundet och är förlagt till Rimforsa.
De ha till uppgift att utbilda
lanthushållslärar-innor närmast för lanthushållsskolorna.
Utbildningen, som tar minst 2 år, är såväl praktisk
som teoretisk.
Bland kortare specialkurser, som kunna
räknas till den lägre 1., må vidare nämnas
kurser för kontrollassistenter, ladugårdsförmän,
ladugårds- och svinskötare samt maskin- och
traktorskötare.
Samtliga ovan avhandlade utbildningsanstalter
på jordbruksområdet, utom Lantbrukshögsk., stå
under Lantbruksstyrelsens inspektion.
Lantbruksvecka, sedan 1911 årl. i mars
månad återkommande jordbrukskongress i
Stockholm. Under denna vecka hålla ett 50-tal
föreningar på jordbruksområdet sammanträden,
föredrag, diskussioner, samkväm m. m.
Föredragen och överläggningarna, som avhandla viktigare
frågor inom jordbruksområdet, offentliggöras i
l:s handlingar.
Lantdagar (ty. Landtage) kallades i det forna
Tyska rikets särskilda delar de ur den senare
medeltidens ständer- och korporationsväsen utgångna
församlingar, vilka höllos av områdets
jordägande, privilegierade klasser och institutioner,
Land-stände (andliga stiftelser, ridderskap, städer,
undantagsvis även bönder), för underhandling med
landsherren ang. äskad bevillning el. för
avgörande av religionsangelägenheter m. m., i någon
mån även för vanliga lagstiftningsfrågor.
”Lant-ständerna” kommo i regel ur bruk, när furstarna
under nya tidens första århundraden i sina
territorier åstadkommo enhet och ett modernt
statsväsen. I tyska förbundsakten av 1815 intogs
emellertid en allmän föreskrift, att
”lantständer-författningar” skulle införas i de särskilda
för-bundsstaterna, och till följd därav upprättades i
de flesta tyska staterna under namn av 1.
representativa församlingar. I Preussen återställdes
dock (1823) blott de gamla 1. i de olika
provinserna. Först 1847 bildades av dem en gemensam
representation, ”den förenade lantdagen”, som
till följd av 1848 års revolution ersattes med en
folkrepresentation av mera modern beskaffenhet,
preussiska lantdagen. I de delstatsförfattningar,
som tillkommit efter 2:a världskrigets slut, är
termen 1. i bruk. — Även i Sveriges historia
förekomma lantdagar, dels som ständer
sammankomster i Sveriges tyska besittningar och
östersjöprovinserna, dels, i början av 1600-talet,
som ”landskapsmöten” i Finland, dels slutligen
som namn på de sammanträden, som efter
Skånes, Hallands och Blekinges erövring höllos
mellan svenska regeringens kommissarier och ombud
från dessa landskap.
Finlands folkrepresentation kallades lantdag
under föreningen med Ryssland. Genom 1906 års
L. O. infördes enkammarsystem, men först i
R. F. 1919 ersattes namnet lantdag med riksdag.
Lanterna [-tä’r- el. la’n-]. På fartyg, såväl till
ankars som under gång, skola föras vissa
lanternor, brinnande från solnedgången till
soluppgången. Sålunda skola maskindrivna fartyg under
gång-föra en vit topplanterna samt
sidolan-t e r n o r, en grön (styrbords) och en röd
(babords) ; segelfartyg på väg föra endast
sidolanter-nor. Bestämmelser ange l:s ljusstyrka och
lyssek-torer, 1. vid bogsering, l:s förande på fiskebåtar,
lotsbåtar m. m. — Fartyg till ankars ha för ut ett
vitt ljus, ankarlanterna (större fartyg
även ett ljus akter ut). — Flygplan skall,
när det befinner sig i luften el. på
landningsplats, föra följ, ljus: på högra sidan ett ljus
med grönt sken så monterat, att det framåt och
åt h. visar ett oavbrutet sken inom 1100 vinkel,
bildad av 2 vertikalplan, av vilka det ena skall
vara parallellt med symmetriplanet genom
flygplanets längdaxel och riktat framåt och det andra
åt h.: på vänstra sidan ett ljus med rött sken,
monterat enl. samma grunder som det h. Skenet
från dessa båda 1., vilka i regel placeras på
flygplanets vingspetsar, vid biplan på övervingens
spetsar, skall vara synligt på minst 8 km
avstånd. I flygplanets bakre del, i regel placerat på
sidorodret, skall finnas ett ljus med vitt sken, så
fästat, att det visar ett oavbrutet sken, synligt
bakåt på minst 5 km avstånd.
Lanternin, om en lykta (lanterna) påminnande
överbyggnad på ett tak, antingen för insläppande
av ljus el. som prydnad el. som avslutning på
en kupol el. ett torn.
Lantförsvarsdepartementet, se
Försvarsdepartementet.
Lantgreve, titel för vissa tyska riksfurstar.
Mest bekanta äro de medeltida lantgrevarna av
Thüringen; deras titel ärvdes småningom av
hes-siska furstehuset inom vilket den sedermera
använts.
Lanthushållsskola, se
Lantbruksundervis-ning.
Lanthäst, häst av oförädlad lantras.
La’ntingshausen, von, ätt, härstammande från
rådsförvanten i Reval Henrik Lanting, (d. 1643),
vilken hade två söner, som adlades 1651 med
namnet von L. Ätten, som blev friherrlig 1760
och grevlig 1800, utdog på manssidan 1856.
Jakob Albrekt von L., frih., militär
(1699—1769). Efter att i svensk krigstjänst ha
erhållit kaptens avsked (1722) övergick L. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
