Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbruksingenjör - Lantbruksinstitut - Lantbrukskemi, agrikulturkemi - Lantbrukskemiska kontrollstationer - Lantbruksklubb - Lantbrukskongresser - Lantbrukskonsulent - Lantbruksmaskiner - Lantbruksmöten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Lantbruksinstitut—Lantbruksmöten
372
byggnad vid tekn. högsk. Efter fortsatt
utbildning bl. a. vid Lantbrukshögsk., som biträde åt
1. samt vid Lantbruksstyrelsens kulturtekniska
byrå kan anställning vinnas som 1.
Lantbruksinstitut, benämning såväl på anstalt
för högre lantbruksundervisning som på inst. för
jordbruksforskning. 1848 inrättade Staten 1. på
Ultuna samt 1862 på Alnarp. De omfattade
såväl en lägre som en högre kurs, den förra för
rent praktisk utbildning, den senare för både
praktisk och teoretisk undervisning. Den högre
kursen, som var 2-årig och vid vilken
agronomexamen avlades, omorganiserades 1902 till att
endast omfatta teoretisk undervisning. För att
möjliggöra fortsatta specialstudier inrättades en
i-årig konsulentkurs med jordbrukslinje vid
Ultuna samt husdjurs- och mejerilinje vid Alnarp.
I syfte att skilja utbildningen av praktiska
jordbrukare från mera vetenskaplig
jordbruksutbild-ning omorganiserades 1. 1933, varvid Ultuna 1.
ombildades till Lantbrukshögskolan,
agronomkursen på Alnarp nedlades och ersattes med en
driftsledarkurs för praktiska jordbrukare. Jfr
Lantbruksundervisning.
Internationella 1. i Rom, till vilket
flertalet stater genom undertecknandet av en
konvention voro anslutna, stiftades 1905 på inbjudan
av italienske konungen Viktor Emanuel III. Dess
närmaste uppgift var att samla, bearbeta och
publicera upplysningar om jordbrukets statistiska,
tekniska och ekonomiska förhållanden.
Arbetsresultaten publicerades dels i en årsbok, dels i
månadsskr. — L. uppgick efter 2:a världskriget
i Food and Agriculture Organization.
Lantbrukskemi, agrikulturkemi, kemi i
lantbrukets tjänst, omfattar läran om och studiet
av samtliga inom lantbruket betydelsefulla ämnen
och produkter samt förekommande processer.
Jord, foder- och gödselmedel, växtskyddsmedel,
skördeprodukter, mjölk, mejeriprodukter m. m.
bli sålunda föremål för behandling inom 1.,
likaså en mångfald inom den organiska världen
försiggående kemiska omsättningar, t. ex. inom
växtnäringsämnena i jorden, uppbyggandet och
nedbrytandet av olika substanser inom växt- och
djurvärlden etc. Undersökningar och forskning
inom området bedrivas vid Lantbrukshögsk.,
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt,
lantbruks-kemiska kontrollstationer m. fl. inst.
Lantbrukskemiska kontrollstationer. De äldre
kemiska stationerna omorganiserades 1939 till
lokala 1. Dessa ha till uppgift att undersöka
fodermedel, gödselmedel, jordprov, livsmedel,
vatten o. d. samt lämna upplysningar för främjandet
av jordbruket. Dyl. stationer finnas i Jönköping,
Visby, Kristianstad, Skara och Luleå. Den
centrala statliga organisationen är Statens
lantbrukskemiska kontrollanstalt i Stockholm.
Lantbruksklubb, se Lantbrukssällskap.
Lantbrukskongresser, större, i allm.
internationella möten för diskussion av frågor rörande
lanthushållningen. Sådana sammankomster
anordnas av flera olika sällskap och föreningar, ss.
Internationella lantbrukskommissionen med säte
i Paris (första kongressen 1889), Internationella
markläresällskapet, Internationella
gräsmarkskon-gressen, Nordiska jordbruksforskares förening
m. fl.
Lantbrukskonsulent, tidigare benämning på
lantbruksattaché, numera, efter beslut av 1948
års riksdag, tjänsteman vid lantbruksnämnd med
uppgift att verkställa förrättningar i samband
med jordbrukets rationalisering. Som kompetens
kräves agronomexamen. F. n. skola finnas 26
förste 1., I i varje lantbruksnämnd, och 45 1. i
lägre tjänsteställning.
Lantbruksmaskiner. Sedan äldsta tider har
lantbruket använt sig av olika handredskap samt
enklare maskiner, ss. årder, plogar, harvar,
hackor och vältar. En mera påtaglig utveckling av
1. började först under 1800-talet. Utvecklingen
har fortsatt in på 1900-talet med konstruktion av
maskiner som jordfräsar, mjölkningsmaskiner,
potatissättare och -upptagare samt
spannmålstorkar. Bekämpningen av sjukdomar och
skadeinsekter bland kulturväxterna har de senaste
årtiondena befunnit sig i stark utveckling, och
maskiner för spridning av bekämpningsmedel, t. ex.
puderspridare och sprutor, ha utvecklats. F. n.
arbetas på konstruerandet av lämpliga maskiner
för upptagning av rotfrukter, spec. sockerbetor.
— Som dragare för maskiner, vilka icke kunnat
betjänas med handkraft, har lantbruket sedan
äldsta tider utnyttjat oxar, hästar o. a. djur. I
och med att användbara ångmaskiner
konstruerades, togos dessa i lantbrukets tjänst.
Införandet av förbränningsmotorn medgav byggandet
av lättare och rörligare dragmaskiner. De
användes till en början endast för plöjning och
benämndes motorplogar. De brukas nu under
benämningen traktorer för praktiskt taget allt
dragarbete. Traktorer äro även användbara som
stationära kraftkällor, men i Sverige spela
elektriska motorer en långt större roll. I Sverige
finnas f. n. c:a 60,000 traktorer och 90,000
självbindare. För att öka möjligheterna till
anskaffning av sådana maskiner även till mindre
jordbruk har inrättats Statens
maskinlånefond. För forskning, experiment och
undersökningar på området har inrättats
Jordbruks-tekniska institutet. För provning av
maskiner till ledning för köpare, tillverkare och
försälj are finns Statens
maskinprovningar.
Lantbruksmöten. Ändamålet med 1. är att
främja det svenska lantbruket och dess binäringar
ävensom skogsskötseln, jakten, fisket och
hemslöjden. Fördenskull anordnas vid mötena
utställningar av olika slag samt beredes möjlighet till
utbyte av erfarenheter och åsikter i för
näringarna betydelsefulla frågor. Först 1846 kom ett
för hela landet gemensamt möte till stånd,
vilket då hölls i Stockholm. Sedan ha dylika
allmänna svenska 1. ägt rum i åtskilliga städer i
s. och mell. Sverige. Numera äro de
hushållningssällskapens gemensamma angelägenhet och
ha t. o. m. 1946 anordnats av dem i enlighet med
stadgar, fastställda av K. m:t 1931. Dessa
före-skrevo, att under en tidsperiod av 15 år skulle
hållas dels ett distriktslantbruksmöte inom vart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
