Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbruksattaché - Lantbruksbotanik, agrikulturbotanik - Lantbruksdirektör - Lantbruksfysik, agrikulturfysik - Lantbruksförbundet - Lantbruksförbundets tidskrifts-ab. (LT) - Lantbrukshögskola - Lantbrukshögskolan och Statens lantbruksförsök - Lantbruksingenjör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantbruksbotanik—Lantbruksingenjör
369
finnas en 1. i Brittiska riket (tillika anställd i
Irländska republiken och Nederländerna) samt,
med titel lantbruksrepresentant, i
U.S.A. och Västtyskland.
Lantbruksbotanik, agrikulturbotanik,
den gren av tillämpad botanik, som väsentligen
har till mål att utreda de fysiologiska och
biologiska betingelserna för kulturväxternas groning
och tillväxt samt frukt-, resp, frösättning.
Lantbruksdirektör, se Lantbruksnämnd.
Lantbruksfysik, agrikult urfysik, fysik,
tillämpad på lantbrukets företeelser och problem.
I regel har 1. inskränkts till att omfatta
fysikaliska företeelser av betydelse för
lantbruksväxter-nas livsfunktioner. Framför allt ha jordens
fysikaliska egenskaper spelat en framträdande roll
inom 1.
Lantbruksförbundet, se Sveriges
lantbruksför-bund.
Lantbruksförbundets tidskrifts-ab. (LT),
Stockholm, omorganiserat 1934 som en
fortsättning på Sveriges allmänna lantbrukssällskaps
för-lags-ab., grundat 1917, utger Lantmannen och
Jordbrukarnas föreningsblad, båda organ för
Sveriges lantbruksförbund och utkommande med
1 nummer i veckan, Annonsblad till Tidskrift
för landtmän, tryckort Malmö, utkommande 1
gång i veckan, och månadstidskr. Skogsägaren,
organ för Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund. Ansvarig utgivare för dessa tidskr. är
agronom E. Bjelle, tillika företagets chef och
verkst. dir. L. omfattar dessutom bokförlag
(LT:s förlag), skogs- och lantbruksfilm
(SoL-film, föreståndare: regissör S. Hammar) och
LT:s korrespondensskola (LTK, rektor:
agronom S. Kristiansson).
Lantbrukshögskola, undervisningsanstalt för
lantbruksvetenskap, där studierna i regel kunna
avslutas med doktorsgrad. En del 1. äro
fristående, andra åter äro anslutna till universiteten
som en särskild fakultet. I Sverige, Danmark
och Norge, är den av fristående typ.
Lantbrukshögskolan och Statens
lantbruks-försök, vid Ultuna, började sin verksamhet 1932
i samband med den högre
lantbruksundervisning-ens omorganisation och fick sin nuv.
organisation fastställd genom beslut av 1948 års riksdag.
Genom detta beslut sammankopplades
Lantbruks-högsk. och Statens lantbruksförsök definitivt
under en gemensam styrelse, och samtidigt
uppgick Svenska vall- och mosskulturföreningen i den
statliga försöksverksamheten. V4 1950
överflyttades Statens lantbruksförsök slutgiltigt från
Ex-perimentalfältet till Ultuna. — Styrelsen består
av 9 led., av vilka 6 utses av K. m:t. Självskrivna
led. äro chefen för Lantbruksstyrelsen, rektorn
för högsk. och överinspektören för
försöksväsen-det. Styrelsen är uppdelad i 2 sektioner, en för
högsk. och en för försöksverksamheten.
Lantbrukshögskolans uppgift är att
genom vetenskaplig forskning främja lantbrukets
utveckling samt att meddela på vetenskaplig
grund vilande undervisning i för lantbruket
viktiga ämnen. Agronomexamen, som numera kan
avläggas endast vid L., fordrar en studietid av
370
3—4 år. Studierna kunna därefter fortsättas för
vinnande av agron. lic.-examen och sedan 1942
även av doktorsgrad. Fyra olika linjer stå de
studerande till buds, näml, jordbruks-, husdjurs-,
ekonomiska och allmänna linjen (den senare
införd först 1943). För att vinna inträde vid L.
fordras studentexamen med vissa betyg el. den
för ändamålet inrättade specialkursen vid Hvilans
folkhögsk. Därjämte föreskrives minst 2 års
jordbrukspraktik. — Vid L. finnas professurer
i 15 ämnen, näml, mikrobiologi, allmän och
oorganisk kemi, organisk kemi, marklära,
systematisk botanik och ärftlighetslära, växternas
anatomi och fysiologi, allmän jordbrukslära,
växt-odlingslära, agronomisk hydroteknik, husdjurens
anatomi och fysiologi, husdjurens avels- och
raslära, husdjurens utfodring och skötsel,
lantbruks-ekonomi, marknadslära samt växtsjukdomslära.
Dessutom tjänstgör chefen för Jordbrukstekniska
inst. med prof:s titel som huvudlärare i
maskin-och redskapslära samt en lektor som lärare i
fysik och meteorologi.
Statens lantbruksförsök, som enl.
den 1948 införda organisationen står under
ledning av överinspektören, omfattar Statens
jordbruksförsök och Statens
hus-dj ursförsök, båda inst. under ledning av en
prof. Till Statens lantbruksförsök höra vidare
de 8 fasta försöksgårdarna Lanna, Offer,
Fla-hult, Gisselås, Brännberg och Sunderbyn,
Uge-rup, öjebyn och Wiad. Ytterligare
försöksgår-dar planeras, i första hand en på Gotland och
en i Värmland.
En del statliga och statsunderstödda
jordbruks-inst. ha ställts under överinseende av L., näml.
Statens växtskyddsanstalt, Statens
trädgårdsför-sök, Sveriges utsädesförening och Weibullsholms
växtförädlingsanstalt. Nämnda inst. ha
fortfarande egna styrelser, men deras anslag och
arbetsprogram fastställas av L. — Till Ultuna
egendom, där även en lantbruksskola är inrättad, är
dessutom en del andra fristående men med L.
samarbetande inst. förlagda, ss. Jordbrukstekniska
inst., Statens maskinprovningar samt en filial av
Sveriges utsädesförening. — Jfr Jordbrukets
försöksväsen.
Lantbruksingenjör, statsanställd teknisk
rådgivare rörande torrläggning och bevattning av
jord. 1840 anställdes en statens agrononr med
ovan anförda uppgift. Efter hand som behovet
ökades, anställdes flera. 1858 infördes titeln
statens 1. 1886 indelades landet i distrikt, vartdera
i regel omfattande ett län med en 1. i varje.
Enl. 1923 års regi, hade 1. att planlägga och leda
utförandet av torrläggnings-, bevattnings-,
odlings- m. fl. jordförbättringsföretag samt
kontrollera statsunderstödda sådana. Genom beslut
av 1948 års riksdag inordnades 1. under
lantbruksnämnderna, varigenom deras verksamhet
sammankopplades med jordbrukets rationalisering.
Utom ord. (f. n. 26) finnas även extra 1. och
lantbruksstipendiater. För att bli
antagen som lantbruksstipendiat fordras bl. a.
jordbrukspraktik, anställning- som biträde åt 1. samt
3-årig specialkurs vid avd. för väg- och
vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
